Min omgivning ifrågasätter starkt att jag inte serverar mina barn ris hemma utan vi äter havreris om vi äter ris.
Varken jag eller min man äter ris hemma, jag ser att förskolan och skolan serverar ris ex antal ggr i veckan.
Om vi är ute och äter kan jag absolut beställa in rätter med ris till både mig och barnen. Det är bara att vi just hemma enbart kokar havreris för att det är gott.
Hur kan detta vara ätstört?
Inget konstigt med det.
Jag tänker att ni är klimatsmarta och äter svenskt.
Är 50 plus gillar inte havreris men försöker ibland, mina barn tycker det är helt ok.
Varför skulle man ge sina barn ätstörningar för att man inte äter ris hemm? Särskilt som det inte är ett allmänt förbud "ni får aldrig äta ris någonstans, ris är dåligt/farligt", utan bara en av säkert hundratals matvaror ni i er familj inte äter hemma.
Vi dricker inte te hemma, äter inte couscous eller frukter som inte är i säsong i Europa som inte finns i frysdisken, eller massvis andra saker som man kan köpa i en mataffär eller odla i ett trädgårdsland. Inte blir eller är vi ätstörda för det.
Är det verkligen bara havreriset som får folk att reagera? Det låter väldigt överdrivet från deras sida.
Då skulle ju 100% av människor ha en ätstörning, om man får en ätstörning av inte äta allt som finns att köpa.