Pappa som inte är tillsammans med mamman

Hej som du ser är du inte ensammen här är en till har en dotter på 11 månader där barnets mamma gick tillbaka till sitt ex under vår graviditet fick inte vara med på förlossningen tog ca 2 månader innan jag fick träffa underverket, har sedan dess kämpat för gemensammvårdnad men hon vägrar tills alla gemensamma föräldrar dagarna är slut träffar min dotter var annan dag några timmar och hon sover hos mig 1 dag på helgen, hoppas du har gemensammvårdnad så inte ditt ex snuvar dig på era dagar och måste säga gå inte till familje rätten gå direkt till tingsrätten om hon har ensammvårdnad, i vårat fall existerade inget bråk enda jag kommer på är graviditets psykos lycka till min vän och hoppas allt löser sig för dig

Jag är en relativt nyseparerad singelpappa. Jag har förmånen att ha min dotter (2½ år) halvtid. Mamman har henne mån-tis-ons och jag har henne fre-lör-sön. Torsdagarna har vi varannan. Jag är FL från jobbet varje fredag medan mitt X jobbar de flesta helger medan hon är ledig varje måndag, så det är ett schema som passar oss alla bra. Dottern går på dagis tis-ons-tors.

Jag har haft turen att vi har kommit överens om ett schema som vi båda (alla tre) är nöjda med - jag vet att många pappor inte har den förmånen, vilket är oerhört tråkigt.

om nån månad eller så kommer jag bara få ha mina tre pojkar varannan vecka =(

Jag har en son på ett och ett halvt år som bor hos mig varanna vecka, hämtade honom idag efter jobbet. Så nu har man en riktigt bra vecka att se fram emot

Det är inte fråga om någon förlossningsdepprision. Fattat som att hennes mamma är likadan och det smittar ju av sig på barnen (Läste jag senast igår på Aftonbladet)..

Jag har en dotter som blev fem under sommaren. Hon bor heltid med mig sedan två år och träffar sin mamma varannan helg. Vi har gemensam vårdnad. Däremot har jag först nu försiktigt påbörjat processen om att försöka få barnbidraget utbetalat till mig och förhoppningsvis lite underhåll också. Det är svårare med jobb när man är ensam med ett barn så det skulle vara trevligt om ekonomin kunde förbättras åtminstone en aning.

För att göra situationen roligare ska jag dock bli pappa igen om en dryg månad. Det är en annan mamma den här gången, men hon gjorde slut strax efter att hon blev gravid och jag har inte fått vara med på några undersökningar. Jag har fått se bilder från ultraljud dock.

Vi jobbar rätt hårt på att försöka hålla en vettig relation just nu och jag har fått känna på magen och hur barnet rör sig vid flertalet tillfällen. Jag har en förhoppning om att få vara med på förlossningen - det låter inte längre som att hon tycker det är helt otänkbart. Å andra sidan verkar de ha infört en massa sjuka regler i samband med hysterin för svininfluensan så vi får väl se om ens mamman är välkommen till förlossnignen när det blir dags ;)

Har hört att det är svårt, barnbidrag verkar vara en punkt där jämlikheten inte kommit så långt, den utbetalas nästan utan undantag till mamman. Men om du o mamman kommer överens om någon lösning kan det ju funka ändå, även om Staten © inte vill sig.Hoppas det löser sig för dig!

Jag ska prata med handläggaren. Jag hade hört att det skulle vara i det närmaste omöjligt, men jag tror de har påbörjat en utredning för att fastställa boendet och förhoppningsvis slutar det med att jag får barnbidraget också.

Roligt med en tråd i den här delen av forumet som inte handlar om bilar...;)

Är själv i typ ThomasKBAs sits, vårdnadstvist med två välmående barn i potten.

jävligt jobbigt att det ska vara så invecklat att lösa sånna här saker

Nu har FK åtminstone beslutat att betala barnbidraget till mig. Ett stort steg i rätt riktning.

Wow! Grattis!

Tydligen var det inte lika omöjligt som jag fått höra. Nu undrar jag bara varför jag inte tog tag i det här långt tidigare.