Måste man stöda sina vuxna barn lika mycket ekonomiskt?

Vi hade det litet liknande en period i mina sena tonår, och jag klagade också, men nu har jag insett att det mest berodde på vanlig syskonavundsjuka. Det är ju jättevanligt att tro att föräldrarna behandlar en orättvist, både när det gäller pengar, uppmärksamhet och kärlek, men jag tror att det jämnar ut sig i längden. Dessutom är pengar bara pengar och kan ges efter behov, det alla alltid behöver mest är kärlek, och det brukar räcka till åt alla.

Tycker att föräldrar ska ge efter behov och inte efter rättvist på kronan. (Om de har möjlighet att bidra.) Hoppas på att kunna uppfylla detta själv en dag....

Jag tänker att det jämnar ut sig i längden- den som harft det stökigt kan stabiliseras och den som varit skötsam/haft det bra kan krisa. Man vet aldrig vad som kommer...

Ja, jag tycker att man ska vara någotsånär rättvis. Men millimeterrättvisa finns inte.

Sen kan jag ju personligen tycka att har man flyttat hemifrån så bör man klara sig själv annat än om akuta saker sker och man inte hunnit (haft möjlighet) att skaffa en buffert

Men jag fattar inte den där jävla åpna inställningen...  Som om föräldrar inte skulle kunna ha ändliga resurser? Till vuxna människor?

"Åh vad skönt att det äntligen blev ordning på Jens vid pass fyllda 35, nu kan vi börja försöka ha lite livskvalitet för våra pengar!" "Nej, det går inte, för nu har vi en skuld till Anders. Han må vara 42 och generaldirektör, men rätt ska vara rätt. Vi har lagt ner ca 80.000 på Jens under åren, så det är bara att börja avbetala till Anders. När vi är klara med Anders så måste vi börja betala av till Paula - det går om vi säljer bilen och börjar gå till jobbet. Jag hoppas vi är klara innan pensionen. Det var ju synd för oss att Jens inte fick hjälp med sin grava adhd förrän nu, tänk om vi hade vetat när han gick i skolan men det är ju som det är. Rätt ska vara rätt och Paulas Birkin-väska börjar se sliten ut, 80.000 är ju ändå en bit på väg till en ny."

Hur hjärndött får det vara? Att klara sig utan att få pengar av sina föräldrar är väl belöning nog i sig - vill inte folk vara vuxna?

Vad ska ts yngre dotter göra med "bonuspengarna" som hon inte egentligen behöver, men som hon gladeligen vill beröva sin mamma? Köpa nåt skitonödigt hon inte behöver, eller rama in dem och hänfört sucka "Mamma älskar mig också" varje gång hon går förbi dem? Vilken jävla inställning.

Min mans storasyster behöver mer hjälp av sina föräldrar än vad min man och jag gör. Och det får hon. Aldrig har vi, min man och jag, känt att detta är fel eller orättvist. Vi har helt andra förutsättningar än vad hon har och befinner oss i en annan situation. Snarare har vi väl känt lättnad och tacksamhet att hans föräldrar har kunnat stötta henne när hon har behövt det. Och det är ju enormt stor skillnad att kasta ut en livlina till någon och att ge pengar bara för att det ska bli rättvist. 

Kanske kan du försöka "skämma bort" henne på andra vis? Kanske göra något viktigt gemensamt? En projekt, en resa eller någon volontärinsats? Något som ger er båda utdelning.

n00b: Du kan ju å andra sidan inte veta om hon nästa år blir överkörd, nervskadad och sedan utförsäkrad, och om hon nu har fått ett litet kapital för rättvisans skull och inte känner behov av lyxkonsumtion så kan hon ju spara det i så fall?

Det är i alla fall trevligt att få valet, om, som jag skrev innan, föräldrarna har ekonomisk möjlighet att vara rättvisa.
Man kan börja spara till barnbarnen om inget annat.

Halmgubbe: Om hon blir nervskadad och utförsäkrad så _behöver_ hon hjälpen? Då är det en helt annan situation.

Men att tvinga sina föräldrar att leva som luffare enbart för att man kräver milimeter-rättvisa? Det är ju helt stört. Då är man en riktigt dålig människa.

Inte ens barnet som behövde hjälpen kan kräva att få den. Ingen vuxen människa som inte försett dig med en vara eller en tjänst kan kräva att få av dina pengar. Att räkna hur älskad man är i pengar är ju fräscht som röda hänslen.

Varför ska de spara till barnbarnen? Ska det struliga syskonets eventuella barn inte få nåt då, eftersom deras "lott" redan använts på föräldern och om de också får så har den familjen ändå fått mer än den andra? Hur blir det rättvist?

Aldrig att jag skulle vara så sjukt åpen. Jag har en strulig brorsa som min mamma har fått bejla ut tusen gånger till ett värde av hundratusentals kronor. Nu när han har skärpt sig och är av med sina anmärkningar så skulle jag då plötsligt kräva att få lika mycket av min mammas magra pension, trots att jag tjänar tre gånger så mycket som hon? För annars är det orättvist? Ja, just. Det är ju inte sjukt i huvet på nåt vis.

Jag har inga problem att se att min mamma älskar mig lika mycket som hon älskar min bror och jag är dessutom väldigt stolt över min bror och den återhämtning han gjort.  Det kallas för att ha en sund familjerelation.

n00b: Om du tar på dig glasögonen och läser ordentligt så skriver jag flera gånger att detta gäller OM FÖRÄLDERN HAR PENGAR. I annat fall är det klart att man bara kan hjälpa där det finns ett akut behov.

Om föräldern däremot sitter på en miljon cash (förutom övriga tillgångar då alltså) och köper tomt för 200 000 till det ena syskonet men inte till det andra så är det faktiskt en fet orättvisa och inget annat.

Men ärligt talat förstår jag inte hur man som vuxen kan med att begära ekonomisk hjälp heller av fattiga föräldrar som inte har så de klarar sig själva, jag hade hellre sålt en njure än att begära pengar av min mor även om jag behövde dem.

Som den skötsamma lillasystern i en familj fylld av syskon som inte klarat sig alltid och GIVETVIS ska mina föräldrar hjälpa dem om de kan och vill och de ska absolut inte behöva ge mig pengar för det, det är ju absurt! Jag vet att de skulle hjälpa mig om jag behövde och de har möjlighet. Jag har turen att ha småbarn nu när mamma är pensionär och hon hjälper oss massor men att hämta barn. Rättvisa är inte att ge sina barn lika utan vad de behöver.

Och vad vissa behöver är en spark i röven så de skärper sig och slutar snylta på sina gamla föräldrar!

...har ni t.ex. kollat på Lyxfällan med hon soc-handläggaren som lyxade upp halva sin gamle fars pension varje månad? Vilket skåp...