Låtsasmamma eller inte?
Hej alla som orkar lyssna på det här!
Jag är en tjej som bor ihop med min sambo och vi har varit ihop i sex år vi har en dotter på två år. Men min sambo har två barn sen innan på nio och tolv år dom bor varannan vecka hos oss och jag tycker det är så jobbigt ena stunden är vi fem stycken som ska tas om hand om ena stunden är vi bara "min" familj som jag trivs med bäst. Jag tycker om mina styvbarn väldigt mycke men älskar dom det gör jag inte på långa vägar lika mycke som mitt biologiska barn. Men jag vill poängtera att dom ALDRIG någonsin blivit försummade till förmån för min dotter jag behandlar dom lika alltid. har aldirg sagt någor illa om deras mamma pratar i telefon med henne o är ytliga kompisar och hon tycker jag är en bra "låtsasmamma" till hennes barn. Men ibland vill jag bara att vi ska vara lilla familjen alltid, känns som om dom kommer o förstör för oss när dom kommer på fredagen. Önskar deras mamma hade ensam vårdnad och dom kommer o hälsar på istället... men gud då är jag ju den elaka styvmodern! det vill ju ingen vara för jag önskar ju dom allt gott.
Och nu har vi bestämt att vi ska ha ett barn till då blir vi trångbodda, då känns det piss att två rum står tomma halva året för dom inte bor hos oss alltid. Det kommer ju fresta på våraan ekonomi om vi blir tvungna o bygga ut som allternativet är nu.. Vad ska jag göra/känna??? är det bara fel av mig allt jag känner?
