cysta och graviditet?

Tyvärr har ja' personligen ingen erfarenhet av detta,men...

Min kompis hade en Cysta då hon var gravid,den sprack utav sig själv & var helt ofarlig.

En annan person fick ta bort sin längre fram i graviditeten då den inte sprack,även detta gick jättebra & var ofarlig,så du behöver nog inte vara orolig!Fast jag förstår om du är det!

Grattis til lill♥ i magen & Lycka Till!

Hej..jag har oxå haft mycket problem med cystor. Under min förra graviditet -98 så fick jag buksmärtor i femte månaden. Då hittade dom inget,dom sa att det var för svårt att se.
Men jag blev inlagd en månad senare igen för samma smärtor. Då fick dom operera mig för jag hade sån fruktansvärd värk,då hittade dom en cysta. Läskigt att göra en sån operation när man är i 6 månaden! Men det gick jätte bra,det enda som är nu är att min högra äggledare(där jag hade ont) sitter fast i mina gamla ärrvävnader så den är obrukbar. Har även haft cystor efter det. Tog bort en cysta -03 som oxå satt på höger sida. Men den var ofarlig för dom skickade vätskan på analys. Men det blev en vända till för mig -04,men då satt den så inbäddad i en bukhinna på högersida så då fick jag en titthålsoperation. Det gick oxå bra. Vill inte skrämma dig med mina erfarenheter,för oftast går dom bort av sig själva eller med medicin.

Tyvärr har jag fortfarande väldigt ont vid ägglossning men jag kan inte göra så mycket...nu kämpar jag och min man för ett gemensamt barn och väntar på ivf i falun..
Hoppas det ordnar sig för dig och att cystan försvinner!! För alltid...

Man har alltid cystor jag har har haft det själv innan mens så kommer det cystor och sen sprickor dom med mensen men inte alltid..
Min bästa vän hade cystor när hon blev gravid med graviditeten tarbort dom ..hon har en fin dotter..
Lycka till med allt:)

Måste bara fråga??? Eftersom du haft 5 MF och är gravid igen.. har du gjort nån utredning?

Kram och att bero på cystorna så är det såna vattencystor som sprivcker av sig självt. Helt ofarliga.... Kram igen!

Hej på er och tack för alla svar!

Jag har hhållt mig härifrån en vecka på grund av all oro. dag 6+0 borde ha varit i tisdags eller onmsdags och jag vet knppt hur jag tog mig igenom de dagarna. Vågade knappt gå på toa, då jag var övertygad om att få se blod på pappret. Men "peppar, peppar" ännu inget blod och idag borde jag vara ca dag 6+4 i alla fall. Jag mår väldigt illa och är väldigt trött, hoppas att det ska gå vägen denna gång.

Vi gick igenom en utredning förra sommaren. Tog en massa blodprover på mig ch några få på min sambo. Detta visade dock inget. Vi har ju också ett gemensamt barn sen tidigare och den graviditeten var problemationsfri förutom några smäblödningar första veckorna. Hade just fått en remiss till en läkare i Borås Lennart blomqvist, när jag blev gravid. Tar nu progesteron vaggisar och trombyl. Ska på vul 6 mars, känns som en evighet dit.

Lycka till till er alla!!!

KRAM