glädjen bonusbarn skänker

att dom kommer till mig o frågar om saker , oavsett om det är att få ta en macka eller en fråga om livets mysterier....

att dom kommer till mig o ger mig spontana kramar... (12 år, 5 år och 2 år)...

o när älsta barnet (dotter) tycker det är mysigt att vara ensam hemma med mig när pappa jobbar nattskift....

Det som gör mig så glad över min bonusson som idag är 15 år är att han kommer till mig och frågar om han får ta en smörgås eller ett glas dricka, han berättar mer för mig än för sina föräldrar om vad han och hans kompissar har hittat på. Han kan lika gärna fråga sin pappa, men han frågar mig om hans kompissar får komma med sina datorer och LANA. Han frågar mig om de får sova över.
Han frågar mig om allt
Han litar på mig och har respekt för mig, fast jag har aldrig behövt bli arg på honom.
Han är "för stor" för kramar, enligt honom själv.
Jag älskar honom som min egen son
Han är så himla duktig med sina småsyskon som han har hos sin mamma. Vi har tyvärr inte fått några gemensamma barn än, men den dagen kommer jag inte vara orolig över hur han kommer att vara med dem

Vad roligt att det är fler som har världens bästa bonusar

Jag blir glad när
Bonusson 16år gör frukost åt mig
Bonusdotter 17år passar lillebror
Bonusdotter 13år fixar disk
och allt utan att jag bett dem
Kramar får jag sällan dock fast ibland brukar jag sno en
Fast mest blir jag glad över att de, stora som de är, vill komma hit så ofta och snart kanske flytta till samma by!!!

haha jag brukar jaga killarna och hota med tvångs gos och det roliga är att den som låter värst är 16 åringen men han är dessutom den som ser ut att njuta mest av en kram
fast det är väll klart i den åldern hör det kanske till att officiellt ta avstånd från kramar *skrattar*

värmer i hjärtat när killarna gjort frukost, kommer och väcker oss för att vi ska äta tillsammans tidigt på morgonen på helgen och sen säger ni kan gå och lägga er och gosa en stund så dukar vi av *fnissar*

ÅÅÅÅÅ vilken bra tråd :)
Måste passa på att berätta.....
Jag har en bonus son på 8 år och en dotter på 16 månader.
Ni som är föräldrar vet ju att dessa små barn kan vara ganska gnälliga och mammiga i bland,o det va min lilla tjej i lördags. När hon somnat för natten o jag,bonus sonen håller på o fjantar oss med varandra så säger han helt plötsligt
-Tänk om Amelia och pappa åkte i väg själva typ en månad så skulle du och jag va själva tänk va mysigt det skulle va,eller hur????? Så fick du sova länge som du inte gjort på länge.

Bara tanken att han vill vara med mig själv att han faktiskt älskar mig.
Såååå go kille!!!!!!!!

ÅÅÅÅÅ vilken bra tråd :)
Måste passa på att berätta.....
Jag har en bonus son på 8 år och en dotter på 16 månader.
Ni som är föräldrar vet ju att dessa små barn kan vara ganska gnälliga och mammiga i bland,o det va min lilla tjej i lördags. När hon somnat för natten o jag,bonus sonen håller på o fjantar oss med varandra så säger han helt plötsligt
-Tänk om Amelia och pappa åkte i väg själva typ en månad så skulle du och jag va själva tänk va mysigt det skulle va,eller hur????? Så fick du sova länge som du inte gjort på länge.

Bara tanken att han vill vara med mig själv att han faktiskt älskar mig.
Såååå go kille!!!!!!!!

När jag spontant säger att jag saknar bonusen till honom och han kramar mig och säger att han saknat mig också, eller när han vill följa med mig på aktiviteter, vill krypa ner bredvid mig på morgonen etc.

det är rätt mycket ändå och det gör mig själaglad varje gång.

Vilken go tråd!

Jag ser helt enkelt bonusbarnen som mina egna... och tokälsar dem
En cool grej, det tog mig 9 månader att växa/mogna in som rollen som bonusmamma och efter 9 månader valde det ena barnen att börja kalla mig mamma. Oj, va det känns fantastiskt varje gång han säger mamma... Galet nice!

Det häftiga och jobbiga med att vara bonusförälder är ju att vi faktiskt har "förtjänat" det. En bio förälder kommer alltid vara mamma eller pappa - men vi måste respektera/älska och låta barnens kärlek till oss växa fram.
"Det är inte den som föder barnet som formar den, utan den som ÄLSKAR barnet"

Kram på er!

å vad kul att läsa en glad tråd om bunusbarn, har tre barn själv å skulle inte ha nått emot om min pojkvän hade haft barn då vi träffades(har inga ).
oftast hör man bara hur många tycker dom är ivägen eller är orsak till konflikter.

Glad man blir n är man får läsa en  sån här tråd...Hoppas på att min son kommer få en bra styvmamma  när det är dax för mitt X  att hitta en å dela sitt liv med

Helt rätt, mer positiva inlägg ang bonusar! :)
Jag har själv ett bonusbarn (18mån) och har funnits med innan han kom till världen. Även om det är mycket problem med hans Mamma så innebär ju inte det att jag tycker sämre om honom för det.
Det är en jätte rar kille och eftersom vi har en till liten kille i familjen så har dem stor glädje av varandra. Man blir alldeles varm inombords när han springer fram och vill kramas. Och hans skratt är så ärligt att man inte kan sluta skratta själv när han drar igång bus. Det är så fantastiskt att se att en sån liten en kan ha så mycket energi och ännu mer glädje. Hoppas verkligen att problemen med hans mamma löser sig så att inte den glädjen som lyser i grabbens ögon börjar tunnas ut.
Barn är underbara, även om man inte fött dem själv! Mer positivt om dem!

idag var vi ute i solen och 2 snödroppar var uppe i rabbaten
en av grabbarna blir jätteglad och sa att det var jag och pappa *ler*
sen gav dom oss ett vårtecken!!
det säkraste som finns!! och det är när man ser 2 lyckliga ansikten uppifrån ett träd (åretrunt grönt) och man får stå och oroa sig för att dom ska trilla ner och slå sig *skrattar*