• joline ellen oliwia

    Att prata andra språk med sitt barn?

    Nu sitter jag här, ca. 10 veckor kvar till bf. Ett liv som blivande mamma med en lång uppfostran i 18 år!

    något som jag verkligen funderat på är det här med språk!

    Min pojkvän och jag pratar bara engelska hemma eftersom han knappt kan svenska. Kom till sverige när han var 13, för 9 år sedan.
    Jag pratar flytande franska, pratar bara franka när jag är hos mina föräldrar och speciellt med pappa. När man pratar med pappa så pratar man på franska, inte på svenska enligt honom. Han är från frankrike, han vill ha sin ''kultur''.
    Jag har alldrig pratat svenska hemma, lixom att det har varit förbjudet. Jag skulle helst ha franska kompisar enligt min pappa. Min mamma är svensk, hon brydde sig inte så mycket. Pratade svenska när inte pappa var hemma.
    Det var nästan som man glömde bort svenskan, man började helt plötsligt svara på franska till mamma.
    För några år sedan träfffa jag min pojkvän, då blev det engelska som man skulle prata! Jag var verkligen DÅLIG på engelska men det var bara att träna, annars skulle vi inte förstå varandra.

    Som jag och Chris(min pojkvän) tänker så ska vi uppfostra barnet på samma sett. Engelska och Franska, inget annat!
    Men jag har tänkt mycket på det.
    Är verkligen det rätt om vi nu bor i sverige och talar svenska.
    Ska man inte då sätta svenska som första språk och det andra som ''lite mindre'' viktiga?

    Vad tycker och tänker ni om detta?
    Pratar ni något annat språk med era barn och hur sätter ni språken i ''ordning''? = vilket språk sätter ni som främst att lära sig?

  • Svar på tråden Att prata andra språk med sitt barn?
  • Koffie

    En förälder-ett språk är faktiskt en lite lätt förlegad forskningsslutssats. Huvudsaken är att man inte byter språk i en mening t ex - men annars kan man mycket väl prata både två och tre och fyra språk med sitt barn. Över fyra språk rekommenderar man dock inte, det blir för mycket - däremot kan man introducera fler språk efter några år.

    TS, du kan mycket väl prata både franska och svenska med ditt barn om du vill - och pappan kan prata engelska och ni kan fortfarande prata engelska med varandra. Gör det som känns naturligast för dig! Om ni bor i Sverige kommer barnet lära sig svenska även utan din hjälp - däremot kan det bli så att barnet inte har så mycket känsla för svenskan om det inte talas hemma och då menar jag en sorts vag hemkänsla och betydelseladdning i orden.

    Du kan också ändra på det över tid.

    Själv pratar jag både svenska och nederländska med mina barn. Det senare är ett val för att stärka deras utveckling på nederländska nu när vi bor i Sverige. Vi har infört 3 dagar i veckan då jag pratar nederländska med dem, för vi märkte att de inte utvecklade ett aktivt ordförråd.
    Med min man pratar jag alltid holländska, om vi inte är ute bland folk för då switchar vi över till svenska. Min man pratar alltid holländska med kidsen.
    Jag är alltså inte infödd holländare, men jag behärskar nederländska så pass bra att det är väldigt, väldigt nära en infödd - och det vi har märkt hemma hos oss är att de här "nederlands-praten-dagen" har betytt massor för barnens språkutveckling på holländska. Jag tror därför inte att det skulle vara skadligt eller fel för barnen att jag pratar holländska med dem (de hör mig ju ändå prata holländska dagligen med deras pappa)..

  • joline ellen oliwia

    Filip 2 år:
    Ja, min pojkväns modersmål är engelska. Han är inte svensk över huvudtaget! Hans pappa fick jobb här och då flytta dem hit till sverige. Men han hade alldrig ''hört'' svenska innan dem kom hit och samma med hans föräldrar.

    RedWater:
    Till det sista du skrev, håller med dig!
    Men det känns liksom så många språk att lära sig om du förstår. Jag pratar franska med barnet, Chris pratar engelska och sedan, vad händer med svenskan?

  • Vaniljkex

    Vi pratar bara svenska med var dotter (bor i London). Engelska tror jag att hon forstar det mesta av, for hon alskar att se pa barnprogrammen pa tv, och nar hon borjar pa dagis kommer hon att fa det den vagen oxa. Skulle inte falla mig in att prata engelska med henne nu, men den dagen hon skaffar sig kompisar som hon kommunicerar pa engelska med ar det ju en annan sak nar kompisarna ar med. Hon ar 19 manader, kan jag tillagga.

  • nosheen

    Jag tycker att mådersmål e viktigt, barn som är född i Sverige har inga problem att lära sig svenska, vi pratar med våra barn mådersmålet som är Balochiska.

  • miiamariia

    Jag jobbade på en förskola förut och där var ett barn engelskspråkigt och lärde sig svenska på dagis, och hon hade verkligen inte problem med svenska det är bara det att man låter personalen på förskolan prata svenska med dom och då får dom alla språken.

  • blinkalilla

    Mina föräldrar pratade enbart turkiska med oss när vi var hemma. Svenska lärde vi oss när vi såg på tv och började på förskolan.
    Barn lär sig så snabbt och det faller naturligt för dem att prata de språken som de hör av sina föräldrar, även om det är flera språk.

  • vampyria2

    Jag har jobbat på en skola där det var 97% som hade invandrar bakgrund. Vi var på en utbildning för oss som jobbade med ny svenskar inom skolan. Där fick vi lära oss att man skulle rekommendera föräldrarna att  prata sitt hemspråk med barnen, för om de hade sitt hemspråk så var det lättare för barnen att lära sig och att förstå svenskan.


    Sen är det även så att ofta (inte alltid) så bryter föräldrarna när de pratar svenska och då börjar ofta barnen också gör det.
    Svenska språket kommer ditt barn att lära sig, efter som de antagligen kommer att gå på förskola och skola.
    Men nått att tänka på och som kan vara bra att veta som förälder är att ofta blir de barnen med två språk lite sena med talet, de behöver lite mer tid för att få kontroll över det och därför kan det bli så. Men i långa loppet så vinner de stort på att ha flera språk.
  • Blue Bear

    Tänker ni ha barnet i en svensk förskola? Alltså är tanken att barnet ska växa upp i Sverige? Då blir det inga problem med svenskan iomd att man pratar det i skolan/dagis.

    Vår son började i förskolan nu i höst. Hemma pratar jag och maken endas vårt modersmål (bosniska) med varann sonen och släkten.
    Svenskan får sonen via tv, samhället och förskolan.. och det funkar jätte bra. Han förstår båda språken men pratar inte än varken den ena eller andra då han är bara 1,5 år nu.. flerspråkiga barn börjar oftast prata lite senare.

  • Norrskenet

    Intressant att läsa om allas erfarenheter! En liten kommentar bara: Mina två äldre barn har inte varit sena med språkutvecklingen, men då har de iof haft ett språk hemma o ett på förskolan (o inte två språk hemma) om det nu har nån betydelse... Som jag skrev tidigare så har dotterns haft perioder då hon blandat språken mycket, o det är ganska vanligt bland flerspråkiga barn, men inget man behöver oroa sig. Så småningom skiljer de åt språken!


     


    Där vi bor (i norra Sverige) är det många som pratar både finska o svenska o växlar språk mitt i en mening också. Detta gör mina barn också o jag numera med, men inte när vi flyttade hit. Jag ser inte det som nåt problem alls. De vet att de flesta här förstår båda språken. Om vi är söderut hos mina föräldar t.ex. så växlar de inte lika mycket. Barn är väldigt duktiga på att lära sig när man kan använda vilket språk!

  • Wagram

    Vi bor i USA, men talar svenska respektive franska med vara barn. Trots det ar engelskan var fyraarings starkaste sprak, sa visst ar det sant att barnen lar sig landets sprak i alla fall. Vill ni prata engelska och franska med barnet sa kor pa det, det ar inte farligt eller skadligt pa nagot satt, tvartom!

  • Wagram

    Jag forsoker inte saga att du har fel, men ar lite nyfiken pa vilken forskning du hanvisar till i det forsta stycket. Nar jag forskade pa tvasprakiga barn (forvisso for nagra ar sedan) var det fortfarande "en person- ett sprak" som gallde. Jag har heller aldrig hort att man vet om nagon grans for antalet sprak ett barn kan lara sig att beharska, och undrar lite hur den forskningen har gatt till eftersom underlaget maste vara forsvinnande litet.


    Koffie skrev 2009-12-15 13:23:16 följande:
    En förälder-ett språk är faktiskt en lite lätt förlegad forskningsslutssats. Huvudsaken är att man inte byter språk i en mening t ex - men annars kan man mycket väl prata både två och tre och fyra språk med sitt barn. Över fyra språk rekommenderar man dock inte, det blir för mycket - däremot kan man introducera fler språk efter några år. TS, du kan mycket väl prata både franska och svenska med ditt barn om du vill - och pappan kan prata engelska och ni kan fortfarande prata engelska med varandra. Gör det som känns naturligast för dig! Om ni bor i Sverige kommer barnet lära sig svenska även utan din hjälp - däremot kan det bli så att barnet inte har så mycket känsla för svenskan om det inte talas hemma och då menar jag en sorts vag hemkänsla och betydelseladdning i orden. Du kan också ändra på det över tid. Själv pratar jag både svenska och nederländska med mina barn. Det senare är ett val för att stärka deras utveckling på nederländska nu när vi bor i Sverige. Vi har infört 3 dagar i veckan då jag pratar nederländska med dem, för vi märkte att de inte utvecklade ett aktivt ordförråd. Med min man pratar jag alltid holländska, om vi inte är ute bland folk för då switchar vi över till svenska. Min man pratar alltid holländska med kidsen. Jag är alltså inte infödd holländare, men jag behärskar nederländska så pass bra att det är väldigt, väldigt nära en infödd - och det vi har märkt hemma hos oss är att de här "nederlands-praten-dagen" har betytt massor för barnens språkutveckling på holländska. Jag tror därför inte att det skulle vara skadligt eller fel för barnen att jag pratar holländska med dem (de hör mig ju ändå prata holländska dagligen med deras pappa)..
  • ssandra

    Gör såhär.
    Lär upp den både Svenska, Engelska och Franska.
    Om ni ska bo i Sverige så kommer erat barn att behöva det svenska språket.
    Jag har en liten kusin på snart 1år och där lär dom upp honom både det arabiska språket och det svenska.
    Vilket han kommer behöva för att kunna gå i skolan och kunna prata med släktingarna hemma i marocko.
    Börjar ni tidigt och utnyttjar alla 3språken så kommer det inte bli några problem.
    Lycka till :)

  • C060908

    Min 3 åring pratar ryska, franska, italienska, makedonska och svenska Jag pratar Italienska och franska med henne sambon pratar makedonska min låtsas mamma och hennes syster och föräldrar pratar ryska med henne och förskolan, hennes vänner och en del av våra vänner pratar svenska med henne Hon blandar ihop det ibland men inte så ofta

  • Koffie
    Wagram skrev 2009-12-16 02:13:58 följande:
    Det var i en flerspråkighetsbok jag läste (egentligen en sammanställning av olika papers), del av kurslitteratur i en kurs om språkutveckling på universitetet under 2007. Den ska finnas någonstans här hemma, men jag kan inte hitta den så här rakt av - ska försöka komma ihåg att komma tillbaka till dig om/när jag hittar den igen. (Ligger nog i en ouppackad flyttlåda, eftersom vi flyttade året efter.)

    Jag kom ihåg de slutsatserna just pga de var annorlunda än vad man tidigare trott (läs: vad jag tidigare läst om). Nu har jag iofs även tidigare hört att barn har svårt att i ett någorlunda "normalt" tempo tillgodogöra sig mer än 3-4 språk. I den boken lärde jag mig också att t ex barn med Downs syndrom faktiskt också klarar att bli tvåspråkiga utan problem, medan tre språk blir lite väl magstarkt.

    Boken handlade mycket om språkväxling (varför man växlar språk, hur man gör det, med vem, stilnivåer,etc ) och slutsatsen var att de mest kompetenta på alla sina språk också växlade språk oftast. När man då tittade på deras språkinlärning och hela språksituation upptäcktes att man handskades mycket flexibelt med språken och att det var rätt långt ifrån en en förälder-ett språk situation. Men, även om barnen lärde sig sina språk i en språkväxlaromgivning, så fanns det en logik i hur det växlades, man höll sig i princip till ett språk i taget, åtminstone en liten stund och språkväxlingen skedde inte för att man inte kunde ordet/uttrycket på det språket, utan för att det gav en förrikning/förstärkning av språket och det man ville säga.
    Jag tror att de nya slutsatserna har mycket att göra med att flerspråkighetsforskningen under de sista åren riktat in sig mycket just på språkväxling.
  • Wagram

    Intressant, jag skrev min kandidatuppsats om just kodvaxling hos barn. Om du hittar referensen ar jag valdigt intresserad!


    Koffie skrev 2009-12-16 11:06:45 följande:
    Det var i en flerspråkighetsbok jag läste (egentligen en sammanställning av olika papers), del av kurslitteratur i en kurs om språkutveckling på universitetet under 2007. Den ska finnas någonstans här hemma, men jag kan inte hitta den så här rakt av - ska försöka komma ihåg att komma tillbaka till dig om/när jag hittar den igen. (Ligger nog i en ouppackad flyttlåda, eftersom vi flyttade året efter.) Jag kom ihåg de slutsatserna just pga de var annorlunda än vad man tidigare trott (läs: vad jag tidigare läst om). Nu har jag iofs även tidigare hört att barn har svårt att i ett någorlunda "normalt" tempo tillgodogöra sig mer än 3-4 språk. I den boken lärde jag mig också att t ex barn med Downs syndrom faktiskt också klarar att bli tvåspråkiga utan problem, medan tre språk blir lite väl magstarkt. Boken handlade mycket om språkväxling (varför man växlar språk, hur man gör det, med vem, stilnivåer,etc ) och slutsatsen var att de mest kompetenta på alla sina språk också växlade språk oftast. När man då tittade på deras språkinlärning och hela språksituation upptäcktes att man handskades mycket flexibelt med språken och att det var rätt långt ifrån en en förälder-ett språk situation. Men, även om barnen lärde sig sina språk i en språkväxlaromgivning, så fanns det en logik i hur det växlades, man höll sig i princip till ett språk i taget, åtminstone en liten stund och språkväxlingen skedde inte för att man inte kunde ordet/uttrycket på det språket, utan för att det gav en förrikning/förstärkning av språket och det man ville säga. Jag tror att de nya slutsatserna har mycket att göra med att flerspråkighetsforskningen under de sista åren riktat in sig mycket just på språkväxling.
  • joline ellen oliwia

    oj vad många svar det kom nu!

    Vi har diskuterat lite mer och vi får se hur det blir men jag kommer nog prata franska med henne/honom och pojkvänen engelska.
    Sedan så lär sig ju barnet svenska genom dagis och omgivningen

Svar på tråden Att prata andra språk med sitt barn?