• EmmaRoSa

    Är orolig vad som kan hända!!

    ..jag är inte så orolig för själva smärtan det kan jag ta det är liksom ingen återvändo med det..utan jag är mer orolig och rädd vad som kan hända med mig eller barnet om det uppstår komplikationer eller liknande.
    Jag är t.ex rätt liten av mig när jag blev gravid vägde jag 44 kg och är 1.58 cm nu har jag gått upp till 55 kg är i v. 21+2, jag är orolig att jag inte kommer klara en förlossning pga att jag är så fysiskt klen liksom, hur kommer jag ha orken..är det någon som känner likadant? är rädd att min lilla kropp inte kommer orka kämpa, har alltid velat va mer bastant med en normal figur inte en sådan liten en som jag, doktororna kallar mig för en liten fågelunge haha men det är ju sant. Men är dte någon som känner likadant? hade varit skönt att höra och om ni kanske fött barn o orkat och är lika "små" som mig. /Emma

  • Svar på tråden Är orolig vad som kan hända!!
  • Clis

    Jag ha aldrig varit lika liten som dig. Men jag tvivlade också på att jag skulle klara en förlossning!
    Men du kommer att ha så många duktiga barnmorskor, läkare runt dig att inget ska kunna gå snett!
    Märker dom att din kropp inte klarar av det när det väl gäller, så "fixar" dom det! Kanske skickar dig på kejsarsnitt.
    Allt kommer att gå jätte bra! Man klarar mycket mer än man tror!
    Lycka till!

  • mama79

    Lika smal som dig är jag inte, men lika kort ialla fall! 154 cm är jag och väger normalt som du gör nu. Och det gick jättebra vid fl! Visst var det jobbigt, men det är det nog för de flesta. Men det gick bra och det är huvuvsaken! Det kommer det alldeles säkert göra för dig också!

  • Mummynr1

    När jag blev gravid med mitt första barn var jag ca 1,63 lång och vägde 49 kilo. alltså lika"klen" som du. Jag klarade fölossningen hur bra som helst det kommer du med göra. Men om du är så pass orolig så prata med din BM om den oron. Känns kanske bättre då. Jag todde inte hller jag skulle orka med förlossningen men fick enorm energi när allt väl börja.

    Lycka till

  • EmmaRoSa

    tack för svaren..ja jags ka prata med min barnmorska med om detta, för jag vill verkligen föda vaginalt. /emma

  • Melisabeth

    Nu är jag ju allt annat än "liten och klen" eller nått sånt - utan precis tvärtom..

    Däremot så var jag totalt utmattad efter en längre tid med minimalt med sömn - läkarna ville lägga in mig så jag skulle kunna få vila.
    De var helt övertygade om att så utmattad som min kropp var så fanns det inte ens chans att kroppen skulle orka med en förlossning.. Speciellt också med tanke på det minimala med mat jag hade fått i mig.
    Tji fick dem - några timmar senare startade den och trots att jag var utmattad redan innan så gick förlossningen jättebra på alla sätt och vis.

    Orken beror inte på hur stor du är, det beror mer på hur laddad du är, om kroppen fått sova, fått energi (mat) osv....
    Jag kan förstå din oro, men samtidigt säga att det behöver inte vara jobbigare för att du är liten - man behöver ju inte vara liten invändigt heller för att man är det utvändigt lyckligtvis =)


    Ella 24 april 2007 =)
  • Ronjah

    Jag är 160 och vägde 47 kg innan jag blev gravid, det gick hur bra som helst att föda en pojke på 3,8 kg. Min mamma är 155 och hennes första barn som hon fick när hon var 16 år vägde 4 kg, det gick också hur bra som helst

    Det kommer att gå fint! Lycka till och grattis till den lilla i magen.

  • Mummynr1

    min son vägde över 4 kilo och var 53 cm lång. Gick toppen bra.

  • Gummibollen

    Jag har en kompis som är mindre än du (1,52 cm och också smal) och hennes barnmorska påpekade att det faktiskt är den mest vanliga kroppstorleken på kvinnor om man ser sig om i världen. Så även om vi blir långa i Norden och "kramgoa", så måste man inte se ut så för att föda barn alls. Min kompis förlossning gick jättebra och fort! Det kommer nog att gå jättebra för dig också! Lycka till!

  • EmmaRoSa

    Gummibollen- nä det du säger e nog sant detär bara det att jag alltid sett mig så klen och det är sådan påfrestning att föda barn så jag är bara lite nojig hur jag ska klara det menmen..det ordnar dig väl..ska sluta oroa mig..tack för alla snälla uppmuntrande ord../Emma

Svar på tråden Är orolig vad som kan hända!!