• Zondra

    Bästa vännen kan inte få barn :( (långt)

    Hejsan!
    Brukar inte hänga i den här delen av forumet, men idag känner jag mig så himla ledsen och tänkte be er om råd.

    Jag och min bästa vän har pratat om barn sedan vi själva var barn. Hon mognade något senare än mig, har rest mycket, flyttat mycket, pluggat osv, så hon har inte tänkt så mycket på det här med barn förräns de här sista åren sen hon träffade sin nuvarande sambo.
    Hon har alltid velat ha barn, men har inte kännt sig helt mogen förrän nu. Nu är hon också snart 30 och känner att nu är det dags.
    För två år sedan började hon och hennes sambo försöka bli gravida. Ingenting hände. Efter ett och ett halvt år tog de sig till kvinnokliniken i GBG för att kollas upp. Det visade sig nu att det är hennes sambo som är steril. Eller näst intill i alla fall. Hans spermier håller mycket dålig kvalité eller hur man nu säger.
    I vilket fall som helst så hände det som inte skulle kunna gå och hända. Hon blev gravid. Detta är nu ca. 10 veckor sedan. Efter hennes 6 grav. vecka fick hon missfall.
    Nu till saken:
    Min vän är såå förtvivlad att hon inte ens orkar ta sig till kvinnokliniken igen. De har ju erbjudit henne sin hjälp men hon orkar inte ta emot den. Sitter bara hemma och är ledsen. Pratar inte så mycket om det, men är hon gör det så leder det oftast till en slags förhoppning om att hon kan bli gravid igen, utan hjälp från sjukhuset. Hennes sambo är uppriven och vill ha hjälp.
    När jag tar upp saken med henne blir hon bara arg.
    Jag har själv ett barn på 4 och är gravid igen. Givetvis berättade jag genast det för henne, men hon blev inte glad för min skull, och jag hade inte heller förväntat mig det med tanke på det skicket hon är i. Vad ska jag som bästa väninna göra? Vad kan jag säga?
    Varför reagerar hon så här? Hon kan ju få hjälp och faktiskt bli gravid och lycklig?
    Finns det någon av er som varit i samma situation?
    Obs, vi bor 10 mil ifrån varandra vilket gör det extra jobbigt.

  • Svar på tråden Bästa vännen kan inte få barn :( (långt)
  • Bling1975

    Det är ingen skillnad för paret på IVF och ICSI. Men för de flesta som har manlig faktor som i det här fallet väljer man ICSI därför skrev jag det istället för IVF.

    Jag tyckte personligen att förbehandlingen var jobbig. Jag fick huvudvärk av sprayen, jag är stickrädd vilket gjorde det lite jobbigt att spruta sig själv varje dag. Jag var livrädd för äggplocket och tyckte att det gjorde väldigt ont. Jag blev dessutom lite överstimulerad vilket gjorde att jag blev liggande i en vecka efter äggplocket med svåra smärtor. Jag kände mig i alla fall rädd innen jag började behandlingen även om jag självklart ville väldigt gärna eftersom vi längtade efter barn.

    Om sambon är "nästintill steril" som kommer de inte insemineras. Är kvaliten så pass bra så förstår jag att hon lever på hoppet eftersom det oftat krävs ett rätt många miljoner och då finns ju chanserna hemma också.

    Jag har själv gått igenom samma som TS vän med skillnaden att vi hann göra ICSI och få ett missfall innan jag blev spontangravid och fick ett missfall till. Jag har behövt en paus på några månader mellan varje missfall för att orka starta om. Min man hade bara 1000 spermier per ml vilket är extremt lite. Idag är han helt steril och har 0.


    Stitch längtar efter Lilo
  • Zondra

    Tack Bling1975 för infon. Låter som om detta har varit hemskt jobbigt för er.
    Det här med att man ska ge sig själv sprutor varje dag oroar mig lite eftersom jag vet att hon är spruträdd. Här kan vi ha en av faktorerna till att hon känner sig motvillig till det här...bra att veta.
    Tack för att jag får prata av mig med er!! Guld värt.

  • Mysak

    Ts skrev att de skulle ta ut de bästa spermierna från hans prov och sedan föra in det i henne, isf är det ju inte ivf/icsi de ska göra och isf behöver hon inte ta några sprutor. Det kanske kan lugna henne lite.

  • Mysak

    eller tar man sprutor vid insemination? jag vet inte säkert.

  • Wilma00

    ja en ägglossningsspruta fick jag iaf.. men så klarade inte maken av att ge prov så det blev inget, så vi fick sexa hemma sen.. men den sprutan känns inte. jag är lite känslig mot sprutor.


    Mysak skrev 2008-09-14 13:33:37 följande:
    eller tar man sprutor vid insemination? jag vet inte säkert.
  • Bling1975

    Fast i så fall så tycker jag att hon känner rätt som vill fortsätta hemma för att då måste ändå spermiekvaliten och mängden vara väldigt god. Det är ju oftast vid andra fel som insemination används som alternativ. Där tror jag TS har missuppfattat sin vän lite.


    Mysak skrev 2008-09-14 13:31:04 följande:
    Ts skrev att de skulle ta ut de bästa spermierna från hans prov och sedan föra in det i henne, isf är det ju inte ivf/icsi de ska göra och isf behöver hon inte ta några sprutor. Det kanske kan lugna henne lite.
    Stitch längtar efter Lilo
  • JA77
    Svar på #3
    Tänker hon som min kusin? Se tråden "Provrörsbarn är fejkbarn(?)"
  • Zondra
    Bling1975 skrev 2008-09-14 16:14:14 följande:
    Fast i så fall så tycker jag att hon känner rätt som vill fortsätta hemma för att då måste ändå spermiekvaliten och mängden vara väldigt god. Det är ju oftast vid andra fel som insemination används som alternativ. Där tror jag TS har missuppfattat sin vän lite.
    Ja, det är möjligt att jag inte har fått rätt info av henne, men troligtvis är det så att hon inte har full koll på hur det ska gå till heller. Jag pratade med henne om detta strax efter första besöket på sjukhuset och då var hon ganska förvirrad och när jag frågade henne hur det skulle gå till, så sa hon att det fanns olika alternativ, bla annat det här med att de plockade ut hans bästa spermier och förde in det till hennes ägg (insemination?). Men det är ju möjligt att det bara var ett av de olika alternativen och inte spikat att det var ju så det skulle gå till.
    Att säga att du förstår om hon vill fortsätta hemma för att hans spermier är av god kvatlite och bra mängd är däremot fel uppfattat av dig. Hans spermie kvalite är mycket dålig och chansen för henne att bli gravid hemma är mycket liten. Nu hände det ju visserligen, så visst, hoppet finns ju alltid, men hennes sambo är realist och säger själv att för att dom ska kunna få barn måste de ta emot den hjälpen som finns, annars förblir de kanske barnlösa.
    Någon skrev dock här ovan att hon fortfarande är ung och har tid på sig, och det kanske är sant, så visst, jag ska inte pressa henne. Hon behöver säkert tid.
    Desto mer jag skriver om det här, desto mer låter det som om jag försöker styra hennes liv, tankar och beslut. Så är inte fallet. Kände bara behov att få lite info och feedback från andra som är med om samma sak.
    JA77 skrev 2008-09-14 17:38:18 följande:
    Svar på #3Tänker hon som min kusin? Se tråden "Provrörsbarn är fejkbarn(?)"
    Svar: Nej, det gör hon inte.
  • Mysak

    Lättare att ge info och feedback om vi vet vilken behandling/hjälp det är som gäller för henne. Tycker inte alls att det låter som du försöker styra hennes liv, du verkar vara en riktigt bra vän som vill hennes bästa och försöker hjälpa till.

    Tycker att hennes sambo iaf ska lämna ett nytt prov för att se om det har blivit ngn förändring, det kan han ju göra utan att de behöver bestämma hur fortsättningen ska bli.

  • Zondra

    Ja, okej Mysak. Jag har kanske inte tillräcklig kunskap om vad det är exakt hon ska gå igenom än. Då är det kanske svårt att diskutera det.
    Det där med nytt prov från sambon kommer att ske i nästa vecka, pratade med honom förut. Han hade tänkt samma tanke.
    Vi får se hur det går. Jag hoppas det ordnar sig för dem och det gör det säkert också, på nåt sätt.
    Tack för svaren i alla fall. Guld.
    Hälsn. Z

  • ConcreteAngel

    Vilken bra vän du verkar vara

Svar på tråden Bästa vännen kan inte få barn :( (långt)