Behöver råd: Snitt eller vaginalt??

Hej,

Jag kan väl inte riktigt råda dig om hur du ska göra, men skönt att höra att du har fått valmöjligheten (även om jag förstår att det känns jobbigt både och). Jag födde också barn för ungefär 4 år sen och förlossningen liknade din förutom att sista två timmarna innan dom skulle snitta så drog dom på värkstimulerande så pass att jag öppnade mig från 5 cm till att ha bebisen för långt ner när dom skulle göra i ordning för snittet. Det blev klocka istället.
Fick gå itll Aurora på spec-mvc ngåra gånger efteråt + mvc-psykologen då jag mådde dåligt efter förlossningen.

Nu hoppas jag att jag någon gång ska få en tid till Aurora, eftersom jag inte vågade gå dit innan jag blev gravid. Bara 16 veckor kvar och det var 5 månader sen dom skickade remissen. Orkar inte ta tag i att ringa dit, men känner att jag nog får be sambon om tiden inte kommer snart - orkar inte oroa mig mer över kommande förlossning! Jag skulle gärna vilja diskutera med dem om att få ungefär de villkor inför förlossningen som du har fått nu. Samtidigt kan jag känna att jag på sätt och vis hellre vill ha ett planerat snitt då det känns tryggare än ett ev. akutsnitt efter att förlossningen dragit igång.

Äsch, lite tankar bara från mig men inte några goda råd...

Jag resonerar lite som du, hellre planerat snitt än ett akut så klart. Men jag tror nog att jag helst skulle vijla föda vaginalt, men ingen kan ju garantera att förra förlossningen inte kommer i repris... Dessutom pratade de på BB om att jag kanske har en värkrubbning och att jag inte får tillräckligt starka värkar och då blir det ju snitt ändå...

Ja, det är svårt, jag är bara i vecka 8 så jag har god tid kvar, men tiden går fort och tankarna på förra förlossningen har redan börjat hemsöka mig...

Jag hade planerat snitt när min dotter föddes. För mig kändes det absolut ingenting när de la snittet och jag har bra minnen från det. (Även om jag inte tyckte att det var det bästa jag gjort, man har ju lite ont tills det har läkt, etc men det vet du väl redan). Du kan ju begära att bli sövd under snittet, eller prata med narkosläkaren om din tidigare erfarenhet, då tycker man ju att han borde vara mkt noga med att kolla att du är ordentligt bedövad. Hoppas det löser sig för dig!

Hur du ska göra ska ni bestämma själva och inte låta andra avgöra.... Jag har gått igenom ett planerat, smidigt snitt och 2 vaginala förlossningar, en på 6 dygn och en på knappa 5 timmar...

Ett planerat snitt är ju en lugnare tillställning än om man går igenom några timmars värkarbete för att sedan göra snitt.

Däremot om man vill försöka sig på en vaginal förlossning igen, så är snittberedskap inom en viss tid ett mycket bra alternativ, du vet att det finns en "utväg" om det blir jobbigt och du känner att du tappar orken/kontrollen.

Min långa förlossning hade jag EDA på och fast det tog låååång tid och massor av värkar så var den ändå ganska mycket lugnare än förlossning 2 där jag öppnade mig 7 cm på 2½ timme och det inte fanns tid för EDA, utan jag fick förlita mig på lustgasen. Den förlossningen var mer överrumplande än ettan som var långtråkig och som ändå slutade med buller och bång i en tångdragning...

Men som sagt... det är nog svårt att besluta sig för hur man ska göra, utifrån andras erfarenheter...

Jo det är klart jag inte kan fatta några beslut utifrån andras erfarenheter. Jag tror bara att jag behöver diskutera det lite, så jag kan få lite distans till det hela. Jag har grubblat enda sedan jag plussade.

Men det är inte helt enkelt. Det finns ju ändå positiva saker med både vaginalt och snitt. Det som får mig att inte bara välja snitt är att det ändå är en operation och det tar lite längre tid innan man är återställd. Men å andra sidan så kommer jag kanske må bättre efteråt om det blir ett lugnt planerat snitt...?!

det du kan göra är att i värsta fall be att bli nedsövd under kejsarsnittet, inget jag skulle göra mendet kanske skulle funka för dig, annars om du bestämmer dig för snitt, prata med läkaren innan och tala om din situation så tar de nog hand om dig,

Hej! Nästan samma för mig första gången,andra blev ett planerat snitt som inte kändes alls! Jag snittades akut första gången i en otillräcklig EDA det var VIDRIGT!! Andra gången en spinal,det var jättebra!Väljer du snitt så missa inte chansen att vara vaken.Man kan få möjlighet till att på börja en vaginal förlossning men visar det sig bli som sist så bryter man tidigare för snitt.Lycka till!

Hej!
Min första förlossning va jätte jobbig, värkarna klarade jag bättre än själva utdrivningen, under utdrivningen fick jag panik milt sackt.
Så när jag blev gravid igen fick jag tid hos aurora, ditt fick jag gå ett par gånger innan jag fick mitt snitt,
Så långt jätte bra.
Tyvärr va min lilla sjuk och dog i magen i v34 pga kromosom 21, när läkarna upptäckte att hon va död sa dom att jag va tvungen att födda normal väg pga vissa risker, gissa om att jag fick panik.....
Fasten hon va död och jag som va liv rädd gick allt jätte bra, det va som om att kroppen visste exakt vad den skulle göra, jag fixade smärtan bättre och jag va så glad efteråt att jag hade fixat det.
Förlossningen tog 31 timmar men det va nog bara för att hon va död.
Jag e gravid nu igen och bara längtar efter att få födda normalt igen.
massa lycka till