Livrädd efter besök på BB Stockholm

Jag vet inte hur det är i Stockholm, men jag förstår om ni blev rädda. Hur tänkte du innan ni fick höra kvinnan?

Jag har fött två barn, när jag skulle in med andra till förlossningen visste jag att det skulle göra ont men tänkte att jag kommer ju ändå få ett litet barn, äntligen. Efter de här jobbiga 9 månaderna...

Jag kan ju inte sitta här och förklara känslan jag kände, det går ju inte eftersom du inte varit med om den...men kan säga att smärtan är en del av förlossningen och det är något du komemr att förstå när du väl är där...förstår helt och hållet era känslor nu. Hade varit bättre om de som visade er runt tänkt på det innan, lite osmidigt faktiskt...

Att allt var bra innan hon började skrika.. Var nått i skriket som var så ilande,min sambo kände nästan så han ville springa in dit.. han sa att hon kunde lika gärna blivit våldtagen, så var känslan.  Förstår att de gör ont och förstår att man kommer skrika.. men att de skulle höras genom väggarna chockade mig. Sen ser jag de på samma sätt.. vi kommer få världens finaste son.. men hon skrämde mig verkligen!

hej
Alla skriker inte och tycker att det gör ont.. Jag skrek inte alls och tyckte inte det gjorde ont alls..
Ni kommer att fixa det.. lycka till.

det kommer att gå bra för er!

jag har haft två förlossningar och tyckte visserligen att det gjorde ont, men jag skrek inte. alla tar ut smätran på olika sätt.
klart att jag hörde ngn i bakgrunden 'låt' under min först förlossning, men samtidigt är man så fokuserad på det man håller på med, att man inte bryr sig.
Men du ska nog förbereda din kille på att det kan göra ont och att du själv kanske inte vet hur du reagerar om/när du får ont , men det finns ju hjälp att få i form utav smärtlindring.
din kropp är gjorde för att klara det så visste kommer det att gå bra.

det är en fantastisk upplevelse, och när du är klar kommer det att ha varit värt varanda verk!

Jo jag var faktiskt med om det när jag precis kommit in på förlossningen. En kvinna som skrek och det följdes sedan av barnskrik och då kändes det nästan peppande, mysigt på något vis. Under mitt krystskede så låg kvinnan i rummet intill och skrek och då var det inte så kul men ja, det var ju inte mycket att göra åt. Tycker dock att de kunde isolera lite bättre.

Hursomhelst, jag förstår att du blev förskräckt men det här med förlossning och smärta är ju väldigt individuellt. Endel skriker, andra inte, har nog inte så mycket att göra med hur stor smärtupplevelsen är utan att man är olika. Jag skrek inte men ont gjorde det, hanterade det dock på ett annat sätt. Det behöver oftast inte vara någon skräckupplevelse och är nog inte det för de flesta heller även om det såklart gör ont. Berätta om din oro för barnmorskorna så kommer de att stötta dig på bästa sätt.

Hej,
Jag förstår att det känns skrämmande att höra skrik, men precis som de andra skriver är det långt från alla som skriker.
Jag har fött två barn på BB Stockholm (juni 07 och okt 08), och jag hörde faktiskt aldrig någonting från något annat rum. Och framförallt nu senast fick jag veta att det var förlossningar i varenda rum samtidigt som vi. Jag har en lugn och positiv känsla för BB Stockholm. Det kommer att gå jättebra för er!

Jag går hos KLARA för jag är förlossningsrädd. Råkade ut för något liknande nu när jag var på studiebesök på förlossningen förra veckan så jag förstår hur du känner. Inte lätt att höra någon skrika ut sin smärta, men som många andra skrivit så är det ju inte alla som skriker. Försök att fokusera på synintrycken du fick på ditt studiebesök istället för ljuden du hörde.

Jag förvånades av att jag inte hörde nåt skrik från de andra rummen, när jag födde. Själv körde jag mantrat JAG ÄR LEDSEN, JAG VILL DÖ. Blev till slut rekommenderad att skrika för att lätta på spänningen, men ville inte. Då vrålades det till en gång i rummet intill o sen skrek jag också o ut kom sonen.

När jag åkte upp för att kolla om vattnet hade gått låg det en kvinna i rummet brevid som skrek fruktansvärt...hon tystnade, men man hörde inget barnskrik, så jag fick för mig en massa dumma grejer,..vet inte vad som hände faktikst...Men ialla fall...jag glömde bort all min rädsla när väl värkarna började

Det där var min mardröm innan jag fick barn - att väggarna skulle vara lövtunna så man hörde allt.
Men på våran förlossnings- och BB-avdelning hör man ingenting genom väggarna. Det är bara om man öppnar dörrarna till rummen samtidigt som man kan få höra något. Jag tycker att det var en skön upptäckt (låg inne i massa omgångar innan sonen föddes i v.35) och fler har uttryckt samma lättnad.

Förstår om man blir livrädd efter en sådan upplevelse som dig TS. Men förmodligen så glömmer man bort sådant när man är mitt uppe i sin egen förlossning.

Jag förstår din känsla precis. Jag blev igångsatt och förloppet var fruktansvärt långsamt. Eftersom inget hände blev jag uppmanad att gå varv på varv i korridoren och då hör jag givetvis en kvinna som skriker rätt ut, följt på en massa jämmer och sen någon minut senare ett skrik igen. Detta höll på hela tiden vi gick i korridoren och till slut orkade jag inte höra mer. Man vill inte bli påmind om hur ont man kommer att ha bara några timmar senare. När jag väl hade så ont själv var jag så borta att den där upplevelsen varken gjorde från eller till men det var hemskt att höra.

Skulle kunna ha varit jag som skrek. Men jag födde 20 april 07 på BB Stockholm
Jag födde utan någon smärtlindring eller bedövning. Hela förloppen fr första värken tills att hon var ute gick snabbt, men såklart gjorde det ont. Kvinnor lever ut sin smärta på väldigt olika sätt. Endel helt enkelt skriker ut sina bebbar o ja jag skrek o ja jag sa flera ggr att jag inte orkade mer, men jag lovar dig, det gör man, en sådan enorm adrenalinkick att föda, det häftigaste, underbaraste man kan göra. Var alldeles hög o lycklig efterråt.

Förstår att Ni vart rädda, men det ni hörde var inget onormalt men såklart skrämmande. Ta upp detta med er BM antar att ni går hos "Barnmorskorna" o har fått en garanterad plats på BB Stockholm.
Hon kan säkert lugna er och kanske är det bra om ni får komma igen?

96/07 och blivande trebarnsmamma: BF 5 sept-09

När jag födde min första son i februari 2003 hände samma sak när jag precis kommit in till vårt förlossningsrum. jag var 21 år gammal och livrädd. från rummet brevid hördes en kvinna skrika som om någon höll på att mörda henne. tyckte det var jättehemskt och ville bara åka hem. Födde bägge mina söner på Huddinge sjukhus och väggarna där är supertunna.

Tycker det borde vara isolerat bättre på förlossningskliniker överlag. Det kan inte vara mening att man ska skrämma varandra på det viset. klart man ska få låta. Jag skrek som en galning under bägge mina förlossningar, men det borde vara isolerat. Ska föda barn nr.3 på BBstockholm i december och hade hoppats på tjockare väggar där. :P

Du kommer självklart klara de galant som alla oss andra =)
Visst känns de och alla upplever smärtan olika, dem som har bedövning tycker att olika funkar bättre osv, beror helt på från person till person.
Jag ska  inte påstå att jag var livrädd för förlossningen men var lite oroad för jag är rätt känslig när det gäller smärta osv men jag tyckte inte alls det var så farligt. Visst kändes det men de gjorde inte så ont som jag trodde, gick himla bra!
Sen är man trött för det tar verkligen mer än nått annat på krafterna men man får ju ut sin bebis och kroppen orkar tio ggr mer än man sjäklv trodde.

Du kanske ska prata med dem på mvc och säga att detta skrämt er, det finns ju "terapi" samtal man kan gå i och prata av sig med en bm