• Draqnight

    Snälla, ge mig råd!

    Jag har en son på 3,5 år med en man som jag inte har varit tillsammans med sen sonen föddes.
    Nu har jag träffat mitt livs kärlek, vi är jättelyckliga och ska flytta till hus i april Glad

    I samma veva som jag och min kille träffades, så träffade sonens far också en tjej.
    Men det finns ett stort problem; hon hatar mig, som fan!

    Jag känner inte människan alls, träffat henne 2 ggr, och då har hon inte ens tittat på mig. Sonens pappa har erkänt att hon är svartsjuk, enligt min åsikt sjukligt svartsjuk på mig.
    Hon är inte rädd för att vi ska bli ihop igen eftersom vi har barn, utan hon är svartsjuk för det som HAR VARIT!?!?

    Det fattar man väl själv när man blir ihop med en kille som har barn? Pallar man inte med det så blir man väl inte tillsammans med honom??
    Jag vill gärna lära känna tjejen, eftersom vi kommer att vara i varandras närhet så länge dom är ihop. Men hon totalvägrar.
    Sonens pappa vill inte lägga sig i, men jag anser att han är så inblandad det bara går att bli.

    Jag och min kille har genom pappan bjudit hem dom till oss, hon vägrar...
    Jag lade till henne som vän på Facebook för flera veckor sen, hon ignorerar mig...
    Jag har skickat meddelande till henne på Facebook, trevligt och förklarade att jag gärna skulle vilja lära känna henne, hon har fortfarande inte svarat...

    Jag har ju min stolthet också, jag känner inte att jag ska behöva krusa henne, det är hon som har problem, inte jag...
    Så snälla hjälp mig, vad ska jag göra??

  • Svar på tråden Snälla, ge mig råd!
  • Draqnight

    Ska jag bara konfrontera henne rätt på och säga hur barnsligt hon beter sig, eller vad tycker ni?

  • Mater

    Varför slösa din energi på något du inte kan förändra....lägg den på eran familj istället! Bästa hämnden på hennes beteende är att visa att ni är lyckliga.

  • Ängeln77

    Hej!
    Jag förstår inte varför du känner att du måste vara vän med henne? Jag läser att du addat henne på facebook och mailat(??!). Jag tror nog att hon känner att det är du som ligger på för mycket. Jag känner ingen som är vän på facebook med sin killes ex. Räcker det inte med sms, telefonsamtal och mail? Hon vill inte komma hem till dig för det kanske gör ont i henne. Det är alltid känsligt med ex och bara för att ni har barn ihop så betyder inte det att ni måste umgås. Du vet heller inte ännu om de bestämt sig för att leva ihop, då förhållandet är färskt?

    Det du ska fokusera på är dig själv och att din son mår bra i "den andra lilla familjen". Jag antar att det enbart är det du gör, men du kan nog missuppfattas i din iver. Du vill väl, men hon tycker att det är känsligt såklart.

    Jag lever med en man som har barn sedan tidigare och jag gör allt för honom och jag har faktiskt varit på middag hos exet "bara för att". Hon låg på alldeles för mycket i början och jag mådde väldigt dåligt. Hon var "in my face" överallt!! Hon skrev på min mans facebookvägg och ringde och hörde av sig mer än när de var tillsammans. Pratade illa om mig, fast vi aldrig träffats. Hon är inte en bra människa. Jag känner efteråt att det var onödigt med middagen. Det skulle räckt om hon och jag själva hade träffats över en kopp kaffe, vilket jag tror är det bästa, alltså första mötet på något neutralt ställe. Det jag fortfarande känner är svårt, är att han redan upplevt det som för mig är det största ögonblicket-förlossningen. Det gör ont att lära sig acceptera.

    Mitt råd till dig är att sluta upp med att tränga dig på för mycket. Det kommer lösa sig ändå så småningom. Tro inte att hon hatar dig, det gör hon inte. OM hon skulle göra det så ska du vara större själv. Du ska inte bry dig om människor som gör dig illa på ett negativt sätt som enbart går ut över dig själv. Även om du inte har några känslor för exet så kanske hon tror det, eller han kanske beter sig som att du fortfarande finns i hans hjärta? Ni har ju ett litet barn ihop och det är väldigt väldigt speciellt. Älskar den nya kvinnan ditt ex, så kommer hon så småningom inom sin tid att vilja träffa dig. MEN kräv inte att ni ska bli "polare", det finns ingen anledning alls till det. Ni ska såklart ha en bra ton till varandra och hon ska få din son att må bra när de två träffas. Det kan räcka så. Slappna av

  • ius lexis

    jag har väl inget egentligt råd till dej, vill bara skriva att du låter toppen!! Tänk att en biomamma som bryr sig mer om sitt barn och försöker skaffa en bra situation med bonus istället för att vara svartsjuk och bitter och gömma sig bakom sina barn!!
    Skulle så vilja adoptera dej som bio!!

    Din bonus låter jätteosäker och omogen, är hon en tonåring?

  • Sephrenia
    ius lexis skrev 2011-01-21 13:15:04 följande:
    jag har väl inget egentligt råd till dej, vill bara skriva att du låter toppen!! Tänk att en biomamma som bryr sig mer om sitt barn och försöker skaffa en bra situation med bonus istället för att vara svartsjuk och bitter och gömma sig bakom sina barn!!
    Skulle så vilja adoptera dej som bio!!

    Din bonus låter jätteosäker och omogen, är hon en tonåring?
    *tummen upp*
  • Ess

    Barn sedan innan är en grej som ofta driver saker ut på sin spets kansk tom över den. Felet kan ligga i hur pappan, hennes partner hanterar situationen på sitt håll. Många kan inte riktigt klara balansen att både va partner och förälder.
    Du har gjort vad du kan, nu får du bara se hur barnet och hon trivs tillsammans så att hon inte tar ut ev oförätter på barnet istället för på pappan.

  • Draqnight
    ius lexis skrev 2011-01-21 13:15:04 följande:
    jag har väl inget egentligt råd till dej, vill bara skriva att du låter toppen!! Tänk att en biomamma som bryr sig mer om sitt barn och försöker skaffa en bra situation med bonus istället för att vara svartsjuk och bitter och gömma sig bakom sina barn!!
    Skulle så vilja adoptera dej som bio!!

    Din bonus låter jätteosäker och omogen, är hon en tonåring?
    Nej, hon är faktiskt 2 år äldre än mig Tungan ute

    Och tack så mycket, synd bara att sonens pappa inte kan se det på det viset Obestämd
    Situationen är tyvärr oförändrad, och kommer nog så att förbli har jag en känsla av Rynkar på näsan

    Tråkigt, vill inte att sonen ska växa upp under sådana förhållanden Rynkar på näsan
  • iti

    Det är väl så att du inte kan göra så mycket mer än att lämna henne ifred istället
    och tillåt pappan ta allt kring barnet
    Hon kanske är väldigt osäker på allt och har inte hittat sin plats i det hela, så ge henne tid.
    Att komma in som bonus kan upplevas lite kvävande....
    ja, det finns de som aldrig klarar av det ...

  • Stoffer1

    Förstår inte vad de är med vissa ex, har själv varit i denna sitts med att hon ville träffa oss med fika osv.... Men varken jag eller min nya sambo har de behovet utan jag sa att så länge barnen har de bra behöver vi inte ha nått med varandra att göra de enda vi behöver ha med varandra att göra är de som rör våra gemensamma barn men de tog lite tid för henne att förstå de. Så mitt råd är att låt dom vara ifred tids nog kanske de ger sig själv men inget måste enligt mitt tycke.

  • 2underbara

    Visst kan det vara svartsjuka, eller så kan det vara att hon hatar situationen att du födde hans barn när ni inte höll ihop som den familj ni skapat.

    Helt vrickat att det kan kännas så men jag är ett typiskt exempel på att det kan vara nåt i den stilen och det är alltid lättare att lägga skuld på någon annan än den man tycker om.

    Själv har jag alltid fokuserat på att själva barnet i sig är problemet, men jag inser naturligtvis att inte barnet bestämde sig för att födas och bli som han är.
    Nästa steg i att äga "skuldbördan" i mina ögon är kvinnan som valde att föda barnet.
    I tredje led är det sambon som i tanken åker på sig en känga för allt merjobb och skit andras barn kan ställa till.

    Så det behöver inte vara svartsjuka eller avundsjuka, det kan helt enkelt bara vara ett slags "hat" för att något från historien tar sådan plats i nutid oavsett bakgrund.

  • angelikae
    Draqnight skrev 2011-02-01 23:54:23 följande:
    Nej, hon är faktiskt 2 år äldre än mig Tungan ute

    Och tack så mycket, synd bara att sonens pappa inte kan se det på det viset Obestämd
    Situationen är tyvärr oförändrad, och kommer nog så att förbli har jag en känsla av Rynkar på näsan

    Tråkigt, vill inte att sonen ska växa upp under sådana förhålland
    Varför ska sonens pappa tycka att du är "duktig" och anstränger dig? Det är väl inte din relation med hans nya som ska funka. Barnet och dess föräldrar (Er) relation ska funka i första hand sen får han ta sig an sin sura flickvän.
Svar på tråden Snälla, ge mig råd!