Någon spruträdd som kan ge mej råd?

Men, EDAn var det värsta jag varit med om! hon som stack mej stack fel 3 gånger och den fjärde gången gjorde det ondare än sjävla värken. HEMSKT!

Ja fy! Det var jag med om vid mitt planerade snitt!! Hon körde in nålen i en ryggkota!! Helvete..

Herregud vad hemskt!!! fy och hu!!

HUR kan en BM säga att man vänjer sig!? CHOCKAD. Kräv att få prata med ngn annan BM och ngn på auroramottagningen - omgående ifall det är svårt att få tider. PGA din nålräsla bävar ju du för förlossningen du HAR rätt att få prata med dem.

Jag jobbar på provtagningscetralen på Sundsvalls sjukhus. Vi möter ofta rädda människor .barn vuxna, män, kvinnor, flyktingar osv. ALLA är rädda för nålar men av OLIKA anledningar. Vi försöker hjälpa dem på olika sätt.

ex att patienten kommer dit för samtal, titta och ta i nålarna UTAN att ta prover. ta i fingret ifall det känns lättar. göra allt utom att sticka. dvs ta fram armen, känna efter en åder, visa var man KAN sticka men utan att göra det. för att vid nästa besök, göra allt samt sticka in nålen men inte ta några prover, för att treje gången ta prover.(exempelvis)

vet du varför du är räd - har ngt speciellt hänt?

Ja, jag tror att hon gjorde det på mej också! Sen förstod jag inte vad hon sa heller för hon var från Polen eller nåt och skrek mest. Hon var otrevlig och blev skitförbannad när jag inte fattade vad hon sa!

sorry kan inte stava idag... hoppas du förstår mina inlägg

Jag har varit livrädd så länge jag kan minnas. Jag kommer till och med ihåg när mamma var med mej på BVCkontroll och de skulle ge mej en spruta. Jag grät helt hysteriskt men, jag kan inte komma ihåg (och inte mamma heller) när det började.
Det kommer inte från mina föräldrar iallafall- mamma är sjuksköterska och tycker det är jätteintressant med nålar och när hon gick sin utbildning övade hon nålstick på sig själv.

emmish;
jag var precis likadan! fattar inte att jag sitter här nu och inte är spruträdd!
det finns hopp, om du har tatueringar o piercings, det var så jag började med. sen hade jag bestämt mig för typ 10 år sedan att jag orkar inte leva med spruträdsla för alltid. det tar så mycket tid och energi.
det är nästan som en skräck, fobin.
vill du komma över den eller har du accepterat att du är rädd?

Gå och prata med ngn. Förmodligen kommer rädslan finnas kvar men den kanske blir mer hanterbar.
Finns det ngn provtagningscentral där du bor, på en vårdcental ell på sjukhuset? Vänd dig i första hand dit majoriteten tar sina prover. Störst möjlighet för att de har bra kunskaper. Annars en VC men en provagare/personal/sköterska du vågar lita på.
Men KRÄV av din korkade BM att få mer hjälp inför förlossninsgen.
Vill du fråga ngt kan du alltid inboxa mig .

Taget från vårdguiden om  smärtlindringsmetoder.

Två grupper

Det finns två huvudgrupper av smärtlindringsmetoder: icke-medicinsk smärtlindring och medicinsk smärtlindring.

Icke-medicinska metoder

En icke-medicinsk metod ger färre biverkningar. Både mamman och barnet mår bättre efteråt om allt varit normalt. Det ger däremot inte alltid samma effekt som medicinska metoder. Här är några icke-medicinska metoder:

Fysisk aktivitet Massage Psykoprofylax Hypnos Yoga Dusch och bad Akupunktur Sterila kvaddlar TENSMedicinska metoder

Medicinsk smärtlindring ger oftast bättre effekt än icke-medicinsk. Nackdelen är att den kan påverka både mamman och barnet. Det är viktigt att vara medveten om att det finns risker och biverkningar. Här är några metoder:

Smärtstillande tabletter Morfin - Petidin Lustgas Ryggbedövning (Epidural) Spinalbedövning Kombinerad spinalepiduralbedövning (CSE) Bäckenbottenbedövning (PDB) Livmoderhalsbedövning (PCB)

om du går in på deras sida kan du läsa mer om du klickar på olika länkar till höger på sidan.

Camri: Jag vill ju inget hellre än att komma över rädslan men, jag är rädd för att komma över rädslan... svårt att förklara. Jag är rädd att vägen för att bota rädlslan ska komma genom stick. Och ja... jag är ju rädd förstick. Så jag har nog accepterat att jag är rädd. Känner mej obotlig. Och det är som du säjer att det är en skräck och en fobi. Det tar verkligen över vardagen...

Hypnos? Kan det verkligen fungera? Jag är skeptisk till sånna grejer men, är himla nyfiken på det.

Morfin? Kan man verkligen fokusera på förlossningen då? OM man kan hålla koncentrationen så skulle jag nog helst vilja ha det. Fast det ges i armen då eller?

har du använt lustgas?
Jag var verkligen på pluto då jag fick eda, jag fick drop under förlosssningen så mina värkar toppade och ville inte ge med sig riktigt, så jag vet inte till 100% om det var lustgasen eller faktumet att värkarna var starkare men jag kände då inte ens av när han la edan på mig.

hos oss i vårt landsting är det brukligt att man talar med sin BM om den typ av bedövning man önskar samt hur de olika metoderna fungerar och så.
Kan inte din BM stödja dig be att få ha detta samtal med en annan.... att söka fakta här på intenet kommer att i viss mån ge fakta men tryggheten hur en förlossning går till osv ger ju BM...

Blev själv nålrädd då jag var 13 år och en ovanligt korkad läkare hanterade mig rätt brutalt. Men har under årens lopp blivit tvungen o få nålar i mig av olika skäl. Har idag kommit över nålrädslan. Men de tips jag kan ge som funkade hyffsat för mig o komma över det är.
1. Alltid få emlasalva där de ska sticka 1 timme innan. (smärtstillande salva, fungerar bra)
2. Om det är nåt emla inte går o sätta så be om kylspray. (känns som nån tar 1000 nålar på dig o man tappar känseln, föredrog det framför o känna nålen)
3. Att alltid ha någon som killar dig på ryggen eller nån annanstans med fingertopparna. Då tar det bort fokus från stället de sprutar på.
Detta är 3 rätt enkla knep för o slippa känna nålen. Sen gäller det att försöka tvinga tankarna åt nåt annat håll medans de håller på med sticket. Fantisera om din drömsemester eller vad du skulle göra om du vann 10 miljoner eller nåt annat. Det tog rätt lång tid för mig innan jag gick med på o ta blodprov eller bli stucken utan emla eller kylspray. Kan det idag men tycker fortfarande det är obehagligt.

Tack så jättemycket för alla tipsen! mariahammarström: Jag ska prata med min BM på måndag. Det närmar sig ju nu och jag mår skit av det här. Konstigt att hon inte har erbjudit sig nägonting så jag har sagt från första besöket att jag är hysteriskt rädd för nålar...

Jo, jag änvände lustgasen på min första förlossning. Jag gillade den men, den tog inte bort fobin för sprutorna. Jag skrattade under en tokvärk men, jag vråltjöt och fick ångestattacker när hon satte EDA på mej. Och vid det laget var jag så hög på lustgasen att jag svimmade...

inte bara prata med BM -  KRÄV hjälp!!!!!!!!!!!!!!!!Du ska inte behöva lida för att du inte gillar nålar. att du är tattuerad ell piercad har inget med det att göra även om jag skulle gissa på att hon kan ta dina arument mindre på allvar. Har haft fd nakomaner som VÄGRAT ta prover utan hjälpbehandlingar först.....

Det är ju som att tvinga en som är rädd för spindlar flytta ut i skogen i ett tält. Det gör man inte för det vore ju elakt...

Våga kräva din rätt- tag gärna med ngn som kan hjälpa dig argumentera om hon sätter sig på tvären. Hellst sambon/maken om det är möjligt. han ska ju va med på förlossningen och ska veta vad du klarar/vill och inte vågar ta emot för smärtlindring.

Lycka till