Imorgon träffar jag kuratorn efter fjärde MF..vet inte vart jag ska börja

Såklart det är en stor sak för dig, med all den längtan och sorgen du bär på. Förstår även att det måste kännas jobbigt och börja prata om det, men ibland måste man bearbeta saker för att kunna gå vidare. Som du skriver så bär du på en massa sorg och ilska och den måste ut förr ellr senare, annars gräver man sig bara längre ner i sorgen. Lycka till med allt! *kramar om*

Tack för kramen och svaret. Saken är att det känns som om jag aldrig kommer att bli hel igen oavsett om jag pratar och gråter i evigheter.

Som andra här frågat: HUR kommer man över detta??!!

Jobbigt! Stackars er!
Men å andra sidan har du lyckats bli gravid 4 gånger trots att du är så gammal (förlåt). Det måste ju ändå betyda att ni har potential! Förlora inte hoppet, men försök att tänk på andra saker som gör att ni lever och mår bra och har ett gott liv!
Det är hemskt när alla ens tankar börjar kretsa runt barnlöshet på det sättet för det liksom tar bort glädjen i livet. Prata ut och gråt ut hos kurator så ofta det går och må väl emellan gångerna, rätt var det är så händer kanske något positivt, ett barn eller en kraft att gå vidare utan barn!

Lycka till!

Det ÄR en jättestor grej!! Jag och min man försöker få syskon till vår dotter och vi har nu haft 3 mf efter dottern (hade ett innan henne med) och jag hänger upp halva mitt liv på detta. Det går inte att tänka på annat.

Jag tror inte att du någonsin kommer att bli "hel" dvs som du var innan. Detta är någon du kommer att bära med dig alltid och minnas som en fuktansvärd tid. Blir det sen så att du aldrig kommer att få egna barn så kommer det alltid att finnas ett hål och längtan i ditt hjärta.

MEN du kan ändå ha ett FANTASTISKT liv. Det finns ju massor med sätt att göra livet värt att leva. Du har ju redan en fantastisk familj med en man som älskar dig.

KRAMAR och LYCKA TILL

Glömde ju beröra ämnet kurator som ditt inlägg faktiskt handlade om. Tycker det är superbra att du ska gå. Jag tror det är nödvändigt. Jag borde också hitta någon. Känner att min oro och sorg går ut för mycket över mina nära och kära nu.

Half,
Som Mamarazzi skriver, det är en STOR grej!
Jag har haft 3 MF och fick då komma till en kurator och prata vilket jag verkligen behövde. Han började med att säga, jag har läst Dina journaler och nu vill jag veta hur DU har upplevt MF:en och hur DU mådde då och nu. Det var förlösande ord för mig, det kändes liksom som om han trodde mer på mig än vad dom hade skrivit i journalen. Allt bara forsade ur mig och jag var helt slut när jag gick därifrån. Min man var med och även han fick berätta vad och hur han kände vilket var bra, killar ÄR verkligen inte lika bra på att prata känslor som vi tjejer om du frågar mig! Vi har efter alla prövningar fått en dotter och vi är nu gravida igen och jag skickar härmed lite "gravid-baciller" till Dig!
Kramar i mängder och lycka till!!!

Jag tycker du ska träffa en kurator så hon kan ge dig verktyg att kunna handskas med det hela.

Har själv haft tre missfall och vi kan inte bli gravida själva så vi går igenom IVF.
Nu är jag gravid med blödningar och träffar en psykolog för jag kan inte hantera alla känslorna.

Kram till dig!