Ibland känns det som att jag är helt ensam om det här med joller-ramsor..
Vad gör man när man känner sig extremt ensam om någonting? Ibland känns det som att det inte finns någon alls som känner igen sig i det jag beskriver och då blir jag alldeles nervös och kallsvettas för att jag känner mig så ensam om det. Även om varje barn är olika så skänker det lite tröst och lugn att höra att det finns de som varit med om samma sak. För då visas den andra sidan också, att det inte bara är så att alla gör saker i samma ålder.
Min son är 9,5 månad och är alldeles fantastisk! Älskar honom mer än jag trodde var möjligt att älska någon. Det är nog också därför som jag blir så stressad.
Han jollrar inga joller-ramsor ännu. Inga ba-ba-ba eller da-da-da eller ma-ma-ma. Det är inte så att han är tyst för det är han verkligen inte utan håller igång med glädjetjut och glädjeskrik, blåser och brummar med munnen så saliv flyger, säger långa underbara "Eeee" ljud i olika tonfall så att det ibland låter i mina mammaöron som att han sjunger, kan säga "heeej" och "nää". Ibland säger han "ba", "bo", "ga" och sådana korta saker. Men allra oftast är det brummande med munnen, tjut och vokaler. Och alla dessa heeeeej (ibland utan H) förstås.
Överallt står det att alla bebisar ska kunna detta innan 10 månader, dessa långa ramsor med ba-ba-ba, da-ba-da osv. Det står att de kollar det på 10 månaderskontrollen (som vi har om 2 veckor) och jag blir svettig och lite yr.
Han är fantastisk som jag skrev. Älskad av så många och visar kärlek genom att bli glad när han ser dem han tycker om, speciellt mig och pappan. Ler väldigt mycket. Svarar på leenden och ger leenden först. Skrattar. Busar. Gosar. Har jättebra ögonkontakt och reagerar på sitt namn och förstår saker som nej, ge mig, vart är mamma, pappa, fåglarna och bollen.. han tittar direkt på rätt person/sak.
Han kan säga "Mmmm" när jag frågar vad kossan säger och visar honom hans mjukisko.
Han kryper inte men kan ställa sig på alla fyra men verkar inte så intresserad. Han vill däremot klättra för att ställa sig upp (t.ex. mot mig i sängen) och älskar att stå med stöd och att lära sig att gå genom att hålla våra händer. Han lyser upp då!
Önskar att det fanns fler vars barn började ba-ba-ba och liknande sent... för att få lite lugn :)
TRÅDSTARTARENS TILLÄGGSKOMMENTAR 2011-01-06 00:18
Måste tillägga att jag vet att BVC finns och jag ska prata med dem på kontrollen.
