Ska vi få tillbaka rätten att aga våra barn???
Ja vad tycker ni egentligen?
Ja vad tycker ni egentligen?
Jag fick stryk hemma som bestraffning när jag växte upp. Min pappa var intolerant och hade kort stubin, så det kunde hända lite då och då. Ibland förstod jag inte ens varför jag bestraffades och jag kände mig otrygg hemma, även missförstådd. Bland minnena från barndomen är det just bestraffning och otrygghet som gjort avtryck och fastnat. Jag har många obehagliga minnen, tyvärr. Jag minns glasklart känslan av total vanmakt och rädsla som jag upplevde när min far tappade besinningen och riktigt skakade av ilska medan han slog mig. Givetvis var det säkert inte mina föräldrars mål eller vilja att just det skulle bli de saker jag minns av min barndom. Det fanns ju annat som var bra i min barndom, men det obehagliga är det som gjort tydligast avtryck.
Nu när jag själv skaffat barn är det högsta prioritet att mitt barn ska känna sig tryggt. Valet av far till barnet var också extremt viktigt. Det blir ingen aga här. Givetvis ska inte avsaknaden av aga hindra att barnet ska få en god fostran.
Det du beskriver är misshandel, inte kärleksfull uppfostran.
Vill göra klart att det jag pratar om är enkelt, tydligt smisk på stjärten och inget annat och detta i samband med tydliga regler, varningar och med tydliga rutiner för hur bestraffningen går till.
Den här historien av Astrid Lindgren har alltid berört mig mycket.
?Det var en gång en ung mor som levde på den tiden när man ännu trodde på det där med att: Spar på riset och du fördärvar pilten. Det vill säga att hon trodde egentligen inte på det men en gång hade hennes lille pojke gjort någonting så hon tyckte att han skulle ha en risbastu, den första i sitt liv.
Hon sade åt honom att han själv skulle gå ut och leta rätt på ett ris åt henne. Den lille pojken gick och var borta länge. Till slut kom han tillbaka gråtande och sa:
- Förlåt mig, mor, jag hittade inget ris, men här har du en sten som du kan kasta på mig.
Då började mamman också gråta, för hon såg plötsligt allting med barnets ögon. Barnet måste ha tänkt att ? min mor vill faktiskt göra mig illa och då går det väl lika bra med en sten?.
Hon slog armarna om honom och de grät en stund tillsammans.
Och sedan lade hon stenen på en hylla i köket och där fick den ligga som en evig påminnelse om det löfte hon gav sig själv i den stunden: aldrig våld?.
Slut.
Vad typisk svenskt att vilja förbjuda saker. Undrar om Sverige har världens tjockaste lagbok...
349 nya människor var fjärde år som vill hitta på nya saker...
Varför inte inse att allt inte är svart eller vitt, utan att det mesta har en gråskala, oavsett vad det är?
Det du beskriver är misshandel, inte kärleksfull uppfostran.
Vill göra klart att det jag pratar om är enkelt, tydligt smisk på stjärten och inget annat och detta i samband med tydliga regler, varningar och med tydliga rutiner för hur bestraffningen går till.
Jag är förespråkare av auktoritär barnuppfostran.
Barn och vuxna är lika mycket värda på alla sätt och vi påminne rockså mycket om varandra. Ändå måste vi behandla barn på ett annat sätt än vi behandlar vuxna, inte sant?
Jag tror att människan som så behöver tydliga regler för hur man ska bete sig och föra sitt leverne. Och när man inte följer dessa måste det finnas konsekvens.
Det är just därför ett samhälle har lagar och straff.
Att påstå att ett barn inte behöver regler och konsekvenser är att ljuga. Men vi kan inte göra barnen straffmyndiga, eller hur?
Därför måste barnets förälder straffa henne/honom för de fel hon/han gör. Vad händer med ett barn som inte får några konsekvenser???
Ja, och jagpratar om smisk av barn i åldrarna ca. 3 till ca .11-12. Just därför att smisk på stjärten (och INGEN annan form av fysisk bestraffning) är en tydlig och klar bestraffning. Den känns fysiskt men är samtidigt ofarlig. Långa rumsarrester, utegångsförbud osv. osv. har en negativ påverkan på barnet och begränsar hennes/hans frihet. Smisk är snabbt avklarat och ger en direkt och tydlig konsekvens på brottet.
Handen på hjärtat - skulle du, som barn, föredra en rumsarrest eller utegångsförbud som sträcker sig över lång tid, kanske upp till flera veckor? Det skulle inte jag. Jag skulle föredra en omgång smisk. Ja, det gör ont... men det går över och man får en tydlig bestraffning som man minns sedan.
Jag är förespråkare av auktoritär barnuppfostran.
Barn och vuxna är lika mycket värda på alla sätt och vi påminne rockså mycket om varandra. Ändå måste vi behandla barn på ett annat sätt än vi behandlar vuxna, inte sant?
Jag tror att människan som så behöver tydliga regler för hur man ska bete sig och föra sitt leverne. Och när man inte följer dessa måste det finnas konsekvens.
Det är just därför ett samhälle har lagar och straff.
Att påstå att ett barn inte behöver regler och konsekvenser är att ljuga. Men vi kan inte göra barnen straffmyndiga, eller hur?
Därför måste barnets förälder straffa henne/honom för de fel hon/han gör. Vad händer med ett barn som inte får några konsekvenser???
Ja, och jagpratar om smisk av barn i åldrarna ca. 3 till ca .11-12. Just därför att smisk på stjärten (och INGEN annan form av fysisk bestraffning) är en tydlig och klar bestraffning. Den känns fysiskt men är samtidigt ofarlig. Långa rumsarrester, utegångsförbud osv. osv. har en negativ påverkan på barnet och begränsar hennes/hans frihet. Smisk är snabbt avklarat och ger en direkt och tydlig konsekvens på brottet.
Handen på hjärtat - skulle du, som barn, föredra en rumsarrest eller utegångsförbud som sträcker sig över lång tid, kanske upp till flera veckor? Det skulle inte jag. Jag skulle föredra en omgång smisk. Ja, det gör ont... men det går över och man får en tydlig bestraffning som man minns sedan.
Det du beskriver är misshandel, inte kärleksfull uppfostran.
Vill göra klart att det jag pratar om är enkelt, tydligt smisk på stjärten och inget annat och detta i samband med tydliga regler, varningar och med tydliga rutiner för hur bestraffningen går till.
Jag har "bara" fått ett par lavetter som liten när jag var hysterisk. Ändå sitter dessa minnen hårt. Det gjorde att jag distanserade mig något från min mamma och ist för att få respekt, så tappade jag respekt.
Det jag känner har gjort mig till en bättre människa är snarare den tydlighet i hur mina föräldrar visade att man ska bry sig om andra, respektera andra och inte döma utan att veta mer.
Min make däremot fick "tillrättavisningar" både hemma och i skolan. Han agerade ut detta genom att i sin ungdom själv vara våldsam och inte respektera någon annan.
Han har nu fått diagnosen adhd, vilket ofta uppfattas som ouppfostrade, struliga och därav troligen åkte på mer stryk pga det.
Om ett barn är "ouppfostrat" eller "utagerande", kanske man ska fundera på vad som egentligen ligger bakom.
Jag tror inte våld löser något. Å andra sidan tror jag inte en socanmälan där barnet slagit till sin förälder och föräldern slagit tillbaka hjälper heller. (Det var ett fall där en ouppfostrad 7-åring gav sin mamma en hård örfil och det gjorde så ont att hon slog tillbaka och det blev rättegång) Där har det gått för långt åt andra hållet.
Verkligen inte. Så oerhört stört.
Äh den är inte det minsta komplex. Man slåss inte. Så nu kan vi diskutera huruvida hustrur böra agas?
Acceptans av olika människors åsikter är viktigt för att förstå en mycket komplex fråga och kunna diskutera den.
Trams. Det ör lika korkat som att skriva att det finns kvinnor eller körskollärare som det skulle göra lite nytta att misshandla. För det är ju vad aga handlar om. Vuxna människor som väljer att misshandla oxh kränka barn.
Jag röstade nej men jag kan begripa de som vill ha ett ja. En del barn är helt övertygade att de är untuchable och har rätt att skita i vad vuxna säger och där skulle det kanske kunna göra lite nytta med aga. Men dett skulle definitivt missbrukas så att även misshandel eller felriktad aga skulle bli vanligare än idag. Jag säger helt enkelt nej för att nackdelarna skölle vara större än fördelarna.
Nej det finns ingen ursäkt i världen arr misshandla och kränka barn på det viset, endast patetiska arschlen håller på så.
Lagen borde ändras så att den liknar t.ex. Kanadas lag. Där får föräldrar aga barn c.a. 3-12 år genom smisk på stjärten, inte på något annat sätt.
Ja hemskt absurt att man inte får slå sin fru lite lagom heller, jävla pkland.
Inte direkt, men Sveriges nolltolerans är absurd och borde tas bort ja.
Ja förskräckligt tand där man inte får slå sin fru lite lagom. Varför ska alltid barn vara en rättslöszon? Det finns ingen gråskala här. Man slåss inte oxh särskilt inte barn, fattar man inte det ska man inte ha barn.
Vad typisk svenskt att vilja förbjuda saker. Undrar om Sverige har världens tjockaste lagbok...
349 nya människor var fjärde år som vill hitta på nya saker...
Varför inte inse att allt inte är svart eller vitt, utan att det mesta har en gråskala, oavsett vad det är?
Jag är förespråkare av auktoritär barnuppfostran.
Barn och vuxna är lika mycket värda på alla sätt och vi påminne rockså mycket om varandra. Ändå måste vi behandla barn på ett annat sätt än vi behandlar vuxna, inte sant?
Jag tror att människan som så behöver tydliga regler för hur man ska bete sig och föra sitt leverne. Och när man inte följer dessa måste det finnas konsekvens.
Det är just därför ett samhälle har lagar och straff.
Att påstå att ett barn inte behöver regler och konsekvenser är att ljuga. Men vi kan inte göra barnen straffmyndiga, eller hur?
Därför måste barnets förälder straffa henne/honom för de fel hon/han gör. Vad händer med ett barn som inte får några konsekvenser???
Ja, och jagpratar om smisk av barn i åldrarna ca. 3 till ca .11-12. Just därför att smisk på stjärten (och INGEN annan form av fysisk bestraffning) är en tydlig och klar bestraffning. Den känns fysiskt men är samtidigt ofarlig. Långa rumsarrester, utegångsförbud osv. osv. har en negativ påverkan på barnet och begränsar hennes/hans frihet. Smisk är snabbt avklarat och ger en direkt och tydlig konsekvens på brottet.
Handen på hjärtat - skulle du, som barn, föredra en rumsarrest eller utegångsförbud som sträcker sig över lång tid, kanske upp till flera veckor? Det skulle inte jag. Jag skulle föredra en omgång smisk. Ja, det gör ont... men det går över och man får en tydlig bestraffning som man minns sedan.
Det är svaga hemska människor som ens tänker tanken o slå ett barn. Vissa människor borde inte få skaffa barn. Nä usch o fy för er som tycker det är ok.
kan man inte uppfostra sitt barn utan att slå det så är det nåt allvarligt fel på föräldern o inte barnet!!
Mår illa av bara tanken o slå ett barn
Acceptans av olika människors åsikter är viktigt för att förstå en mycket komplex fråga och kunna diskutera den.