Det här med att klippa...

om det behövs klippas kommer du knappast märka skillnad på om det klipps eller om det gör ont för att bäbisen sitter där. klart du blir normal, det finns ju de som spricker hur mycket som helst som de lagar snyggt.
försök att inte tänka på sånt där, det löser sig när man är där. jag vet hur dte är att oroa sig men egentligen är det ingen idé man kan inte vara förberedd inför allt.
om du känner sån stor oro inför förlossning tycker jag du ska ringa förlossningen och be om en träff med en aurorabarnmorska eller vad de heter på ditt sjukhus. dte hjälpte mig jättemycket när jag skule ha mitt andra barn så jag är ledsen att jag inte gick redan första gången även om jag inte var hysteriskt rädd så fick jag svar på frågor som jag annars lagt en massa energi på att fundera på, om du förstå rhur jag menar.
det kommer å bra!! lycka till å kram!

Celiine Collection uppdaterad

Jag blev klippt för att min son slutade andas. De var tvugna för att få ut honom så fort som möjligt. Alltså hann jag inte få någon som helst bedövning. Jag vet inte riktigt vad de använde, men jag gissar på en sax. Det gjorde förjävligt ont. Men jag är då helt normal där nere nu.

Det enda som var obehagligt med saxen var ljudet, jag kände inget av att de klippte.

gå bra ska det ju stå

Celiine Collection uppdaterad

Och just det jag har ett ca 3cm långt ärr från öppningen som knappt syns och känns nu. Snett bakåt. Väldigt fint om man nu kan använda såna begrepp om sånt här

Jag var också livrädd för klipp när jag väntade min etta. Nu blev det precis så att ett klibb behövdes... Sonen var stor, mina krystvärkar försvann, hjärtljuden gick ner... Han behövde komma ut. Bm sa: jag måste klippa nu. Nej, det vill inte jag, svarade jag. Jaha, har du något bättre förslag? kontrade bm. Det hade jag inte. Hon klippte, det gjorde ont, men ut kom sonen och all smärta försvann.

Bm sydde läääänge medan jag låg med sonen på magen. Jag minns att jag var irriterad på att hon aldrig verkade bli färdig. MEN det visade sig att jag hade turen att få en duktig bm, jag har nämligen inte känt av mitt klipp sedan dess. Inte ens de första dagarna. Efter knipövningarn blev underlivet helt okej igen. Klippet varken syns eller känns.

Idag klipper man inte i onödan i förlossningsvården. Det måste finnas en anledning. Förhoppningsvis slipper du men skulle det hända behöver det alltså inte vara en katastrof.

Lycka till med förlossningen!

Åh tack så mycket för era snälla ord..Ska försöka att inte oroa mig för mycket. Sanningen är att jag är livrädd för hela förlossningsbiten. Känns så overkligt att man ska gå igenom det. Men det ordnar sig förhoppningsvis.

Klipper gör man i yttesta nödfalll, om man ser att det är på väg att spricka fel eller t ex prematurförlossningar (finns så klart fler anledningar).

Enligt min ytterst rutinerade B; så försöker man låta det spricka av sig självt om det måste, ett självsprick läker snabbare och bättre än klipp.

Jag är som innan förlossningarna trots sprickor och rifter.... det är en mycket liten del kvinnor som spricker så att några större skador uppstår...

Oroa dig inte!
Jag blev klippt, blev bedövad först och kände INGENTING.
Sen blev jag sydd ganska mycket efteråt, och trodde inte att jag någonsin skulle kunna sitta normalt igen,men efter bara några dagar hade svullnaden lagt sig och bara en kort tid efteråt märktes & syntes inget!

första gången var jag jättesvälld och hade svårt at sitta utan att ha spruckit eller blivit klippt så jag tror inte man känner så stor skillnad så som doris sa

Celiine Collection uppdaterad

Jag kände inte ett smack! Hörde inget och såg inget heller för den delen, de berättade först efteråt att de hade klippt mig och jag var typ: "Jaha, har ni...?".

Jag har trott att dom sprättar upp en där nere och man håller på att dö av smärta. Men iofs är det kanske så en förlossning känns...

Var också livrädd för att bli klippt och självklart så var de tvugna att göra det. BM berättade inte att hon skulle klippa tack och lov för då hade jag väl blivit hysterisk . Jag hörde klippet men det kändes absolut inte alls!

Jag blev också klippt. Barnmorskan sa ingenting och jag kände inte när hon gjord det. Lite jobbigt var det dagarna efter för det gjorde ganska ont. Men det är bättre att bli klippt än att spricka en massa som kanske är svårt att sy ihopa sen.

Hej.

Jag har hört att det är sällan de klipper nu för tiden. Litegrand går de flesta sönder av sig själva och det läker ihop fint. Det låter jättejobbigt om man inte har fött förut, det tyckte iaf jag förra gången, men det är verkligen det sista man bekymrar sig för när man väl är där! Du hinner inte tänka på sådant, jag lovar.

Lycka till!

Jag blev klippt pga att det blev bråttom i slutet. Han klippte mitt i en krystvärk så jag kände ingenting. Det tar lite längre tid att läka än när man spricker men det var inga problem.

Jag var jätterädd för epidural men när jag väl fick den så kändes det knappt. Man har ju ont på andra ställen=)

Oroa dig inte för det=)