Besviken på psykiatrin
Ja, det är jag. Det är ett välkänt problem. Men jag är ändå jättebesviken.Sverige är ett i-land inte ett u-land. Psykiatrin klarar ju inte sitt uppdrag. Detta är inte Uganda, där man kedjar fast psykiskt sjuka.
BUP älskar att sätta diagnoser på barn och ungdomar, och sedan släpper dem vind för våg. Att få en diagnos kan vara omtumlande, och hjälper inte så himla mycket egentligen. Många tänker på detta sätt, vad hjälper en diagnos, vägrar utreda osv.
Jag själv har genomgått en npf-utredning. Det enda jag fick för hjälp var en rekommendation på en bok, och remiss till hab, vilket är väl bra, men hab hjälper inte så mycket egentligen.
Det är fruktansvärt hur dålig psykiatrin är.
Det är ett jättevälkänt problem hur lång väntetiderna är för NP-utredningar. Alltså, jag förstår ju såklart att söktrycket är högt, men det är ju egentligen inte okej. Välkänt problem hur dålig vårdgarantin är. Jag kom till barnpsykiatrin som tonåring,
Akutpsykiatrin är om möjligt ännu sämre. Dem är säkert jättebra när det kommer personer med psykoser eller är deprimerade, men när det gäller personer som mår dåligt pga av att en svår livssituation, t ex långtidsarbetslös, och/eller skilsmässa, mobbning, sexuella övergrepp i barndomen och dylikt, och gör ett självmordsförsök, så vet inte psykiatrin hur man ska göra. Jag avskyr hur normalstörda tror hur att man bara går till psykiatrin, så är saken biff. Det är långt ifrån sanningen. Jag avskyr liksom att personer och myndigheter är ofelbara, speciellt myndigheter tror att läkare är ofelbara. Självklart väger ett läkarintyg tungt, precis som det bör, men läkare är inte ofelbara, och jag tycker det är dåligt att okritiskt tro på allt en läkare säger.
www.svt.se/nyheter/svart-att-motsatta-sig-tvangsvard
www.svt.se/nyheter/lokalt/norrbotten/psykiatrisk-tvangsvard-vanligast-i-norrbotten-trots-riskerna--bk3at7
