Så himla lättväckt så man blir tokig! Någon annan som har det såhär?!

för ett årsen hade jag sagt skyll er själva såå går det när man har tyst kring barnet och stänger av telefoner m.m  men sen föddes mitt tredje barn och han är sååååååå lätt väckt. han vaknar av att jag går upp på natten kan nte somna om det ä ljud m.m.  o han har syskon som busar. tyvärr har jag inga råd för han är nu 1år

Det sista stycket är jag helt oförstående till. Diagnos? Varför då?

Annars rekommenderar jag en jämn ljudridå. I stället för helt tyst när han ska sova, så kör en CD-skiva nonstop med lugn musik (det finns speciella skivor att köpa som är tänkta för t ex meditation eller sömn). Sedan låter du skivan gå på repeat inne i rummet där han sover, så störs han inte lika lätt av oväntade ljud.

Okej det har inte blivit bättre alls vad gäller din son? För jag tycker snarare att det blir värre.. o som sagt inte vant han vid att det ska vara tyst från början men ju mer tiden har gått har jag fått lov att ha det tyst eftersom annars sover han itne och han ÄR trött! När jag tagit upp honom tidigare så har han bara gnällt för att han egentligen vill sova men inte kan..Ja jag tänkte om barn med ngn form av diagnos typ adhd/autism även brukar ha problem med sömnen på det sätt att de blir lättväckta? Har läst ngt om att de kan va känsliga för ljud/beröring etc. Så därför undrar jag ju just om det kan ha ngt samband pga min tidigare (och fortfarande) oro för ngn form av diagnos eller "problem".

Och jag har länge nu misstänkt ngn dagnos som jag som sagt sökt hjälp för men å andra sidan kanske det bara är en noja ocj hoppas såklart det bara är det. Det är ju inte bara sömnen som krånglar utan jag kan ibland tycka han känns väldigt mkt som "en liten bebis" fortfarande om du förstår? Han är ju en bebis men ja om jag jämför med andra i hans ålder o tom yngre så kan det kännas som att de förstår mkt mer och beter sig på ett helt annat sätt än vad han gör. Sen vet förvisso inte jag hur de barnen är resten av dygnet men tycker detär så stor skillnad, just detta angående hyperaktivitet och utvecklingen.

Har en likandan kille på 7 månader. Då han var nyfödd sov han genom allt - ju mer ljud desto bättre. Men plötsligt svängde det. Jag han verkligen HATA folk på stan som hejar för högt, affärer som spelar musik och grannar som går "för tungt" på våningen ovanför. Vi tassar också omkring, trots att vi alltid sagt att vi tror på att låta som vanligt för att "vänja" honom, men vad gör man. Vi har dessutom en 8-åring hemma, och hon låter! Så det där med att du är ensam med honom behöver inte spela ngn roll. Vi har också bekymrat oss lite för att han är lite hyperaktiv. Kanske är det så att de vill vara med så mycket att de inte riktigt kan slapna av i sömnen och då är det klart de blir hyperaktiva. Jag brukar som ngn här tipsade om sätta på radion ibland som bakgrundsbrus för att han inte ska störas så mycket av ljud, men vet inte om det är bra, kanske tar han in även detta ljud och får sämre villa. Inga råd alltså, men du är inte ensam!

Testa att ha på lugn musik när han skall somna så att det inte är helt tyst..

Okej tack för svaret! Ska följa andras råd här att försöka sätta å en lugn meditationsskiva el liknande i rumemt där han sover o se om det gör ngn skillnad. Det är ju verkligen sjukt irriterande att inte kunna leva ett normalt liv när han sover. Ber alltid andra vara tysta och jag pratar aldrig i telefon om kvällarna längre och ibland kan man inte ens ha lite ljud på tvn och då får jag ist se program eller liknande i datorn med hörlurar. Och alla säger bara hela tiden "du måste vänja han vid ljud" som att jag inte har försökt! men vad gör man som du säger när han då verkligen inte kan sova då får man ju faktiskt vara tyst. Hoppas bara det inte alltid ska vara såhär!

Verkar ju dock inte som så många har det såhär med tanken på så få svar..

Jo vi har det likadant med vår 8 månaders. Jätte lättväckt. Kan inte heller prata i telefon, laga mat, kolla på tv me normalt ljud eller vad somhelst när han sover. Kan bli irriterad när folk vill hälsa på under hans sovtid, helt sjukt för då vet jag att han kommer vakna. Andras röster hör han direkt och vaknar fortare av än om vi pratar.

Han är faktiskt också väldigt aktiv. Vet inte om det är hyper? Har ingen erfarenhet av det. Men han har väldigt svårt att slappna av, rör sig hela tiden och pillrar med grejer, slår på saker osv. Kan inte äta om han inte får pyssla med något samtidigt, har liksom ingen ro i kroppen. Även om han är sjukt trött så sitter han aldrig någonsin still och vilar inte ens i famnen utan det är ös enda tills man lägger honom att sova. Och då ligger han och pillar på sina nappar tills han somnar. Kan säkert vara så att de är aktiva även i sömnen? Han vill ju liksom vara med på allt, har alltid varit så, så hör han nåt kul vill han väl gå upp och vara med!? 

Vi hade en lättväckt bebis. För oss hjälpte dte att sätta på radion så den brusade. Alltså ingen kanal utan bara brus. Det dämpade alla andra ljud.

Okej ja det där med "hyperaktivitet" och orolig sömn eller lättväckt kansske hör ihop? Det är samma här fullt ös hela tiden och han blir ännu mer "sprattlig" när han är trött. o nu vaknade han såklart för jag skrev tror jag.. suck!

Om vi vet att vi kommer väsnas lite mer om man t ex vill kolla på en film med normalt ljud använder vi babywatcher. Då kan man stänga in honom på rummet så hör han inte lika mycket. Funkar hyffsat.

Har en snart 9-månaders och liksom många andra här tänkte jag innan han kom (och ett par månader efter) att vi ska minsann inte vara såna som smyger eller hyssjar för att barnet sover. Men - nu är vi det. Vi har lite olika lösningar, men främst är det närhet som hjälper. I sjal eller sele sover han bra, speciellt om man går långpromenad ute, då vaknar han inte lika lätt och somnar oftast om. På vardagarna när jag ensam med honom sover han i mitt knä, på tvärsen. Då kan jag jobba med datorn över honom (vaknar tack och lov inte längre av tangenttryckningarna) och direkt lugna honom med klappar eller sång när jag märker att han blir störd.

På kvällarna däremot vägrar han sova på mig och länge fick jag gå och lägga mig samtidigt som honom och ligga intill eller hålla honom i handen. Men sen kanske en månad går det bättre och det räcker med att jag eller sambon ligger hos honom tills han somnat in ordentligt. Och att vi sen går in och gör om samma sak när han vaknar, vilket kan vara allt från en gång i halvtimmen till en gång varannan timme. Har pga de jobbiga kvällarna skjutit läggtiden till 21-22. Tråkigt lite vuxentid, men skönare än att kämpa med skrikbebis från 19 och framåt.

Vet inte om det här hjälper er. Men tipset är iaf närhet. Prova sjal eller sele.

Alltså TS, jag har sett hur många trådar som helst som är startade av dig om att din son är "konstig". I varenda tråd låter han som en helt normal bebis. Hyperaktiv? Vadå? för att han rör på sig? Min flicka är då aldrig stilla när hon är vaken, det var inte sonen heller som barn. Hon är heller inte så nöjd på golvet själv, hon vill ha sysselsättning, hon älskar när här är folk eller när vi är borta. Är bara vi hemma är det gnäll gnäll gnäll. HELT NORMALT.
Vevar med armarna gör väl alla barn i den ¨åldern. Är helt övertygad om att inte alla barn lyssnar första gången man säger deras namn heller, det gör inte min 4 åring heller . Tycker inte heller det är sent att inte vinka osv. Det kommer. SLAPPNA AV o njut av ditt barn. Det är en helt normal bebis.

Hej!

Läste din fråga o diskussionen kring ditt barn som är så lättväckt. Jag skrattade nästan för det var så skönt att läsa om någon som har det precis som oss med vår son. Exakt så är han. Vad hände sen? Har du nå tips till oss? Man blir tokig.... hoppas allt löste sig för er :)