Sedan jag fick barn känner jag att mina relationer till människor runt mig har förändrat. Jag känner mig mer sårbar och samtidigt är det som att jag ser deras sanna sidor Och/ eller ser de från ett annat perspektiv. Det som att det blir tydligare för mig vem som vill mig väl och vem inte.
Är det vanligt att det blir så när man blir förälder? Någon annat som varit med om liknande?
Jag känner igen det där. När jag fick barn med min dåvarande sambo så förändrades allt. Vi var 4 par som umgicks flitigt. Men när vi fick barn så slutade dom höra av sig. En gång åkte vi till en av paren så satt alla där och åt middag utan oss. Då insåg jag, jaha så min vänskap är inte värd något. Jag antar att dom tyckte väl att det skulle bli bökigt att ta med våran dotter, jag tycker att det kunde jag få välja själv. Men iallfall så fanns det en kompis som stod kvar. Vår vänskap är stark och varit vänner i över 24 år.
Åh det är sååå vanligt ! Känner verkligen igen mig tror alla går genom dem fasen
Jag inser att jag har förändrat eftersom jag nu också har en ny roll att vara mamma. Men tror också andra runt mig kanske få se nya sidor av mig som de inte kan känna igen sig och därför tar avstånd.
Ser de inte som en förlust utan att det bara så livet är. Har fått en ny god vän iaf.
Det är väl ganska vanligt att man från båda håll inser att man omvärderar både personer har relationer när man får barn. För mig som förälder blir det uppenbart att mycket av vänskap är ren ytlighet och ett visst mått av omogenhet och faktiskt är ointresserad av livet som förälder.
Och i deras ögon är jag nog både präktig, tråkig och komplicerad att umgås med då jag ju måste vara nykter tänka på barnet.
Och när dom själva en dag får barn är jag fortfarande ointressant och tråkig då dom kan följas åt i graviditeten och ha babyshower och livestreama medan jag kämpar med magsjuka, förskoleklass och få ihop VAB...
Så ja det blir uppenbart många gånger...