Lämna för barnens skull

 jag lever själv i ett likadant förhållande, men vi har inga gemensamma barn. Min sambo är jättego mot mina barn, jag skulle aldrig tillåta att han gjorde så som din gör mot dina barn.
boka tid hos en familjerådgivare som kan hjälpa er med detta, för så här kan det inte fortgå. Det är ju itne meningen att du och dina barn ska behöva lida så.
Vill ha inte det, så har jag nog bara ett råd, lämna honom. Dina barn går ju alltid i första hand.

Tack! Känns skönt att höra någon utomståendes åsikt, absolut när det är så här. Du har helt rätt, jag kan inte hålla på så här längre.

Jag förstår absolut att du försöker "kompensera" och röja undan allt som kan väcka hans ilska - men det gör ju också att du lite på ett sätt visar barnen att de är "fel" eftersom de inte så lätt kan förstå av vilken anledning du gör vissa saker. De förstår inte att du "räddar" de.

Har en kompisfamilj som jag har väldigt stor insyn i där det finns ett barn som hela tiden blir tystat och tillsagt för att "passa in" och för att inte väcka irritation hos styvpappan. Det som hänt med det barnet är att hon är otrygg så fort styvpappan är i närheten och hon kämpar oerhört för att han ska tycka om henne. Vilket gör att hon kräver ännu mer uppmärksamhet både av mamma och styvpappan som i sin tur leder till att han tycker att hon är än jobbigare.

Svårt det där med hans barn också - förstår att du vill ha kontakt med de även i framtiden. Är de små? Tänkte om de själva kan ha kontakt med dig framöver...

Hoppas att du hittar ett sätt att lösa situationen på - så här kan du inte ha det. :-/

...har relationen mellan dina barn och din sambo blivit sämre och sämre under åtta år?

Oj, kanske dags att prata om det?

Att städa vet jag inte om det skulle lösa några problem, vem är det som skräpar ner så mycket att du måste städa hela tiden?

Hursomhelst, det låter inte som att den vägen du valt är den väg som tar er framåt, inte din sambos väg heller så det kanske är dags att hitta en ny väg?
Det behöver inte vara en separation som är enda lösningen.

Vad är det dina barn gör fel i hans ögon, kan han ha rätt i något?
Vad är det hans barn INTE gör fel, kan han ha fel i något gällande det?

Man har vanligtvis sina biologiska föräldraglasögon på sig när man ser sina barn och andra glasögon gällande andras barn, kan det vara där det brister hos någon, hos båda?

Har dina barn egen relation till sin styvpappa, liknande den du har till hans barn sedan tidigare eller vilar allt på dina axlar?

Ni behöver vekligen prata med varandra, kanske han borde rikta sin fokus mer på sina barn istället för att "leta fel" (ditt uttryck) hos dina barn och du borde kanske fokusera mer på dina?
En tanke bara.