Orkar inte mer nu

Vilka kämpar ni är. Det är inte konstigt att du misströstar efter så lång tid på sjukhuset. Jag själv hade svårt att se att det fanns någon ände på alltihop. Det kändes overkligt att få slippa slangar, sonder och sjukhuspersonal. Men det fanns ett liv efter Neo. Och den dan kommer även för er. Även om det kanske inte känns så just nu. Prata med din kontaktsköterska eller kuratorn. Det kan kännas bättre efteråt.

Och pumpningen ja, att du lyckats pumpa mjölk i elva veckor är helt fantastiskt. Om du inte orkar eller kan mer, så låt bli. Det blir alldeles utmärkta barn på bankmjölk och ersättning också. Magont är ett elände. Enda trösten är att det brukar bli bättre efter ett tag. Fast det är hemskt när de har ont. Han är inte överkänslig mot komjölk ? Det var min lillkille i alla fall och han hade vansinniga magkramper.

Har tyvärr inga kloka ord att ge dig. Vill bara ge dig en kram och säga att "ni kommer att fixa det här", när ni väl kommer hem och tiden rullar på så kommer den här tiden på sjukhuset vara en bråkdel av ert liv, men ack så djupa spår den satte...
Kände oxå så; "tar det aldrig slut? nu måste det va slut med bakslag på bakslag...???",  vi är många här som delar din frustration och har varit där i de tankarna på att man bara vill ge upp, men ge inte upp!

STORA styrkekramar till er.

Hjärtat brister när man ser de små ha ont.
Det blir snart bättre och om några veckor är ni på väg hem ska du se.

Vår tjej har också haft det jobbigt med magen. Kämpat och kämpat och ändå inte fått ut något och syrgasbehovet ökade. Det kunde gå 5 dagar mellan bajsningarna. Hon fick/får minifom, som ska göra gasbubblorna i mage och tarm mindre. Jag tror det hjälper lite. De har även satt en liten "tratt" i rumpan på henne några gånger för att få ut gaser. En gång har hon fått lavemang.

För några dagar sen verkade hennes mage komma igång och nu bajsar hon minst en gång per dag. Det kan säkert bli sämre igen, men det känns skönt att veta att hon inte alltid behöver ha det så. Nu är det iallafall en helt annan tjej, som sover lugnt och inte alls har lika många saturationsdippar.

Håll ut - jag håller tummarna för att det ska bli bra för er!

Hej!
Förstår att det är jobbigt. Vår tjej hade inte problem med magen utan lungor(se prestation). Men vet att det var jobbigt allting. Men misströsta inte förmycket. Som en här skrev det finns ett liv efter neo med. Själva var vi 5 1/2 månad på neo.Men för oss vande man sig liksom. Lycka till med det lilla underverket.

Skickar massvis med styrkekramar till er!

Massor av styrke kramar! ni kommer fixa det här, även fast det känns så tungt. Det är en jätte tung period. Även om jag inte fick min dotter så tidigt som din. Jag låg inne från v.24 men dom kunde hoålla henne kvar till vecka 31 ohc hon föddes 9 veckor förtidigt, vägde 1055 gram. Nu är hon stora glada tjejen.

ALva har haft jätte problem med magen, ända tills för några månader sen, mycket gaser, svårt att bajsa.. inte bättre av järndroppar... men nu mår hon kanon.

kramar i massor

Oj vad kämpigt! Du måste vara riktigt sliten nu, efter så lång tid. Då är det ju inte så konstigt att du är helt uppgiven.
Tillåt dig att gråta när du känner för det. Försök att se detta i ett längre perspektiv. Du går igenom en otroligt jobbig period nu. Men det kommer inte vara på detta sätt för evigt.
Stor kram!

Vår son kom 13 veckor förtidigt. Vi låg tre månader på noe. Tiden där känns lång och är jobbig. Han har alltid haft problem med magen. Nu är han en månad korrigerat och har fortfarande jätte problem med magen. Han har ont och kan knappt bajsa. Han bajsar en gång per vecka ungefär och de tre sista dagarna skriker han av magont. Han får stora doser lactulos men det hjälper inte. Vi får göra magmassage varje dag samt stimulera analöppningen för att hjälpa tarmarna att arbeta. Han har dock ett kraftigt bråck som inte underlättar det hela. Bvc sa att det oftast fortsätter så här tills de börjar äta smakportioner, dvs tills de är fyra månader korrigerat. Vi har alltså tre kämpiga månader kvar.
Det är dock jobbigt med magen för de flesta prematurer sa de på neo.

Vad skönt att det blir op! Vi är fler här som kan intyga att ditt bvc har fel, för våra barn har det blivit mycket lättare efteråt och jag anser att man måste se till barnets bästa och inte bara tro att det inte skulle bli någon skillnad.