"Så här blir du med barn!" del 2

Har varit iväg på en stor tillställning i helgen och fick faktiskt inga goda råd (tack för det!), däremot så sa en tjej att "chocken att få veta att man är gravid är lika stor som chocken över att få veta att man inte kan få biologiska barn"!

Hennes läkare hade ju sagt att det skulle ta minst 6 månader efter dom slutat med p-piller, men det gick ju på första försöket och det innebar att hon var gravid när dom gifte sig och så var ju inte planen!

Dock insåg hon nog att det hon sa var helt uppåt väggarna, för sen försökt hon komma ur det genom att säga att i hennes fall var det ju en positiv chock och blablabla... jag hörde nog inte resten för jag vände mig bara om och började prata med någon annan!

Jag får konstant höra kommentaren: Men var glad, du har ju redan ett barn, tänk på de som inte har några barn alls.

SUCK... Det att jag redan har ett barn, betyder inte att längtan efter ett till barn skulle vara lättare eller lindrigare. Längtan finns där, saknaden är stor och den går inte att "bota" genom att man tänker på det första barnet.

Min längtan är min verklighet och kan inte mätas eller jämföras med någon annans längtan... vet ni vad jag menar?!

Tänk positivt. Slappna av. Fundera inte på det är andra klassiska kommentarer som jag så ofta får höra...

Hej! Det här var verkligen en rolig sida som jag missat. Slår inte fel hos nån med det där att slappna av. Min mans bror och hans tjej lyckades direkt efter att hon slutat med p-piller och han säger ofa till min man att det bara är att slappna av så löser det sig- ha, vi båda har fel på oss så att slappna av hjälper nog inte...Men tur kan man ju hoppas på.

Ja du har så rätt det är nog snarare turen som avgör om man ska lyckas.

Tillfället ska ju vara optimalt rätt för att det ska lyckas och gå vägen. Det är ju faktist väldigt många faktorer som ska stämma för att det ska bli något.
 
Det enda som vi kan hoppas på är turen och att forskningen går framåt så de i framtiden kan hjälpa fler av oss. Där oddsen att lyckas med ivf blir högre än den är idag.

Ja, hur sjutton skulle katten hjälpa till vid ivf:en?  Mina katter verkar inte ha fattat vad de ska göra i alla fall. Jag har haft dem i 7 år men det har inte hjälpt mig nåt.

Vilken rolig tråd.

Trinity78: Du kanske kan få låna Ariens katt som vet hur det där funkar med IVF och så!

Jag har valt att inte berätta för så många i min omgivning om våran strävan, alltför att slippa höra en massa dumma idéer. Bara ett kompispar som vet och de har själva varit i vår situation och vet att det är mera medicinsk hjälp som krävs. Inte att köpa katt el dyl...

Haha ja vilken affärsidé. Jag kanske skulle börja hyra ut henne :)

Ni läste/hörde väl de senaste rönen igår om hur man lättare blir gravid? "Ha regelbundet sex"!! Nähä-menar du att man måste ha SEX för att få barn!? Och vi som bara legat i samma säng-det mäste ju vara därför vi inte lyckats. Då har vi ju lösningen på ALLT helt plötsligt...

Hmfprr!

Jaha, så alla FL-råd om att man ska "mysa" för att bli gravid stämmer inte då?

Ja,om det räckte med "mys" skulle jag haft barn för länge sen! Så otroligt mycket mer som krävs för så många av oss...

Undrar om det räcker med att mysa med katten?

Prova! Katter gör väl gott för välbefinnandet hur som helst så inget att förlora! :D

HEJ hoppas ja välkomen

hehe ja o sambon är barnlösa pg min pco-s och ev endometrios
ja ska undesökas med tittjål

ja ha fått som ts beskriver sånada idiotiska kommentarer
vi skaffade hund för vi ville och katter, inte för lindra smärtan som folk bruka säga

vi fick precis en tredje katt av svärfar med sambo men fick henne för tidigt så hon snutta vid mina öron snibba hela tiden :-/
men det gör ingenting, bebis som bebis
hehe nej men det gör ont, men funderar om man klarar av när man har barn att amma om man får sån konstigt känsla av kattens
hahaha ja vet hon blev tagen för tidig osv men vi får ju inte lämna tillbaka henne, hon trivs annars jätte bra och äter vanlig katt mat, närheten hon behöver, ska man ju inte förneka

kram på er

Vilken kul tråd, känner igen massor. Vi ställde oss förståss i adoptionskö och fick så småning två barn (ett i taget alltså), via just adoption så vi är helnöjda. Tyvärr slutar inte kommentarerna för det, nu säger folk: åh, nu ska ni se att ni snart får egna också! Eh, vems är då barnen som bor här om inte våra?!?!

Visst är det märkligt?! Det är en skrämmande människosyn de personerna har. Är adopterade barn inte lika mycket värda som biologiska?

Lite OT men jag håller verkligen med. Det är inte klokt att få såna kommentarer. Det är klart att adopterade barn är ens egna. Jag undrar också varför det är så svårt att förstå att adoption inte bidrar till ökad fertilitet. Om man inte är steril så kan man givetvis få biologiska barn vare sig man adopterar eller inte.

Ja, det är så vrickat att man häpnar varje gång. Lustigt är också att många ofta bara antar att det måste vara kvinnan det är fel på. Jag har i alla fall aldrig hört talas om en man som fått så korkade råd som "slappna aaaaav!"