För tre månader sedan, så längtade jag efter att få börja jobba. Ville jobba lite extra 2-3 gånger i veckan då. Nu har jag ångest för att börja jobba. Jag vill vara hemma med min dotter. Kan tillägga att dottern är 11 månader.
Någon fler som känner igen sig?
Japp!! Jag ville inget hellre än att få jobba när min son var 9-10 månader, när han var ett år hade jag dödsångest över inskolning & jobbstart.
Kan du vara hemma lite till så var det om det känns rätt.
Jag hade inget val, lägsta fp, dagarna led mot sitt slut osv... Det var lite tufft vid inskolning men jag jobbade tack & lov bara halvtid de första månaderna.
När jag väl börjat med inskolning & jobb så kändes det mer OK, det är mest läskigt innan man fått lite insyn i det hela.
Följ din magkänsla så blir det rätt!
Lycka till!
Jag förstår dig. Följ din magkänsla och gör det som känns rätt om du har möjlighet att lösa det ekonomiskt. Sen självklart om du måste sätta barnet på dagis så brukar de allra flesta få skygglapparna på och då är allt toppen (också en överlevnadsstrategi men kanske inte alltid det bästa för barnet).
Det finns många som downshiftar och ser över sin livsstil för att kunna stanna hemma längre och ge sina barn tid. Titta in på www.hemmaforaldrar.se
och www.hemmaforaldrar.se/tips_till_hemmaforaldrar.htm
Hade samma "problem" med första sonen, jag var hemma tills han var nästan två. Men när han började på dagis så gick det jättebra, kan tillägga att jag pluggade då så jag hade väldigt mycket egentid och kunde ha honom korta dagar, hemma ibland och sedan läsa mer på kvällar och även när han sov middag t ex.
Det var väldigt bra och utvecklande för honom att gå på dagis och passade honom jättebra.
Tror att det är viktigt att det känns bra med personalen på dagis och att man liksom ger sig in i det och som Lillstrumpa sa - det är mest läskigt innan.
Lita på dig själv och dina instinkter, men blockera dig inte i "måsten". Känn efter med dagis också, mitt pluggande ledde så småningom till "drömjobb" med en mycket behaglig tillvaro, njuter just nu av mitt tredje barn.
Kan ju bara säga att var GLAD och uppskatta att du har fatt lov att vara ledig sa länge - jag bor utomlands och har bara fatt 3 ynka manader av mammaledigt. Kan säga att jag har angest och skuldkänslor varje dag, trots att jag inte har nagot val. Tror att det kommer oavsett när du börjar jobba, sa om du väntar ytterligare en eller tva manader vet jag inte om du kommer att ha mindre angest... fast a andra sidan far du ju njuta av mer tid med din lille sa det kan ju vara värt det.