Matproblem

Känner igen det där. Min son (13 månader) har haft samma ovana. Det viktigaste är dock att titta på hans hälsa. Är han pigg och glad så behöver man inte vara orolig så länge han inte börjar tappa allt för mycket i vikt. Barns aptit varierar helt enkelt. För min son går det upp och ned. Vissa perioder äter han nästan allt och så helt plötsligt så slutar han äta något som tidigare har gått hur bra som helst (t.ex. gröt på morgonen). Jag har några teorier på vad det kan vara

1: Tänder. Nya tänder irriterar och kan ta apptiten.
2: Värme. Är det väldigt varmt och kvavt brukar min sons aptit gå ner
3: Mer variation i maten. Om han tröttnar på något, pröva något nytt. Din son är 10 månader och kan börja äta vuxenmat i större utsträckning. Min son vill helst äta det samma som oss och gärna från vår tallrik. Pröva att ge mat med stor sked eller med gaffel.
4: Vill äta själv. När de börjar närma sig ett år vill de göra saker på sitt eget sätt. Ge dem en egen sked att leka med samtidigt som du matar.
5: Är i en fas i utvecklingen där det händer så mycket mentalt och fysiskt att det går ut över apptiten. När min son gjort stora framsteg med att t.ex. börja krypa, gå eller annat så kan det gå ut över apptiten.

Hos oss är det fortfarande ofta så att jag måste sätta någon form för leksak på bordet för att distrahera min son. I alla fall om vi försöker ge honom något och han inte är 100% hungrig eller intresserad av att äta. Då brukar han öppna munnen i ren reflek, men tappar han saken på golvet så är munnen stängd igen.

ge honom en tallrik med lite mat och en sked och låt honom äta själv så är han upptagen med sitt och du kan mata honom i lugn och ro. funkar bra här iaf.

Ett annat tips är kattmat, min son är av någon anledning helt galen i kattmat så fort man vänder ryggen till är han vid kattmaten och snaskar, ställer man upp den så hittar han vägar dit ändå, kanske borde börja med kattmat ist ;)

Hej, jag är verkligen ingen expert på matning men nedan kommer några förslag som brukar fungera på min ettåring, när det går lite trögt.

Hans matschema är för övrigt ungefär så här:

ca 6.30, då han brukar vakna, får han 2 dl välling

ca 7.30 (när vi äter frukost) får han smaka lite bröd, mjölk/fil och ev. frukt

ca 11.00 får han lunch, som ofta består av en burk mat + lite av min lunch

ca 14.30 får han en frukt eller fruktpuré

ca 17.00 får han middag, som ofta är en burk mat eller så mat som vi lagat själva

ca 19.00 får han gröt och fruktpuré

ca 20.00 brukar han somna.

Variera smakerna, t.ex. använd alltid två olika typer av burkar per dag och ge ibland halva burkarna per gång, alt. laga din egen mat så att även han kan smaka av den. Tänk på att inte salta.

Försök aldrig truga eller tvinga utan låt barnet äta i sin egen takt, även om det tar lite tid. Just nu kanske det fungerar bättre med flera mindre mål än med några få större.

Använd två skedar, så att han får leka med den ena medan du matar med den andra, och byt eftersom. När det börjar gå trögt kan man också turas om att "mata" varandra med var sin sked. Det kan förstås bli ganska söligt men det får man ta.

Arrangera matplatsen så, att det inte är allt för mycket som distraherar honom. För oss fungerar det t.ex. inte att ha TVn påslagen.

Kom ihåg att erbjuda vatten mellan tuggorna. Det är ju inte så roligt att äta mat utan dryck.

Min enkla gissning är emellertid, att hans beteende just nu främst hänger ihop med att matningsritualerna något har förändrats sedan du började vara hemma. Det blir säkert lättare när han vant sig med dig, och kanske blir det då knepigare för mamman att mata. Lycka till!

tack för svaren grabbar, nu har det lugnat ner sig lite grann. Idag blev det lite mer gröt till frukost, en halv portion, mellanmålet gick bättre det med och nu lunchen fick vi nästan i oss en hel burk och lite turkisk yoghurt med fruktpure.

Jag tog till mig tipset att låta honom leka med maten själv och pyssla som han ville. han fick en egen tallrik och sked och då gick det bättre.

vi hade samma problem med vår grabb men upptäckte till slut att han VÄGRAR bli matad! så nu äter han bra, men det blir mycket trokande och duschande*S* sen tycker han om plockmat som tex köttbullar, korv, potatis mm som han kan ta med händerna.
Han totalvägrar burkmat oxå.

Som en annnan vis Pappa berättade, att "det är väldigt svårt att svälta ihjäl en unge i dagens Sverige". Barn har olika stor aptit men ett hungrigt barn äter...

Skulle också rekommendera att låta Lillen "leka" med maten och det verkar ju även fungerat. Hade tänkt att prova samma metod avseende tandborstningen, dvs att Lillen först får leka med tandborsten och att jag sedan tar över, alternativt att ge honom två tandborstar att leka med (rackarn har ju två väldigt greppbara händer) och själv använda en tredje.

Jag vet inte om ni redan använder sådana där mat-förkläden som barnet träder sina armar igenom, se www.familjeliv.se/krypin/ulfino/gallery/phpdfjqps.jpg, de fungerar faktiskt riktigt bra.

Är dock inte heltäckande...

Fan också,i slutet av förra veckan började saker och ting funka för oss, men i helgen har vi varit borta och nu är det helt upp och ner, i morse lite gröt, sen 170 ml välling till mellanmål vid 10 sen totalvägran på lunchen, det blev en flaska välling igen när han väl somnat vid 13, sen sov han till 1540 och käkade ingen middag heller, sitter bara och spottar ut och larvar sig.

Vi var på BVC idag och BVC tanten påpekade vikten av att han började äta lunch och middag med oss och samma mat. DVS helt strunta i burkmaten. Är det någon som gör det eller låter det lite väl hardcore?

Sen skulle jag även vilja veta om jag kan få tips om hur vi skall göra för att få honom att sova i egen säng, som det är nu nattar vi honom i vår säng och sen flyttar vi över honom till en spjälsäng med borttagen sida som står brevid. Vore skönt om man kunde få till det så han kan sova och somna i sin egen säng. Både jag och frun är inte direkt lockade av nån Femminutersmetod eller dylikt, det känns för oss rätt grymt.

Om din son är tio månader är det inga problem att börja ge honom vanlig mat, om än i något mer babyvänlig utgåva. Mat på burk innehåller oftast inte tillräckligt med energi för en sådan lite krabat, utan bör väl snarare användas som komplement till "riktig mat". Vår grabb har varit väldigt glad för potatismos. Brukar göra koka lita potatis, morötter och ev, broccoli/blomkål, som vi sedan mixar till en mos. Tillsammans med ex. köttförssås (minimalt kryddad och saltad) brukar det går ner utan problem. Eventuellt kan man ge mos tillsammans med en burk för att ge det lite mer smak. Nu är vår son 13 månader och vill gärna äta själv med fingarna så kyckling, fisk och liknande är också bra mat att ge.

Vi har aldrig gett vårt barn välling. Brukar ge honom lite bröd (gärna grovt) med ex leverpastej på samt frukt och mjölk som mellanmål. Brukar fungera bra.

När det gäller sömn så har vi samma problem med att få honom att somna i egen säng. I dagsläget brukar jag gå och lägga mig tillsammans med honom i vår säng och sedan flytta över honom till hans egen säng när han väl somnar. Igår blev det till att ligga en hel timme innan han föll i sömn, så det är inte mycket kvar av kvällen då. Tycker det är svårare att få honom att falla i sömn i tid (runt kl 8) nu när det är så ljust ute. Gick bättre i vintras. Då kunde jag lägga ner honomi hans egen säng, hålla täcket runt honom så han inte vänder sig om på magen och börjar krypa runt och t.ex. berätta en saga. Då kunde det gå på 10-15 minuter.

Vi har aldrig egentligen bekymrat oss om kryddning med våra tvillingar - och eftersom de var tvillingar har de matat sig själva från att de kunde hålla i en flaska.

Blir lite geggigt i början men lättare sen.

Maten har alltid varit samma som för oss - och jag mesar inte runt med kryddningen

Så - om BVC säger till är det hög tid. Kapa allt i lagoma bitar bara och ge honom bra bestick med stora skaft som är lätta att hålla i, en tallrik med en bra kant att skyffla mot och stöd så den inte hasar omkring.

Och se för guds skull till att matsituation är trevlig och inte en maktkamp. Med äldsta tvillingen idag så är det ofta så att han inte vill äta, mest att han tycker att han har så mycket annat han vill (leka, busa, upptäcka saker) - men tar man sig tid och pratar, äter själv (och därmed visar hur det skall gå till) så sitter han kvar - och får i sig en hel del efter ett tag. Yngsta har alltid varit nyfiken matglad så det är inte ett problem där

Hej igen nu har det gått ett par veckor snart sen vi ändrade taktik här hemma. Jag har hoppat burkmaten helt och det verkar vara så att den lilla krabaten är väldigt bestämd, jag får inte mata alls, ska äta själv. Vi käkar köttbullar, korv, pannkaka, fiskpinnar, omelett och ofta med potatismos till eller makaroner. Det går sådär måste jag säga, ibland går det relativt bra andra dagar inte alls. Idag käkade vi köttbullar och potatismos, det blev kanske två köttbullar och det moset som fastnade på köttet, thats it, iof fick han en tomat att gnaga på som han tryckte i sig det mesta av, sen älskar han persikor har jag kommit på så han käkar i princip upp två hela vid varje stor måltid, dvs lunch och middag. Men det går trögt och långsamt, visst stoppar han i munnen men allt kött kommer ut lika fort igen, jag vet inte varför, makaroner, grönsaker och annat verkar stanna kvar lättare. Det blir därför rätt svårt att veta hur mycket han egentligen äter. Jag har jämfört med hur mycket en åttamånaders burk egentligen innehåller, hälften är sås och resten är i princip bara potatis och lite lite kött så ur näringssynpunkt känns det som han får i sig mer mat så här även om det är svårt.

Någon som har erfarenhet av, eller vet varför dom spottar ut maten igen?

Jag har lärt mig från mitt exemplar att utspottning sker vid a) för varm mat, b) ej förväntad smak eller c) annan läckerbit har presenterats och plats måste göras i munnen för denna läckerbit.

Vårt exemplar vägrar burkmat och accepterar endast samma mat som Mamma och Pappa äter. Han tar dock tid på sig och hälften hamnar utanför. Gudskelov har vi för närvarande en hund som gärna rensar rent runt omkring och till och med slickar vår älskling ren efteråt.

Hej igen dags att damma av tråden då en del har hänt. Fram till förra veckan gick det bättre och bättre och i tisdags förra veckan smällde han i sig en omelett på två ägg med skinka, pasta, ost och champinjoner i, plus en tomat, vatten och yoghurt med frukt i. Sen gick det åt pipan, grabben åkte på tredagarsfeber och blev så dålig att vi fick besöka sjukhuset och ge honom vätskeersättning där för han vägrade äta och dricka hemma och fick vi i honom något spydde han upp det direkt. Vi fick tvinga i honom vätskan med spruta och han gillade det inte, men blev sakta piggare och vi fick åka hem. Dagen efter dvs i fredags gjorde vi samma sak hemma och vi lyckades få i honom 900 ml vätska i olika former. I lördags började han äta så smått igen, välling framförallt och febern var så gott som över. Men igår och idag så skriker han som en besatt när vi sätter honom i matstolen, han blir jätteledsen och man verkligen ser hur paniken kommer över honom. Han kan vara hungrig eller törstig men vägrar äta eller dricka något. Det slutar med att vi får ta bort honom efter mycket litet mat gått i.

Det verkar som om han kommer ihåg när vi "tvingade" i honom vätska med sprutan och får panik när det är dags att äta. Det känns så i alla fall.

Alltså, någon som känner igen sig och kan ge några råd för det här känns hemskt. Det som hade jobbat sig upp så bra att han käkade för fulla muggar som en häst innan och nu är det ridå och panik.

Vad göra?

prova att låta honom äta något lättätligt,okladdigt själv i tex soffan, lekrummet eller dylikt. Antar att paniken kommer över honom när han kommer i den "fängslande" matstolen?

Kan vara en bra ide, ska prova det när vi käkar mellis, kan till och med ta och käka det ute idag

Han kommer säkert ihåg hur det var med sprutan, obehagliga minnen kan sitta i rätt länge. Vår lilla tjej började gå vid 8 månader. Vid 10 månader stukade hon foten rejält, och trots att smärtan var borta efter en vecka tog det en månad innan hon började gå igen.
Ta det lugnt, låt honom peta i sig lite potatis, bulgur eller annat på egen hand samtidigt som ni matar honom, och ta det i lugn takt samtidigt som ni smålajar lite. Det kan säkert ta ett par veckor innan han släpper det där med sprutan.

Vad gäller tandborstningen brukar vi borsta flera samtidigt. När Kitty ska få tänderna borstade brukar jag eller min fru göra det samtidigt som den andra antingen borstar storasysters tänder eller sina egna. Efter tandborstningen brukar hon få borsta lite själv också, och det tycker hon är skitkul. Hon borsta sina egna tänder, mina, min frus och hade vi haft en katt skulle den säkert också få sig en släng av borsten.

Att börja sova i sin egen säng håller vi precis på med. Ett tips vi fått är att låta barnet nästan somna i dina eller mammans armar, eller med er i sängen, men när det nästan sover lägger man ner det i sängen och väntar tills det somnat. Då slipper han bli rädd och förvirrad när han vaknar till under natten, och är samtidigt så sömnig när ni lägger ner honom att han antagligen slocknar förutsatt att det är en någorlunda ombonad säng.