Blir mer och mer rädd inför förlossningen

Tycker du förstorar upp något som inte behöver bli det, om du skulle vara ensam när detta sker med ditt andra barn hemma är det ju bara att ringa någon och säga att det har startat och be denne komma på en gång eller om du själv är kapabel att själv köra så även då ring någon eller din man och sen är det bara att ta packade väskan, barnet och sen in i bilen så fixar nog sig hjälpen på BB och personalen hjälper säkert till med det andra barnet om inte någon hinner komma.
Vet du redan att det kan gå fort kan du ju stämma av med familj eller släkt och höra dig för om någon har möjlighet att komma på en gång när det blir dags.
Det fixar sig ska du se! =)

Se till att bestämma med en eller två personer som är standby så att säga som kan vara barnvakt. Då får de se till att ha telefonen med sig överallt så att ni är säkra på att få tag på personen/erna. De kan då också prata med deras chefer(om de jobbar) så de är insatta att de kanske måste åka från jobbet akut.

Hur gammal är sonen? så pass att ni kan föklara innan vad som kommer att hända och att du kommer ha ont, men att det är en bra smärta?
Annars glömmer små barn sådant ganska bra och han kommer ju se att du mår bra sedan.

Tycker att du ska kräva av din BM att hon lyssnar på dig när du pratar om din rädsla itället för att snabbt vifta bort dina tankar om igångsättning, även om hon inte tycker det är en bra ide.

Tack för svaren! =)
Jo men förra förlossningen startade av att vattnet gick och 30 min senare hade jag värkar konstant så jag bara "såg svart". Så skulle inte kunna ta mig in själv.
Skulle inte kunna ta hand om sonen heller tror jag :P
Det löser sig ju alltid, men stressar verkligen upp mig själv över det här och det är något som får mig o må piss.
I värsta fall är den närmsta 30 min bort med bil, och skulle känna mig grymt stressad av att sitta hemma o vänta på barnvakt när läkaren och bm har sagt åt mig att åka på en gång, och taxin vet man ju aldrig hur fort den kommer heller..

Överdriver säkert, men håller på o bli knäpp av det här, det är det ända jag tänker på! Skönt o skriva av sig iaf! :P

Förstår dej! Jag hade exakt samma dilemma och tycker inte alls du överdriver! Första förlossnigen var snabb (också 3½ timma) och närmsta barnvakten var ca 45 minuter bort... *nervöst* Men vi hade tur! Andra förlossningen startade strax efter att vi hade lämnat sonen på förskolan och eftersom andra förlossningen gick mycket fortare, som vi hade misstänkt, hann maken tillbaka för att hämta honom, bara något försenad!

När tredje skulle födas startade förlossningen just som svärföräldrarna hade varit och hälsat på. De hade bara hunnit några minuter iväg med bilen och fick snällt vända tillbaka! Fast den gången blev hade vi haft gott om tid eftersom den förlossningen tog hela 7 timmar.

Lycka till!

Okej, jo tror allt löser sig med tiden. Men just det här innan när man går omkring och grubblar, jag stressar verkligen upp mig och kan knappt sova =/
Sonen kom 3 veckor tidigt också så nu undrar man ju om den här också kommer komma tidigt.. Och om det går fortare =/