Ska ha mitt andra barn nu om ca en vecka, men hoppas den vill komma ut lite tidigare. Det ända problemet är att jag är nervös, vet inte om jag klarar en förlossning. Den första gick nämligen inte så bra. Har gjort en förlossnings plan men känner mig ändå nervös. Är de ngn mer som känner så?
Välkomen till oss: www.familjeliv.se/Forum-2-254/m41470843.html
Vi är några stycken med samma problem som snackar av oss.
jag hade det så när jag sulle få mitt andra bran....jag har veldigt tett mellan mina små bara 17 månadre.
jag gick hos en aurora-BM i 7 månader innan min förlossning och fick hjlp på alla sätt och vis men inget hjälpte, jag var livrädd helt änkelt. så de bestämde när jag var i v 25 att jag skulle få ett datum för en igångsättning v39+0 bara för at jag skulle ha ett datum att fokusera mig på. jag fick även ett gratis könsUL bara för att ha en speciell bebeis att vänta på och de hjälpte mig att veta att det varn min dotter jag väntade och inte "bara" en bebis.
men nu har du ju bara en vecka kvar så jag kanske inte är så mycket till hjlp :(. men du e inte ensam iaf.
när jag födde min första (son) så hade jag en utdaagen förlossning på 32 timmar och hade ingen bedövning alls, mådde bara illa av lustgasen mm.
så de blev inget.
med min dotter fick jag ju en igångsättning som bara blev 2 vaginala tabletter sen drog de igång av sig själv isället för värkstimulerande dropp och livmoderhalskateter. så de va ju skönt men den förlossningen tog bara 1 timme och 50 minuter från första värken så min förlossningsplan gick åt skogen med ryggbedövning mm, när narkosläkaren kom va jag öppen 8 cm så han besatämmde sig för att sätta en spinalbedövning istället men efter 7 st felstick i ryggen kom krystvärkarna och de va bara att lägga sig ner igen och krysta. så jag gör hällre om min länga förlossning en en så snabb förlossning igen. fast jag ska inte ha fler men om jag hade fått välja nu i efterhand.
måste bara fråga, vad är det du är rädd för?
jag var rädd för smärtan och att jag skulle tappa all kontroll och bara frysa till och klämma mitt barn i fosterkanalen.
att klämma henne hände, när huvuder kommit ut så bara frös jag, men när de sa till mig att du måte krysta nu annars blir hon skadad så fattarde jag och fixade det galant.
alla sa till mig att de e väl inget att vara rädd för fött barn har kvinnor gjort i alla tider så de fixar du också. jag blev lika arg varge gång nån sa de till mig, man har rätt att känna sig rädd ovh vara detta om man nu är de!!!
Skönt att höra att det är fler som är nervösa. Vet egentligen inte riktigt vad jag är nervös för, men eftersom jag inte har gjort hela förlossningen fullt ut så är jag rädd för att det kommer göra så ont och att det kanske blir som förra att den stannar och inte kommer den sista lilla biten. Men de bm jag har pratat med säger att jag har gjort den jobbigaste biten. Men det känns inte som det. Så fort jag tänker på den sista biten ryser jag i hela kroppen, tanken att den ska ta sig ut där nere och att det kommer göra j ont.
Har varit och pratat med Aourora bm också, jag pratade med henne för två veckor sen när jag väntade i väntrummet för att gå på den vanliga kontrollen. Hon fråga hur ja kände mig:) så de bryr sig ju att man ska må bra. Men på ngt sätt känns det som att när man väl är där kanske man inte tänker på det för man är så upptagen med vad man gör just då eller ??
Det känns lite konstigt att man är nervös när man har gjort det en gång så borde man ju tycka att de inte är ngt eftersom man skaffar sig en till eller ??
Jag är övertygad om att din förlossning kommer gå jättebra. Ta det bara lugnt och andas mycket. Fokusera inte på det det som är jobbigt. Fokusera på känslan av att få upp bebben på magen. Eller nån annan bild som gör dig lycklig efter förlossningen
Stort lycka till!!!!
tack så mycket. Ja innerst inne vet jag på ngt sätt att de kommer nog att gå bra och den kommer ut på ett eller annat sätt. Men känslan finns där. Vill bara att det ska sätta igång så jag får träffa den som sparkar i revbenen:)
Det är ju inte så att din känsla är onormal på nåt sätt...Tror alla mammpor känner som dig. Man vill bara ha ut lilla pyret. O rädslan att nåt ska hända.
jag var också nervös. Inte under förlossningen men veckorna innan. Under förlossningen hade jag jättemycket hjälp av profylaxutibldningen som vi gick.
Lycka till. Skriv och berätta hur det gick....om du känner för det sen.