Hjälp mig att förstå en tonåring!
Har en bekant som har en bonus, 16 år.
Bonus har hela sin uppväxt blivit i tutad av sin mamma hur hemsk bonus pappa är.
Bonus har vuxit upp mestadels hos sin mamma som har haft pojkvänner som har behandlat bonus otroligt illa. Bonus pappa har i alla år stått upp för sitt barn och har även blandat in soc då bonus berättat hemska saker om sina plastpappor. Bonus pappa har alltid försökt hålla en bra kontakt med sitt barn och verkligen försökt göra barnet delaktigt i sitt liv. Bonus är dock tonåring och verkar vara i en identitets kris. Bonus ljuger om sitt ursprung titt som tätt, och har en utländsk förälder och en svensk förälder. Kan då sitta och uttala sig rasistisk om invandrare! Men hallå, din förälder är invandrare!
Bonus bråkar alltid med sin pappa och anklagar honom för diverse saker som verkligen inte är sanna.( Polisen har blandats in pga bonus ljugande.)
Bonus sitter nu och SÖRJER en av sina plastpappors död (denna plastpappa SLOG bonus bla) och säger att han (plastpappan) är hennes riktiga pappa! Bonus riktiga pappa är nu i himlen...(ett citat) Detta har sårat bonus pappa otroligt mycket!
Nu efter diverse osanningar och ett oacceptabelt beteende verkar deras kontakt vara förstörd. Pappan har gett upp.
Hur kan man gå vidare och vad är det som driver bonus till allt detta ljugande?!