Vilken ställning, vill inte spricka.

har inte spruckit med något av de åtta barnen.bm leder dig så du inte krystar på som en galning.man får andas och ta det lugnt liksom.inte lätt men det går.

Jag var jätterädd för att spricka inför min dotters förlossning. Det var det enda egentligen som jag var orolig för. MEN under krystarbetet så sket jag fullständigt i det ärligt talat. Ett tag ville jag nästan be läkaren ta fram en sax och klippa upp så ungen kom ut någon gång =).

Jag sprack lite uppe vid klitoris. Fick sy fyra stygn. Antagligen hade jag lite urin i blåsan (trots att jag kissade 5 min innan krystvärkarna kom ) som gjorde att det spände extra där. Det äckliga var att jag udner första krystvärken kände att jag kommer spricka där. Det såg nog min läkare också för hon sprejade med något bedövningssprej där och baddade med varma våta omslag, vilket var himmelriket. Har också hört att detta baddandet kan hjälpa mot att spricka. Himmelsk skönt var det i alla fall. HUr som helst....2-3 värkar, sen gav jag upp. Jag tänkte att jag får väl spricka då så får vi se om jag någonsin kan ha sex igen...

Som sagt, fyra stygn som sen försvann av sig själva...och jag har aldrig haft ont av det.

Boken fanns här i min stad, så den ska jag låna.

:) en annan bra bok är anna wilsbys "Innan du föder". Den läser jag nu. Finns också på de flesta bibl.

Jag var också orolig över att spricka, det och att kräkas var min största fasa inför förlossningen!
Men när jag krystade så sket jag faktiskt i det för just då kändes det som att det inte hjälpte ett skvatt och jag trodde huvudet fastnade så jag skulle få gå med bebisen mellan benen resten av livet haha
Jag låg i gynställning och sprack ingenting, några bristningar fick jag däremot som fick sys men det kändes inte annat än att det brände när huvudet var på väg ut.
Att sys gjorde inte ont och jag var så obrydd över det faktiskt, jag som har löjligt låg smärttröskel och visar ogärna upp hela härligheten för folk

Du ska se att det kommer att gå jättebra och det är ju bra att du får prata med någon om det i förväg!

ej läst hela tråden, men har hört av både 2 BM och 2 vänninor att man spricker minst om man ligger på sidan med ena benet upp.
det ska ja prova denna gången iaf.

Jag låg i gynställning o hade en väldigt snabb förlossning så trodde absolut att jag skulle spricka, men inte ett stygn!

Tips:
- Smörj in med olja (tex mandelolja) i mellangården från v 34+
- Be BM hålla varma handdukar mot mellangården när du ska krysta
- Var inte rädd för att bajsa på dig, slappna av om det händer, jag bajsade 4 ggr och det var bara sååå skönt
- Tänk att du krystar ut en tampong ur underlivet, inte att du bajsar ut bebisen när du krystar.
- Lyssna på BM:s instruktioner vid krystningarna.

Jag tycker heller inte det känns så skoj att spricka vid denna, min andra, förlossning. Jag kommer be BM skriva in i journalen att jag vill klippas/snittas därnere, för att få ETT riktat snitt som blir lätt att sy. Sedan om det blir så eller inte får vi ju se vid förlossningen. Att sys är inga problem alls - min BM sprejade lokalbedövande och det var bara skönt. Jag födde snabbt förra gången, men fick inte tillräckligt push i liggläge, så det blev att föda i halvstående. Kanske var det därför inte BM såg och kunde säga när jag skulle ta det lugnt eller hålla emot med varma handdukar??? Hur som helst - det ÄR värt det och det mesta går att fixa efteråt.

Intressanta länkar i ämnet.

www.sr.se/cgi-bin/ekot/artikel.asp

www.aftonbladet.se/wendela/barn/article463704.ab

www.aftonbladet.se/wendela/barn/article464438.ab

Gällande ställningar.

Jag har läst att det är svårare att föda i gynställning men minskar risken för bristningar.
Idag blir det allt vanligare att man ligger på sidan, ska vara lättare att föda och risken för bristningar minskar.

Däremot ska det vara lättare att föda upprätt/sittande, tack vare tyngdlagen, men av samma anledning ökar risken för bristningar.

När jag var på förlossningsinfo. för ett tag sedan berättade barnmorskan att dom gärna vill att man föder i gynställning eller på sida. Detta för att dom då har bäst uppsikt och kan styra krystandet så att mamman ska spricka så lite som möjligt. Om du föder sittades på huk eller knästående så kan inte barnmorskan ha samma koll där nere och kan därför inte på samma sätt hjälpa att förhindra att man spricker.

Jag är också livrädd att spricka, och då menar jag total ruptur. Några småsprickor gör mig inget, men att spricka fullständigt det är jag livrädd för.

Jag vet inte om det lugnar dig, men jag sprack nästan så mycket som det går att spricka, och kände inte att det hände. Visst gjorde det ont, men jag kände absolut inte att det var pga bristningen.

Jag var livrädd för att spricka innan, det var min värsta mardröm. Tyvärr blev det så, men det var inte under själva förlossningen som det värsta med bristningen var, utan tiden efteråt. Själva sekunden när det hände så ville jag bara få ut barnet och jag trodde som sagt att det gjorde så ont för att huvudet liksom tänjde...

Och även OM man brister så mycket som jag gjorde så överlever man det också. Det är inte roligt, men man klarar det. Svårt att tänka sig såhär innan, och jag är också rädd inför min andra förlossning som börjar närma sig så jag förstår alla funderingar du har...

Lycka till när det är dags! :)

Jag var oxå rädd för att spricka, inte paniskt men endå rädd.

Nu gick det så att jag hade ett enormt snabbt förlopp (från 5cm till krystvärkar på 25min och sen krystvärkar i 10 min) och pga dåliga hjärtljud pushade de mig att få ut barnet så snabbt som möjligt, de hade även sugklockan framplockad ifall jag inte skulle få ut barnet fort nog.

Det hela resulterade i en ganska stor bristning inne i slidan, men den syddes ihop och utåt sett finns bara ett stygn, samt en mindre bakåt som sitter med 3 stygn (tror jag). De lade även ett stygn frammåt för att det inte skulle svida när jag kissade, men det gick upp så det sved som fan endå

Av att spricka kände jag ingenting, men jag var så borta att det är ett mirakel att jag hölls på bordet. Dålig syreupptagningsförmåga i kombination med max 2 andetags vila mellan krystvärkarna gör så
Det var inte det minsta trevligt att bli sydd, BM bedövade med spruta (AJ!) och endå sved det. Men endå var det inget mot de föröverjävliga värkar jag hade innan krystvärkarna kom, så jag var väldigt nöjd att kunna ligga där och gnälla (hade vandrat i 12 timmar pga värkarna, kunde varken sitta eller ligga när de kom) med min bebis på magen.
det blev lite svullet och de fick tömma urinblåsan på mig med slang en gång, men sen funkade allt bra, fick äta Alvedon för att få kroppen att slappna av tillräkligtt för att göra nr2, det blev nämligen så ömt när jag satt på tao-stolen och allt "hängde ner"... Nu 2 veckor senare har jag inte ont av stygnen alls, och har inte haft på länge. Bara om jag går för långt blir det lite ömt/svullet.

Jag sprack ingenting alls under min förlossning, jag födde knästående och fick epidural som funkade perfekt för mig, jag var helt med under utdrivningsfasen och mådde toppen efteråt. Jag har också läst att de mer upprättstående ställningarna är de bästa på många sätt eftersom de underlättar för bebisen.

Jag sprack men kände inte det. Oroa dig inte för det du gumman, för det är så mycket annat häftigt som händer. Totalt otrolig upplevelse!!

Hej.

Vem vill spricka vid en förlossning??!!
Nej,ingen alls.Ändå förekommer det,men jag har läst att det kan undvikas,eller man kan iaf minska risken.

Huvudansvaret för en normal förlossning har barnmorskan och hon ska kunna guida dig när du har krystvärk, när du aktivt ska passa på att krysta då. Du ska i alla fall inte forcera dina krystvärkar för då ökar risken. Lyssna på din kropp och din barnmorska.

Ibland ökar risken t.ex om barnet är stort el om barnets huvud kommer i en vinkel som därmed kräver större passage ut. Framstupa kronbjudning ger minst omfång t.ex. Hur bebisens huvud kommer ut kan du själv inte påverka men man kan önska, och hoppas att barnmorskan är uppmärksam.

Man har ibland diskuterat om ett mindre klipp kan förhindra att man spricker väldigt mycket. Snedklipp i så fall. Det är inget du måste ta ställning till eller ha koll på ..

Själva förlossningsställningen påverkar egentligen inte risken att spricka.
Är du i upprätt position är det väldigt viktigt att inte forcera krystningen för då ökar risken. Halvsitta el i sidoläge är bra,då får barnet lite uppförsbacke, men har du en kraftig krystvärk och kraft att trycka, eller hålla emot när barnmorskan säger så, så är det till fördel.

Jag födde första barnet utan att behöva sy ett enda stygn!!!!!
Under förlossningen tänkte jag aldrig på risken att spricka. Jag följde min kropps signaler och lyssnade på barnmorskan som guidade mig. Jag hade ingen Eda el annan smärtlindring bara lustgas till ca 30 minuter före hon kom ut så jag kände hela min kropps krafter..

Stort lycka till.....

Det är som det står här ovanför. Skulle bebisen behöva komma ut snabbt måste man forcera krystningarna då ökar risken el om man tvingas ta fram sugklockan.

Det är nog sant det som många skriver att i själva stunden då du föder så skiter du i om du spricker eller inte för man vill bara få ut barnet och bli klar. Så känner man.

Hur som helst, vilket du sys eller inte så svider det och det är svullet och ömt därnere, men det kan lindras somsagt med handdukar både under och efter förlossningen för att minska svullnad och smärta.

Jag tror det kommer gå jättebra så tänk positivt.

Var också rädd för att spricka innan med min första förlossning. Men när man är mitt uppe i det och efter si så där 20 timmar ville jag bara att det skulle ta slut. Låg i gyn ställning för att jag inte orkade stå på huk eller liknande.

Jag sprack inget under min första förlossning, brast lite på insidan, tror att de sydde... allt är lite dimmigt!
Var inte förberedd inför förlossningen, intalade mig själv att det här klarar väl alla:) Kan säga att jag fick en chock! Nu inför min andra förlossning är jag rädd, men inte för att spricka, för det går alltid att fixa, utan för allt annat...
Ska vara mer förberedd den här gången!!