2:a förlossningen lättare?

Det var MYCKET lättare, iaf för mej!

Första  barnet tog lååång tid, 32 timmar med värkar!!! Krystade i 68 min, tog EDA och all möjlig smärtlindring! ;)

Andra barnet tog 5 timmar, med bara lustgas i 10 min (kom in på fl och var helt öppen och utplånad tapp), krystade i 4 min!
Andra blev en riktig drömförlossning och gjorde ärligt talat inte ens hälften så ont som första!

Sprack inte med någon.

Första tog 6 timmar

Andra 1,75 h

Jag vill göra det igen!!!

Visst fan gör det Ont men det är så mkt lättare andra gången & krystvärkarna gick mkt fortare andra gången & var mer effektiva

Lycka till!!!

Nr 2 var en drömförlossning jämfört med 1:an. Har en liten kortfattad berättelse här:

11:e mars 2008. Hade gått över 4 dagar och vaknade på morgonen av att det molade lite. Första barnet föddes på 3,5h så jag hade blivit lovad att få komma in för bedömning så fort jag behövde det. Vi har 45 min till BB plus att stora pojken skulle till barnvakt. Så när molande började kännas som förvärkar ringde jag in och frågade om vi fick komma. Jag fick komma in, de satte ctg, läste mitt brev och ställde de obl. frågorna. Sedan blev jag lämnad ifred, precis som jag ville. Vi lyssnade på musik och jag profylaxandades i 1h. Min bm kom bara in någon gång och kollade remsan och lämnade saft och nyponsoppa. När timmen gått kollade hon hur mycket öppen jag var eftersom jag bara hade 2 värkar/10 min. Öppen 3 cm. Jag fick frågan om smärtlindring, precis som jag ville att de skulle göra, men avböjde tills vidare och bad dem att fråga igen senare. Däremot så tackade jag ja till att ta ett bad, det kändes naturligare! Min man parkerade om bilen och sen gick vi till badet som låg längre ned i korridoren. Supermysigt rum med tända ljus! Tyvärr så hann jag bara ligga där i 10 min innan jag kände mig kissnödig och ringde på klockan. Precis då kände jag även den första krystvärken, hela kroppen böjde sig och jag började att stöna samt känna ett tryck nedåt som att jag skulle göra nr2. Min bm kom in och när hon hörde mig stöna så sa hon bara -oj, oj, oj, det här gick fort, nu får vi snabba oss till rummet! Hon hjälpte mig upp och torkade av mig lite snabbt, tog mig under armen och halvsprang till rummet igen. Var då öppen 7 cm och efter en liten stund gick vattnet. Det flög genom halva rummet och en bm och en uska fick förskräckta hoppa åt sidan. :) Krystade sen i 5 min och så var hon ute! Fick 2 små rispor som syddes med 2 stygn vardera. På 1h och 50min hade jag öppnat mig från 3cm till bebis på magen!
Fikade, kissade, duschade, klädde på mig, sminkade mig och åkte hem efter de obl. 6h. Drömförlossning!

1995 fick vi första sonen och det var en förlossning som var en ren mardröm. 24 timmar och slutade med klipp och press.
Det gjorde att både jag och sambon blev förlossningsrädda och bestämde oss för att det räcker med ett barn.

2008 föddes vår andra son och trots att det hade gått 13 år mellan förlossningarna gick det mycket snabbare och var en helt annan upplevelse. Det där med att man räknas som förstföderska om man väntar 3-5 år mellan barnen är en myt enligt min BM.

Om du är rädd ska du tala om det för din BM och begära att få ett aurorasamtal.
Jag tyckte själv att det kan väl inte hjälpa mig för om samma sak händer den här gången förstår jag ju att de måste klippa och pressa ut.

Jag fick ett samtal och det resulterade i en noptering från auroraBM i min journal.

Jag skrev även ett långt förlossningsbrev där jag förklarade varför jag var rädd, vad jag inte ville uppleva igen, osv. Ok, jag hade en kort version också, om det skulle vara väldigt brådis, där det viktigaste stod i punktlista.

Lycka till!

Ska jag kunna dra som slutsats att det överlag är lättare med andra barnet?

Den här sidan puffar även jag för. Kan bara inte tänka mig att föda vaginalt nästa gång! Jag ber verkligen om ursäkt att detta blev så långt men vill att ni ska förstå...

Första förlossningen gick inte bra. Visst, jag slapp tack och lov sugklocka och klipp och lilltjejen mår ju bra. Det tog 52 timmar varav krystvärkarna varade i 2,5 timmar.
När värkarna startade hade jag dem med 2,5 min mellanrum direkt så efter 36 timmar arbetande hemma orkade jag inte mer. Inne på KK hade jag bara öppnat mig 1,5 cm och blev hemskickad! Åkte tillbaka in igen efter ytterliggare 4 timmar och var då öppen 2,5 och fick stanna.
Andades lustgas och stod på knä vilket var bra. När inte lustgasen var tillräcklig längre föreslog BM epidural vilket jag tacksamt godkände. Pga upptagen narkosläkare ringdes en jourläkare in. Han blev stoppad på vägen till ett akutfall och istället för att ringa ytterliggare en på jour väntade man. Detta innebar att jag fick vänta i 2,5 timme innan en narkosläkare kom! Här har jag inget minne bla pga att jag svimmade av - vet ej hur länge.
När epiduralen lagts var det som att vakna upp. För första ggn kunde jag sätta mig upp, dricka och äta lite. I 30min lugnade värkarna ner sig ngt och sedan tog BM hål på hinnorna så att vattnet skulle gå.
En ny BM sattes in och det första hon sa till mig var att hon skulle sätta in värkstimulerande! Hade hon inte överhuvudtaget läst min journal?! Inte heller min förlossningsplan antagligen. Jag sa att vi verkligen behövde den här pausen och att nu när hinnorna var öppnande skulle ju värkarna komma igång igen. Jag fick säga nej FYRA ggr innan hon vände ryggen mot mig och sa kort: - "Jaha, om du inte har fått värkar inom 30 min får du värkstimulerande."
Resten orkar jag bara inte berätta. Jag tillbringade min förlossning med att hela tiden bråka med BM! Jag t.o.m. visualiserade den första BM framför mig för att orka.

När dottern kom (föddes med ansiktet uppåt) skrek hon INTE och näsa och mun var fulla med slem, ända skulle de försöka få henne att suga på mitt bröst! Jag var helt slut och försökte flera omgångar berätta vad jag såg men det var inte förren jag blev riktigt förbannad och skrek åt henne som de tog dottern tillsammans med min sambo och sprang. Det visade sig att lungorna var fulla med vätska.
Sedan medan de försökte få moderkakan att lossna låg jag där och väntade i över en timme på att få se min dotter igen - ingen kom in och sa vad som hände!
Det slutade med att jag fick opereras för att få ut moderkakan. Precis innan jag somnade in kom sambon in med dottern och gjorde ett okej tecken....

NU är jag gravid i tredje månaden och har mardrömmar om förlossningar. VILL INTE FÖDA VAGINALT! Samtidigt ska alla ge en dåligt samvete för att barnet mår bättre om det föds fram naturligt.

andra förlossningen gick som ett ånglok, pang bom o så var han ute en timma efter värkarna börjat! :)
första gången tog det en dag o det byggde upp långsamt/normalt ända fram.

andra barnet går nog lättare för de allra flesta..

Usch Toves, vill bara skicka mina sympatier, vilket bemötande Lika bra att kontakta Aurora direkt. Inget fel med snitt om man nu kommer fram till att man behöver det.

Jag hade ett jobbigt slut på min 1:a förlossning. Sugklocka och gick sönder mycket, haft mycket problem efteråt. Är nu i v 35 och trodde fram till förra veckan att denna bebis låg i säte och var därmed helnöjd med tanken på snitt. Men den rackarn hade vänt på sig, visade det sig på UL, och därmed blir det förlossning Fick psykbryt och nu blir det Aurora. Men det är också väldigt tröstande att läsa om alla mycket bättre andra-förlossningar - så fortsätt skriv!!

Tack Falken! Även jag har fått tid till Aurora. Det är bra att få tala med dem men samtidigt så vet jag att det kommer bli fruktansvär jobbigt.
Lycka till med dina samtal och till den nya lilla bebisen! Håller tummarna hårt!
Kram

Känns så skönt att det verkar som om många upplever andra förlossningen som enklare...

Det verkar ju gà sà mkt snabbare med andra barnet att jag tror man màste sätta sig i bilen direkt man känner första värken;)!

En väninnas kompis höll nyligen pà att föda sin andra i bilen. En timme fràn första värken. Första tog 6 timmar.