Vad är det VÄRSTA du någonsin gjort mot någon i ditt liv?

Hmm när jag måde dåligt som tonåring sparkade jag mamma och slog henne för att hon stod i vägen när jag ville ut från lägenheten.

Skaffa barn. Att föda någon är att döma någon till döden.

när jag sa till en kille som kommit som flykting till sverige som 10åring och hans pappa hade blivit mördad..
"åk tillbaka till ditt land och bli skjuten som din farsa"..
jag var arg på han för nåt..

Jag stanade ut en natt när jag var 16, med min pojkvän hos hans kompis. mamma ville så klart att jag skulle komma hem. Men jag var helt övertygad om att killen skulle göra slut om jag åkte.  

Oj det är nog många saker.. Det värsta är nog att inte kunna förlåta och att inte vilja förlåta.. Sen har jag givetvis sagt och gjort en jävla massa dumma saker..

Jag kommer att bli tvungen att "vräka" mina föräldrar ifrån deras hus.
De har skrivit huset på mig och tagit lån på det, nu kan de inte betala amorteringarna och lånet har sagts upp och hamnat hos inkasso. Jag har inte råd att betala 7000kr i månaden för att de ska bo kvar, och själva har de inte råd, men vägrar att flytta.
Eftersom huset står i mitt namn så kommer jag att bli tvungen att kontakta mäklaren, annars finns det risk för att lånet lämnas till kronofogden och jag kan inte äventyra mitt liv och min familj för att mina föräldrar har skrivit huset på mig och tjatat sig till att jag 1 dag efter min 18års dag tagit ett lån på huset. Klart som fan att jag ångrar det lånet varje dag , och har så gjort sen jag var 18. Men jag bodde hemma och vi hade inga pengar, det är inte lätt att stå emot en hel familj, när jag kunde" rädda" oss. Att mina föräldrar sedan skulle skita i att betala var inte direkt ngt jag räknade med.

Jag har svår att sova för det är något hemskt som jag kommer att bli tvungen att göra mot de två som fött, klätt och uppfostrat mig, men jag har fanimig inget val. De har sett till att jag inte har ngt val, men jag har inte kommit underfund med hur jag ska kunna leva med mig själv efteråt. Däremot är jag skyldig min man och bebisen i magen att sätta dem främst. Det är inte lätt att ha föräldrar som ljuger och bedrar en dagligdags, själv är jag välutbildad, bor i ett bra område med min lika välutbildade man, vi har bra jobb och har ALDRIG

oops postade för snabbt!

Har aldrig varit ens en dag sena med att betala en räkning, tänk så ångt äpplet kan falla ifrån trädet ibland!

Mrs T: man väljer inte sina föräldrar! Jag önskar dig lycka till och hoppas att allt löser sig.

Skällt ut en ganska ledsen och ensam kille en gång i min studentkorridor för en skitsak bara för att jag själv kom hem förbannad och tog ut det på honom. Har fortfarande dåligt samvete.

Den andra saken jag har dåligt samvete för är att jag har varit med och bidragit till mobbing på arbetsplatsen mot en kvinna som ingen i vår grupp tålde.

Det värsta.... Hmm... Sagt upp bekantskapen med en vän. Nej, hon förtjänade det.
Jo, när jag var 17 var jag otrogen mot min dåvarande.

Antar att tråden handlar om saker man ångrar?

Misshandlat och rånat en kassörska i en Ica-butik.
Hotat en ung tjej med kniv och rånat henne.

Hmm lekt med en kille "just for fun", jag sårade honom medvetet. Det ångrar jag idag.

Jag var ute med min bästis, vi var runt 14-15 år och vi var båda på töntigt glatt humör. en bit ifrån oss går en kille, kanske runt 15-17 år och jag sa till min bästis att gå fram till honom för att säga: - "Fy FAN vad FUL du ÄR!". Hon går fram och säger detta rakt i hans ansikte och hans uttryck glömmer jag aldrig. Han blev fruktansvärt sårad och det måste nog ha påverkat honom många år framöver.

Känner mig fortfarande som skit för han var inte ful, det var bara en idiotgrej jag kom på.

Jag har två saker jag ångrar och vill gråta när jag tänker på. Men bägge är så obehagliga att jag inte vill berätta öppet.

När vi lekte på rasten en gång fick jag ett ryck och puttade ner min kompis från en ca två meter hög klättermur så att han slog sig och började gråta...