Det gick snabbare när det väl satte fart.
Första gick på 9,5 timme från första värk varav vi var 3,5 timme på sjukhuset, vattnetgick 30 minuter innan liten kom ut och efteråt skrattade jag och frågade när jag fick göra om det. Hade varit livrädd innan.
Andra gången gick jag med förvärkar i 1,5 vecka, sammandragnignarna började som vanligt vid 10.
Vid 11 var jag i staqn och fiakde med kompisar, kl 16 var jag hos MVC en sista gång, kl 18 började föräldramötet på dagis, vid 21 ringde jag min BM (planerad hemfödsel) och hoppade i badet, vid 22:50 kom barnmorskorna och 23:54 föddes dottern med hela hinnor.
Värkarna var kraftigare, tätare och jobbigare andra gången, ingen pause emellan där jag fick vila.
En värk innan hon föddes så svor jag att aldrig mer utsätta mig för detta, hellre dör jag.
Nu sitter jag här 2,5 år senare med magen i vädret igen.
Ska även tillägga att båda mina barn är födda helt utan medicinsk smärtlindring.