3-åring hemma? (Långt.)

Vad skönt det måste kännas att tagit beslutet nu!
Du kommer inte ångra dig

Hihi! Jag hoppas det. Jag har lite prestationsångest... Men det fixar nog sig.

Det har varit lite si och så med utevistelsen under vintern... och så ville jag inte riktigt vara på Ö.F och liknande när dottern var nyfödd... Nu börjar hon ju bli stor så nu kanske det funkar bättre.

Lita på dig själv! Härligt att han får vara hemma med er!

Oj vad roligt med all positiv respons! Tack!

Jag blir så glad att du valde att lyssna på din son isället för alla förståsigpåare!
Det kommer gå jättebra! Självklart kommer det vara dagar då allt är trist och jobbigt och du bara längtar efter dagis men så är ju livet med barn ibland, eller hur!

Är hemma med treåring och 9 månaders, vi går till kyrkis en gång i vekan och träffar mammagruppen en gång i veckan. Där emellan åker vi och handlar, fikar hos släkt och vänner, går till lekplatsen eller pysslar hemma. Vi har det sååååå mysigt! + Att vi varje morgon sitter ihop i lugn och ro och äter frukost hur länge vi vill!

Lycka till och hör av dig om du vill ha pepp eller bara lite dösnack! //Madelene

Det här är ju egentligen ett forum för hemmaföräldrar men de föräldralediga har visst inte nåt eget forum och går då in här...... Tips till Familjeliv att starta ett forum för föräldralediga kanske.

Titta gärna in på wwww.hemmaforaldrar.se och in under samtalsforum där kan du hitta andra som är hemma. Du kan också gå in under "medlemsansökan" och bli medlem i nätverket för hemmaföräldrar :)

Starkt gjort av dig att lyssna till din magkänsla och välja det som ditt barn signalerade är bäst för honom. Om fler var så starka så skulle vi slippa mycket av de beteendestörningar vi ser i skolan idag.

Självklart ska du ha din son hemma med er! Små barn mår bra av att vara hemma. Han visar ju dessutom tydligt att det är vad han vill och har behov av. Öppna förskolan räcker absolut som social kontakt. Sen i takt med att han blir lite äldre finns det ju olika verksamheter som du kan låta honom gå på, till exempel barnrytmik eller liknande. Många av de verksamheterna är ju också till för både föräldrar och barn så det skulle kanske vara roligt för din son om ni kunde gå på någon aktivitet tillsammans, och ibland kanske också utan lillasyster.

Åhhh vad skönt att läsa alla positiva ord om att ha syskonet hemma

Är i lite liknande situation, dottern kommer bli storasyster vid 20 månaders ålder och mitt hjärta säger att hon ska vara hemma med mig och den lilla...men ALLA i vår närhet har syskonen på dagis och menar att det är såå skönt och såå nyttigt för det "stora" barnet! Dessa kommentarer har gjort mig jätte tveksam. Känns som jag är jätte elak mot min dotter som kommer hålla henne hemma med tråkiga mig och lillasyster.

Var bara tvungen att låna tråden lite
Grattis ts till bra beslut!

Bra att du är hemma med sonen!
Jag själv är hemma med min 2-åring och 6v bebis, är självklart för mig att ha båda hemma.
Men alla i närheten tycker att det är konstigt, har fått många kommentarer i stil med: "du kommer aldrig klara det, hur ska du orka, min fru är helgalen när jag kommer hem och hon har haft båda barnen hemma".
Men än så länge så funkar det bra, även om sonen är toktrotsig, och är svartsjuk, fast det är inte så farligt längre. Jag tycker att det bara blir bättre och bättre. Jag tror andras tyckande beror på okunskap och avundsjuka, de kanske också vill vara hemma med äldre barn, men inte vågar gå emot normen.

Hur känns det nu några dagar efter beslutet?
Vi ska säga upp platsen till storebror i sommar när syskonet kommer. Han är då ca 2, 8 år. Vi kommer gå på kyrkis och sedan när han fyller tre får han gå på kyrkans barntimmar. Det räcker. Dessutom har han två storebröder till som sällskap på eftermiddagar.

Det har hänt en del här.

När vi beslutade att säga upp förskoleplatsen fick vi erbjudande att "frysa" platsen ifall min son börjar tycka att det är tråkigt hemma med mamma och lillayster. Vi nappade på det erbjudandet delvis för att vi trivts oerhört bra med sonens förskola och kanske framförallt för att vi inte har några vänner här där vi bor. Vår son umgås aldrig med andra barn på sin fritid.

Så, nu får han vara hemma med mig, vi går ner till förskolan tillsammans och leker där, sedan går vi hem och det fungerar bra.

Jag blev jättepeppad av alla positiva kommentarer! Hade vi bott på ett ställe där vi känt andra familjer med barn i vår sons ålder hade jag inte tvekat att ha honom hemma på heltid.

Mina åsikter har inte förändrats, snarare tvärtom, jag är starkare i min övertygelse att barnen behöver trygghet och närhet till föräldrar och syskon i mycket högre grad än de behöver förskolan.

Hade vi inte haft världens mest flexibla och tillmötesgående förskola hade det inte varit möjligt, då hade han varit hemma, kompisar eller ej.

Jag tycker att ni andra föräldrar som har barnen hemma länge är kalasbra!

Gör det soom känns bäst för dig..
Jag har 3 snart 4a barn hemma och det går jättebra, vi har heller inte mycket umgänge med andra och jag har aldrig varigt på öf med dom och dom har klarat sig bra endå.

Jag skulle valt att ha honom hemma. Om han inte vill och är så liten, vaför forcera? Finns ingen anledning i den åldern tycker jag.

Det räcker med Öppna, men det krävs ju att man verkligen går dit i alla fall 2-3 gånger i veckan så att han får leka med andra barn. Eller om ni träffar nya där som ni kan umgås med privat.

Ha det mysigt

Personligen tycker jag att man inte behöver dagis förrän 4-5 om man har andra barn att leka med. Det pedagogiska och träning att vara i andra barngrupper inför skolan hinner man om man börjar dagis i 4-5årsåldern. Själv kommer vi välja att sätta vår dotter på dagis när hon blir 4, även om jag är hemma med lillebror. Men vi träffa andra barn flera gånger i veckan, är iväg minst 2 gåner och träffar någon privat då och då.

Oj vad kul att läsa att det finns fler än mig som väljer bort förskolan i alla fall tills de är 3-4 år. Har en son på 1½ år som kommer bli storebror i aug och när jag arbetar tar mormor o morfar hand om honom de 4 tim jag arbetar och de hittar på massa kul ihopa.
Tänker såklart ha honom hemma när jag är mammaledig med andra barnet och funderar sätta han på dagis vid 3 års ålder tycker det är lagom. Det andra barnet tar mormor o morfar hand om när jag börjar arbeta mina 4 tim igen och blir det jätte jobbigt för min son att börja på dagis vid 3 så skjuter jag på det men förhoppningsvis kommer han tycka det är jätte kul för jag tycker ändå det är viktigt med utbytet av andra barn med.

Nu tänker jag sätta honom på en uteförskola vilket jag tycker är jätte bra då de kan vara ute hela tiden och leka och lära sig av natur o miljö + de blir mindre sjuka av att vistas utomhus. Jag ville bara berätta att jag tycker ts gör ett bra val och man ska följa sitt hjärta vad man tycker känns bäst för ens barn för man måste komma ihåg att alla barn är olika, vissa barn är inga "dagisbarn" utan de tycker om att vara hemma och mysa i lugn och ro. Lycka till alla/Emma