särboskap

Jag och min sambo ska bli särbos. Vi har inte fått det att fungera att bo ihop. Jag har barn sedan tidigare medan min sambo inte har några barn och det är främst här det krockat. 
Nu har vi bestämt att vi ska bli särbos och jag önskar höra från andra som gjort samma resa, hur det har fungerat. 

Just nu känns allt väldigt bra. Vi är inte ovänner utan har pratat mer än vi någonsin gjort tidigare. Allt känns lugnt och harmoniskt och vissa stunder undrar jag varför vi gör detta. Men sen får jag påminna mig om själva anledningen. 

Vi båda hade svårt att anpassa oss till det nya, eller kanske framförallt min sambo. Detta medförde att jag började tassa lite på tå och hela tiden vara på min vakt medan sambon försökte bita ihop med sånt som irriterade honom tills bägaren rann över. Det här har blivit som en ond cirkel och därför väljer vi att dela på oss för att försöka rädda förhållandet samt för att det ska blir en lugnare vardag för alla inklusive barnen som faktiskt inte valt situationen alls. 

Så ge mig era erfarenheter. Kan det här fungera eller är det början på slutet?