Aororasamtal i morgon

Under mitt första samtal, under graviditet 2, gick vi helt enkelt igenom den första graviditeten och framförallt förlossningen. Det var bra just för att man ibland inte minns detaljer om man är rädd. Vi fick en bra grund för kommande samtal. Nu vet jag inte var du är i dina funderingar, om det är för att bearbeta tidigare förlossning eller förbereda en ny. Men jag fick stor hjälp av samtalen och vågade föda igen. Hur gammal är din dotter? Du kommer ju troligtvis bli ledsen och må dåligt under åtminstånde delar av samtalet så det är väl inte en toppenlösning att hon är med, och jag tror inte att de har så mycket åsikter. Är det så så är det ju så. Om inte annat så kan man ju börja prata ytligt och planera lite för kommande samtal, besök på förlossningrum mm. Eftersom det är redan imorgon så är det väl inte så stor mening med att ställa in, då är det väl lika bra att gå dit på vinst och förlust?

Hoppas att det blir ett bra samtal i vilket fall!

Jag har samtalet då jag är gravid på nytt v30 och har en negativ första förlossning. Min dotter är 1 år och 2 veckor.

Tanken är att gå egenom förlossningen både min första och denna. Jag vill till och från ha ett planerat snitt, men kan tänka mig att föda vaginalt om jag får egenom ett löfte - att inte behöva gå så länge i latensfasen utan i så fall bli igångsatt.

Hade bl.a en mycket lång smärtsam latensfas med 3-30 minuter mellan värkarna i 5 dygn innan jag fick hjälp (induktion efter 1 natts "sömn" på morfin. Kände att de inte tog mig på allvar innan jag ringde och grät.

Jag var helt slut efter förlossningen och önskade att min dotter dog då hon inte andades. Detta är sååå jobbigt att veta att jag kände. Vad kan de göra för att hjälpa mig så det inte blir så här igen? Blev min dotter så medtagen av det långa värkarbetet? Det var hemskt att inte ha henne hos mig, men just då kunde jag inte bry mig mindre.

Hennes huvud var mycket svullet på ena sidan och alla som såg detta (läkare, barnmorskor etc) trodde hon var tagen med sugklocka - är det något fel på mitt bäcken? Föddes själv i säte och hade "problem" med höfterna det första året. Kan de rönta mitt bäcken?

Under värkarna så upplevde jag det som att ligga i en tortyrkammare. De förstod inte min smärta. EDA tog, men det fortsatte att göra ont och EDA värkade inte speciellt länge. Vad kan jag få för bedövning som hjälper?

Jag hade krystvärkar i över 1 timma. Jag förstår att man inte kan korta den här tiden..men det var fruktansvärt.

Jag ÄR rädd för smärtan, men detta är inte skälet till min förlossningsrädsla utan den lååånga latensfasen, att min dotter mådde dåligt och mina hemska tankar de första timmarna.

Dessutom så mådde jag dåligt efter förlossningen. Grät i en månad - flera gånger varje dag. Det blev bättre efter 2 månader, men jag njöt av att vara mamma först när min dotter var 4 månader.

Det kanske låter enkelt, men jag upplever inte det så.

Dessutom:
- låg min dotter i säte - vändningsförsök som lyckades.
- sf måttet slutade växa - dottern var mycket liten, 2590 gram/50 cm lång. De funderade på kejsarsnitt.
- högt blodtryck på slutet - fick gå på kontroller då de trodde det kunde vara havandeskapsförgiftning.

(allt ovan hände samtidigt ett par veckor innan förlossningen)

samt att jag hade smärtsamma, regelbundna sammandragningar från v 20.

Inte en alldeles lätt graviditet och en för mig jobbig förlossning.

Gör en mindmap över dina tankar och funderingar, för att få struktur och kunna återknyta till den vid nästa tillfälle. Eller printa ut det du skrivit ovan och ge det till din aurora-barnmorska så att du inte känner efteråt att du missat något.
Lycka till!

Ta med det du skrivit här imorgon. Din rädsla är att ta på allvar och om du sedan föder vaginalt eller ej - det visar sig. Jag gick igenom också igenom en väldigt långoch utmattande latensfas (mm) och upplevde ett helt annat bemötande andra förlossningen, säkert i alla fall delvis pga samtalen och att mina önskningar och rädslor blev tydligare för personalen. Sedan är ju framförallt latensfasen ofta snabbare andra gången. Ta upp allt det andra också! Vi hade flera av samtalen i en förlossningssal, på slutet i sängen och med lustgasmasken för att få ta tillbaka kontrollen. Du verkar ha funderat massor, både kring händelseförlopp och dina känslor, och kommer nog kunna dra nytta av samtalen.

Mådde så himla dåligt innan jag skulle iväg till samtalet idag. Letade tusen anledningar att inte åka dit.

Väl där bemöttes jag bra. Jag behövde inte ens vänta utan kom in ett par minuter efter att jag anmält mig. (5-10 minuter INNAN den tid jag fått).

Läkaren var mycket sympatisk och hon förstod vad jag kände. Hon sa att det är upp till mig hur jag vill föda och vilken hjälp jag vill få från dem. Om jag vill bli igångsatt så kan jag välja det eller invänta en naturlig förlossning och sedan avbryta om jag har lång latensfas, genom tex induktion.

Hon öppnade också upp för kejsarsnitt - om det är det jag skulle vilja.

Ang bedövning så kan de sätta dit EDA direkt, testa om den fungerar för att sedan sätta på den på riktigt när/om behovet uppstår.

Hon kommer nu remittera mig till en barnmorska som jag ska prata vidare med. Känns så skönt att bli tagen på allvar!!!

Vad skönt för dej!
Jag har oxå varit på aurorasamtal,det tog bara 5 min att säga vad jag kände,men jag hade peppat mej själv i 20v
Det är skönt att bli tagen på allvar och ännu skönare är det när de säger att man får välja hur man vill bli förlöst,eller hur?
Då kan man bearbeta det hemma resterande veckor som man har kvar.

Jag ska få mitt snitt 16:e augusti,efter ett samtal med en hemsk kärring till läkare
Då får man vara lika hemsk tillbaks!
Haha...grattis o lycka till

Det lät väl bra! Va´kul att höra att du tog dig iväg och att du kände dig lyssnad på. Det finns ju så många alternativ när man väl får möjlighet att prata med dem. ÄVen för mig så planerade vi edainsättning omedelbart vid inskrivning och vi pratade mycket om planerad igångsättning. Jag började mina samtal redan innan graviditeten. Hör gärna av dig i min inbox om det skulle vara något.

Lycka till både med samtal och med liten i magen!