• Anonym (uttömd)

    Orkar inte med mitt bonusbarn

    Jag är både bonusmamma och biomamma. Mitt ena bonusbarn (har två, detta är en flicka) klarar jag inte av att bo med, se eller höra! Varje gång de kommer får jag ont i magen. Hon hälsar inte, hon tar över, kan aldrig vara själv, sitter med oss i 7 dagar i sträck..nej inte hela tiden men nästan. Vet inte varför jag har agg mot henne, men jag klarar inte av henne! Pappan (min sambo) håller med henne stenhårt och grabbarna får oftast skit för allt. Jag stöttar grabbarna som oftast.

    Även grabbarna här hemma säger att min sambo håller bara med dottern och hon behandlas med bomullsvantar. Flickan är 11 år.

    Jag är väl ego? Dum, elak ja vad det än må vara, men jag står inte ut! Det är mycket mera bakom, men orkar inte ta upp det nu.

  • Svar på tråden Orkar inte med mitt bonusbarn
  • Anonym (humlan)

    Vilken jobbig situation för dig, ts! Sambon gör ju flickan en riktig björntjänst om han alltid är på hennes sida, det kommer ju bli jobbigt för henne att inte fått lära sig hur man uppför sig, även i relationer med jämnåriga.

  • Anonym (uttömd)

    STORT TACK framförallt till mixmamma, men också till humlan, anonym, tragikomedi!
    Stora julkramar till Er!

    För det första så HATAR jag favoriseringar öppet (läs även dolt) av barn i samma familj, jag HATAR orättvisor som en vuxen ser till att det blir, så att andra barn mår dåligt. Jag har aldrig naturligtvis visat flickan detta under åren, är trevlig, hjälpsam mm. Den som vet detta är min sambo eftersom jag tar upp problemet gång på gång med honom, sen om hon säkert känner detta är en annan sak, men jag har aldrig behandlat henne illa. JOOO jag sade till henne en gång när det var befogat, men gud jä-var vilket liv det blev på sambon för att jag gjorde det!!!!! Trodde taket skulle lyfta!
    Men min sambo kan tillrättavisa min son ofta (är det befogat säger jag ingenting) men att jag säger till henne EN gång under många ÅR........Gud ni skulle hört!

    Håller med ang. hennes utspel mot oss föräldrar, passar inte galoscherna, DÅ ÅKER JAG TILL MAMMA och bor där! skriker hon alltid..... Numera drar jag mig undan när hon kommer. Jag orkar inte längre, får ingen som helst uppbackning av sambon. Jag har en bra relation med biomamman, men vi pratar inte om detta förstås. Vill inte bli osams, för det vet jag att vi blir om jag tar upp detta. Hennes gullebarn. Tycker synd om sambons son som är äldre och inte har så mycket uppmärksamhet, stöttning alls. Bara en massa krav och tillsägelser, varpå jag kliver in och stöttar min bonusson och min egen son mera.

  • nika

    Anonym (uttömd) skrev 2008-12-21 22:12:08 följande:


    Jag är väl ego? Dum, elak ja vad det än må vara, men jag står inte ut!
    Nej, du är inte dum och elak. Du är som du skriver uttömd. Du orkar inte mer. Det har haltat under en längre tid och nu står julen för dörren och det är då alla ska vara lyckliga. Är man inte det är det smärtsamt att bli påmind om det och är man dessutom trött är det lätt att man faller ihop känslomässigt som du gjort.

    Jag skulle hålla ett rejält avstånd till flickan och pappan åtminstone tills nerverna och orken är tillbaka till något slags neutralläge. Som någon skrev, sysselsätt dig med annat. Samla lite kraft. Du har inget ansvar för hans barn, inte ens den du brukar tar i försvar. Släpp bara. Du kan lämna dem därhän till pappan.

    Åk iväg och fira jul med ditt barn hos dina föräldrar och låt pappan ta hand om sina barn. Säg att du inte vill vistas runt en människa, speciellt inte juletid, som tillåts komma undan med ett så odrägligt uppförande och att det är hans jobb att styra upp hennes uppfostran. Säg att du är trött på att kliva in och stötta där det är hans uppgift att göra det. När hans son får ta smällen av hans särbehandling av dottern utan att du dämpar KANSKE pappan inser, om inte förr så när sonen börjar uppföra sig dåligt för att få uppmärksamhet. Det är inte i första hand din uppgift att ge honom det. Eftersom ni har hållit på så här ett tag med läger kanske pappan upplever att han måste gå in och stötta dottern som har så många emot sig...Vilket ekorrehjul!

    Flickan är odräglig för att hon tillåts vara odräglig. Du kan inte ändra på det. Pappan och mamman och flickan kan det tillsammans. Lämna tillbaka deras problem till dem. Om de inte lyckas lösa problemet kanske flickan blir en odräglig vuxen eftersom hon tillåtits vara odräglig under sin barndom när hon borde ha fått lärt sig hur man uppträder hänsynsfullt mot varandra. Det är inte på ditt ansvar.
  • Anonym (Mixmamma)

    MiniTanten....det är en viss skillnad på en 4-åring som man träffar vid lämning och hämtning på dagis och en snart pubertal tjej som man lever tillsammans med Att dessutom se 1 barn favoriseras framför de andra...det tar på krafterna. Jag håller fullständigt med om att det är synd om tjejen, men jag tycker även synd om övriga familjemedlemmar som drabbas utav henne och hennes pappa. Att inte få tillrättavisa sitt bonusbarn utan att hennes pappa går i taket, snacka om kränkande! Den här tjejen har sin omgivning i ett järngrepp. Jag hade krävt en rejäl förändring och går inte sambon med på det så, tyvärr....Det finns ju ett biobarn med i bilden också och när det verkligen kniper så står man trots allt sina barn närmast....Hoppas att ni trots allt får en lugn jul...

  • Anonym (uttömd)

    Tack Niah! Jag vet inte vad jag ska säga när jag läste ditt inlägg, det kom nog en tår....
    Jag Är ledsen, trött och slut känslomässigt. Det känns falskt alltihopa.

    Varför ska det vara så innihelv----tet svårt med andras barn? Hur man än gör, har man aschlet bak!

    Nå, jag ska åka bort en sväng nu och andas.

    Tack för svaren och bra feedback!
    Ni är bäst!

  • Anonym

    Anonym (uttömd) skrev 2008-12-22 12:27:28 följande:


    Tack Niah! Jag vet inte vad jag ska säga när jag läste ditt inlägg, det kom nog en tår....Jag Är ledsen, trött och slut känslomässigt. Det känns falskt alltihopa.Varför ska det vara så innihelv----tet svårt med andras barn? Hur man än gör, har man aschlet bak! Nå, jag ska åka bort en sväng nu och andas.Tack för svaren och bra feedback!Ni är bäst!
    Ja, du det är inte alltid helt lätt att leva med andras barn!
    Jag är själv också bio och bonus mamma!
    Och jag kan säga som så att om inte jag hade fått säga till mina bonus barn så hade jag aldirg kunnat leva med dem!
    Men hos oss gör vi oftast så att den som är bio förälder säger till om dom viktigaste sakerna!
    Men är det inte något jag orkar med så säger jag det direkt till min sambo och oftast som tur är tycker vi lika men inte alltid så klart!
  • Anonym

    Anonym (uttömd) skrev 2008-12-22 12:27:28 följande:


    Tack Niah! Jag vet inte vad jag ska säga när jag läste ditt inlägg, det kom nog en tår....Jag Är ledsen, trött och slut känslomässigt. Det känns falskt alltihopa.Varför ska det vara så innihelv----tet svårt med andras barn? Hur man än gör, har man aschlet bak! Nå, jag ska åka bort en sväng nu och andas.Tack för svaren och bra feedback!Ni är bäst!
    Ja, du det är inte alltid helt lätt att leva med andras barn!
    Jag är själv också bio och bonus mamma!
    Och jag kan säga som så att om inte jag hade fått säga till mina bonus barn så hade jag aldirg kunnat leva med dem!
    Men hos oss gör vi oftast så att den som är bio förälder säger till om dom viktigaste sakerna!
    Men är det inte något jag orkar med så säger jag det direkt till min sambo och oftast som tur är tycker vi lika men inte alltid så klart!
  • nika

    Anonym (uttömd) skrev 2008-12-22 12:27:28 följande:


    Varför ska det vara så innihelv----tet svårt med andras barn? Hur man än gör, har man aschlet bak!
    Just för att de är andras barn! Men det kan också vara tjusningen. Du behöver inte ta mer ansvar än du vill för stunden. Den "lyxen" har man inte med de egna barnen.

    Och visst är alltid arslet bak, men du bestämmer vilken stol du ska sätta dig på med det;) Du sitter bättre och orkar sitta längre om du väljer en bekväm stol som passar dig. Du får mer kontroll över din situation och hur du mår om du aktivt skapar din egen roll isf att ta de roller andra av oförstånd eller bekvämlighet valt bort.

    Du har gått in i en vanlig kvinnofälla - att vara relationsansvarig åt alla. Det kan du ändra på. Någon föreslog familjerådgivning. Det kan också vara av värde för dig att ensam samtala med en utomstående sakkunnig. Du kan både få stöd och praktiska vägledning i hur du ska bemöta olika situationer som kommer upp i vardagen både med sambon och hans barn för att bryta de mönster du hamnat i.

    En hopplös situation kan te sig annorlunda när man är utvilad, får moraliskt stöd och idéer om hur man kan förändra sin egen roll.
  • Anonym (uttömd)

    "En hopplös situation kan te sig annorlunda när man är utvilad, får moraliskt stöd och idéer om hur man kan förändra sin egen roll."

    Tack moraliskt stöd har jag verkligen fått av er tjejjer, tusen tack!
    Faktisk känns det liiiiiite lättare nu när man har fått läsa detta Jag känner mig gladare, positivare och kanske orkar jag ännu liiite till
    Trots att promlemen kvarstår, så hjälper det så mycket att få ventilera sig och få feedback Trodde inte att det hade sån kraft, men oj vad mycker positivare jag känner mig redan.


    Tackelitack!

  • Anonym (lisa)
    Anonym (uttömd) skrev 2008-12-22 09:51:28 följande:
    STORT TACK framförallt till mixmamma, men också till humlan, anonym, tragikomedi!Stora julkramar till Er!För det första så HATAR jag favoriseringar öppet (läs även dolt) av barn i samma familj, jag HATAR orättvisor som en vuxen ser till att det blir, så att andra barn mår dåligt. Jag har aldrig naturligtvis visat flickan detta under åren, är trevlig, hjälpsam mm. Den som vet detta är min sambo eftersom jag tar upp problemet gång på gång med honom, sen om hon säkert känner detta är en annan sak, men jag har aldrig behandlat henne illa. JOOO jag sade till henne en gång när det var befogat, men gud jä-var vilket liv det blev på sambon för att jag gjorde det!!!!! Trodde taket skulle lyfta!Men min sambo kan tillrättavisa min son ofta (är det befogat säger jag ingenting) men att jag säger till henne EN gång under många ÅR........Gud ni skulle hört!Håller med ang. hennes utspel mot oss föräldrar, passar inte galoscherna, DÅ ÅKER JAG TILL MAMMA och bor där! skriker hon alltid..... Numera drar jag mig undan när hon kommer. Jag orkar inte längre, får ingen som helst uppbackning av sambon. Jag har en bra relation med biomamman, men vi pratar inte om detta förstås. Vill inte bli osams, för det vet jag att vi blir om jag tar upp detta. Hennes gullebarn. Tycker synd om sambons son som är äldre och inte har så mycket uppmärksamhet, stöttning alls. Bara en massa krav och tillsägelser, varpå jag kliver in och stöttar min bonusson och min egen son mera.
    Blev bara tvungen att kommentera detta. Jag har nyligen träffat en kille som har en dotter på 11 år. Han har INGA regler när det gäller denna tjej. Han säger själv med stolt röst att hon får en fri uppfostran hos honom, för hon är så hårt hållen hos sin mamma.
    Så kan han behandla sin dotter, det stör inte mig (ännu ) men det som retar mig är att han redan nu är MKT hårdare mot min son.
    Min kille har också en äldre son och där är han stenhård i uppfostran...... konstigt det där?!
  • MiniTanten

    Anonym (Mixmamma) skrev 2008-12-22 12:21:23 följande:


    MiniTanten....det är en viss skillnad på en 4-åring som man träffar vid lämning och hämtning på dagis och en snart pubertal tjej som man lever tillsammans med Att dessutom se 1 barn favoriseras framför de andra...det tar på krafterna. Jag håller fullständigt med om att det är synd om tjejen, men jag tycker även synd om övriga familjemedlemmar som drabbas utav henne och hennes pappa. Att inte få tillrättavisa sitt bonusbarn utan att hennes pappa går i taket, snacka om kränkande! Den här tjejen har sin omgivning i ett järngrepp. Jag hade krävt en rejäl förändring och går inte sambon med på det så, tyvärr....Det finns ju ett biobarn med i bilden också och när det verkligen kniper så står man trots allt sina barn närmast....Hoppas att ni trots allt får en lugn jul...
    det förstår jag väl!! att det är skillnad alltså. Men jag kan ju inte komma med exempel jag inte har!? jaja jag har bara vart uppriktig med vad jag tycker...och jag är ändå uppväxt helt utan gränser pga av föräldrar med dåligt samvete och man beter sej som skit men man mår fan så dåligt när man beter sej så...och ingen tycker om en!! Jag kan bara säga att jag vet hur de känns att vara ett barn som beter sej tio gånger värre än de flesta..och det gör ont att bete sej som skit även om det inte verkar så..Kanske därför jag tänker som jag gör! Mår dåligt när jag hör något liknande och lider med den lilla tjejen för hon är trots allt ett barn..kalla det vad du vill!
    Ha en riktigt god jul!
  • Anonym (Mixmamma)

    MiniTanten skrev 2008-12-22 15:47:37 följande:
    [citat]
    Anonym (Mixmamma) skrev 2008-12-22 12:21:23 följande: det förstår jag väl!! att det är skillnad alltså. Men jag kan ju inte komma med exempel jag inte har!? jaja jag har bara vart uppriktig med vad jag tycker...och jag är ändå uppväxt helt utan gränser pga av föräldrar med dåligt samvete och man beter sej som skit men man mår fan så dåligt när man beter sej så...och ingen tycker om en!! Jag kan bara säga att jag vet hur de känns att vara ett barn som beter sej tio gånger värre än de flesta..och det gör ont att bete sej som skit även om det inte verkar så..Kanske därför jag tänker som jag gör! Mår dåligt när jag hör något liknande och lider med den lilla tjejen för hon är trots allt ett barn..kalla det vad du vill! Ha en riktigt god jul!

    Men då så, då förstår jag bättre din reaktion. Dina erfarenheter av att vara den där "hopplösa ungen" är väl värdefulla kan jag tycka! Det är klart att man förstår att ett barn som betér sig så här inte mår bra utav det. Vi har ju alla ett behov och en önskan att bli omtyckta av andra. I hennes värld är ju säkert pappan den enda tryggheten, för hans reaktioner kan hon ju i alla fall förutse, eftersom han alltid håller med henne. För de som lever runt blir ju tillvaron också jobbig och när humöret tryter fullständigt så är det ju så att även barnet drabbas. Som bonusförälder ser man situationen utifrån och det är frustrerande! Självklart är det inte hennes fel. Ett barn utan gränser famlar ju runt i blindo! Hennes föräldrar borde lära flickan att uppföra sig trevligt mot andra så att hon blir en person man kan tycka om.

  • dgt

    Check på allt du skriver! Det är hemskt. Jag vill fly hemmet.

Svar på tråden Orkar inte med mitt bonusbarn