• linnean

    Ska mannen följa med på aurorasamtal?

    Hej! Jag födde vår dotter i september -05. Jag blev igångsatt och förlossningen blev lång och utdragen med hemska pinverkar som inte gav något resultat. Efter ett dygn kom så dottern äntligen ut, men hon var ordentligt medtagen och andades inte. Läkaren sprang iväg med henne till akutrummet och kvar låg jag på förlossningsrummet utan att veta vad som hände. Hela förlossningen har satt djupa spår i mig som kommer upp till ytan när jag nu åter är gravid. Pga. detta så har jag fått en remiss från min BM och ska få komma på aurorasamtal, vilket känns bra. Frågan nu bara är om min sambo ska följa med på det eller inte? Hur har ni som varit på liknande samtal gjort, har ni gått dit själva eller tillsammans med er partner? Jag vet inte riktigt vad jag vill. På ett sätt skulle det kännas skönt att gå dit ensam, men å andra sidan kanske det är bra att min sambo är med...? Berätta gärna hur ni gjorde! (Och berätta gärna om hur samtalet gick till också om ni har lust!)

  • Svar på tråden Ska mannen följa med på aurorasamtal?
  • Marvelina

    Vi var nyss, båda två. Iofs på "omvänt aurora" för de vill snitta men inte jag, men det kvittar väl. Tycker absolut att mannen ska vara med. Skönt att ha stöd, samt att slippa förklara efteråt. Det kan även ge perspektiv som man själv inte har. Det är ju rätt känslomässigt, och du kan höra saker som säga på ett sätt och han på ett annat. Jag ska nu få komma en gång ensam också. Det var märkligt, efter att ha läst om hur alla måste kämpa för att få snitt, att sitta och argumentera emot snitt... Men nu blir det troligen snitt i alla fall. Vi hade både bm och läkare där. Vår första förlossning var lite som din, fast vår son var "död" när han kom ut. Har en cp-skada nu (finns mer i bloggen om du vill läsa), men överlevde alltså. 


    marvelina - not new and definitely not improved
  • ominte

    Jag gick dit själv första gången. Det kändes viktigt för mig att fokusera på mina känslor och prata om det jag är rädd för, själv. Andra gången var det planerat att sambon skulle följa med och gå med runt på förlossningsavdelningen och titta men han kunde inte i sista minuten då det dök upp en akut grej. Nästa gång vet jag inte om jag ska ta med honom. Vi ska skriva ner sånt som jag vill ska stå med i journalen och jag vet inte hur givande det är för honom.

  • klickann

    jag gick ensam. Tycker det var skönast att bara tänka på mig själv och bara räknas som JAG.
    Samtalet gick bra för min del. Fick gå dit ngr gånger. Hon tog mig på allvar och jag har fördelen att jag verkligen kan framföra mina känslor och tala för mig. Jag ville ha snitt och lät känslorna komma- grät floder :) Men det var ju bara bra eftersom det framgick ännu bättre hur jag kände...

    Om du kanske är osäker på att du vågar framföra dina känslor och tankar så tycker jag du kan tala ingående med mannen och att han följer med och kanske kan hjälpa dig att föra din talan. Och kanske har han också en del att bearbeta efter er förra förlossning? Då kan det ju vara bra att ni ihop kan tala om det....

  • linnean

    Tack snälla ni för era svar! Jag är fortfarande lite rådvill dock... Som både Pasadena och Klickann skriver så är det ju skönt att gå dit ensam på så vis att man helt kan fokusera på sig själv. Å andra sidan har ju Marvelina en poäng i att det är skönt att sambon är med så att han vet vad som sägs och jag slipper redogöra för hela samtalet i efterhand... Sambon har för egen del inget behov av att gå dit och prata. Om han följer med så är det enbart för min skull. Ja, vad är bäst...? Vill gärna höra ifrån fler hur ni har gjort!

  • jordgumman

    Vi var på samtal förra veckan och jag rekommenderar att gå båda två. Ni var ju med båda två på första förlossningen som har skrämt upp er... för din kille tyckte väl inte att det var så roligt heller?

    Vi hade också en traumatisk förlossning(för oss i alla fall) och min sambo behövde också ventilera och lyssna på det BM informerade om. Man kommer nära varandra och förbereder sig tillsammans på den förlossningen man har framför sig tillsammans.

  • taksi

    Efter förlossningen gick jag själv till Aurora två gånger och min sambo följde med en gång. Nu har jag fått remiss till Aurora och jag vet inte riktigt hur jag vill göra. Jag tror att jag både vill gå dit ensam och tillsammans med honom. Han är nog inställd på att följa med för att stötta mig och jag vill gärna ha honom med och samtidigt gå själv någon gång också.

  • linnean

    Tack igen för era svar! Det är värdefullt att veta hur andra har har gjort och resonerat. Saken är den att jag vet inte hur många samtal det blir för min del. När jag fick remissen av min BM lät det på henne som att jag bara skulle gå dit en gång. Om jag visste att jag skulle få gå dit fler gånger så skulle jag välja att gå dit själv första gången och ta med sambon vid besök nummer två. Men om det nu bara blir ett samtal känns det kanske dumt att gå dit själv första gången, för då får ju inte sambon nån mer chans att följa med...

  • FrogLeg

    När jag väntade mitt/vårat första barn följde han med på alla aurorasamtal.
    När jag väntade andra barnet gick jag själv

  • FrogLeg

    linnean
    Mest för att min sambo jobbade och hade svårt att ta ledigt och jag gick till samma aurorabm som jag gick hos under första graviditeten (det var även hon som jag hade turen att få under min första förlossning) Så de kändes tryggt och hon visste ju precis vad jag ville prata om och vad de skulle stå i aurorajournalen.

  • linnean

    Ok Skönt att få ha samma BM vid samtalen som vid förlossningen, och även vid andra graviditeten!

  • FrogLeg

    linnean
    Ja nu hade jag inte sån tur att jag fick min aurora bm på min andra förlossning (men jag fick en annan jättebra bm som visade sig vara en av de andra aurorabm på sjukhuset ibland ska man ha tur) Men min aurora bm är så gullig hon kom o tittade till mig både före o efter jag fött mitt andra barn.

Svar på tråden Ska mannen följa med på aurorasamtal?