• Anonym (Varför)

    Gränslösa "blå" människor

    Jag är en väldigt öppen och extrovert person, gillar att prata om allt möjligt med alla möjliga människor, men det betyder inte att jag inte har vissa gränser.

    Har ett återkommande problem att förstå kategorin introverta och detaljorienterade människor (tänk "DISC-blå") som är extremt frågvisa om allt. Inte "om man säger A så måste man också säga B", utan dessa vill ha hela jävla alfabetet hela tiden jämt.

    De verkar dessutom nosa upp "känsliga" ämnen väldigt fort och just där ska det grävas och utredas liksom. Detta är dessutom typiskt sett samma människor som själva är extremt återhållsamma med sitt eget liv. Jag fattar ingenting. 

    Ex. Jag nämner i förbigående för blå arbetskamrat att jag ska träffa min syster i helgen. Blå får då någon form av knäpp och vill då veta allt om min syster ink var hon jobbar, vad hon pluggade, vad hennes hund heter, skostorlek, etc.(ingen tanke på att jag kanske inte nödvändigtvis vill eller har lust att prata djupare om min syster)

    Lite överdrivet men eftersom det här är så  återkommande med olika människor med liknande personlighet så måste jag fråga en gång för alla. Varför gör de så här och hur sätter man gränser utan att vara otrevlig?

  • Svar på tråden Gränslösa "blå" människor
  • StudierKemi

    Min bror är sådan. Han är väldigt detaljerad och utredande och går till botten med saker och ting. Sådana personer har andra styrkor och andra svagheter, inget konstigt alls. De blir ofta workaholics och det händer väldigt ofta att de högutbildar sig, andra/vissa får chefsposition av nåt slag, och de har mindre intresse av att fokusera på det andra könet. Sånt nedprioriteras olika mycket, ofta väldigt mycket. Men de blir bra på annat som sagt. Min bror är bra som han är, trots sin ständigt utredande natur. :) Han har inte haft en partner ännu... Men han är civilingenjör. Han vill inte riskera att man skiljer sig, han vill bara ha en enda partner under sin livsstid (så som jag förstått det). Han retas med mig ofta att jag provat "många" gånger och failat. (Jag har en normal siffra på 11 försök tror jag, i bagaget, han skrattar mycket åt det). Jag är 33 år snart, och han har nyligen fyllt 30. Jag känner igen den personligheten mycket väl. Inget fel med dem egentligen. 

  • Anonym (Varför)
    Anonym (korven) skrev 2025-01-24 18:05:50 följande:

    byt bara ämne


    Har testat, tycker att det oftast funkar dåligt. De blir väldigt skeptiska, oförstående och det blir dålig stämning.
  • Anonym (korven)
    Anonym (Varför) skrev 2025-01-24 18:08:49 följande:
    Har testat, tycker att det oftast funkar dåligt. De blir väldigt skeptiska, oförstående och det blir dålig stämning.
    Försök stå ut med det. Låter som gränslösa människor som du jobbar med.
  • Anonym (Varför)
    StudierKemi skrev 2025-01-24 18:08:03 följande:

    Min bror är sådan. Han är väldigt detaljerad och utredande och går till botten med saker och ting. Sådana personer har andra styrkor och andra svagheter, inget konstigt alls. De blir ofta workaholics och det händer väldigt ofta att de högutbildar sig, andra/vissa får chefsposition av nåt slag, och de har mindre intresse av att fokusera på det andra könet. Sånt nedprioriteras olika mycket, ofta väldigt mycket. Men de blir bra på annat som sagt. Min bror är bra som han är, trots sin ständigt utredande natur. :) Han har inte haft en partner ännu... Men han är civilingenjör. Han vill inte riskera att man skiljer sig, han vill bara ha en enda partner under sin livsstid (så som jag förstått det). Han retas med mig ofta att jag provat "många" gånger och failat. (Jag har en normal siffra på 11 försök tror jag, i bagaget, han skrattar mycket åt det). Jag är 33 år snart, och han har nyligen fyllt 30. Jag känner igen den personligheten mycket väl. Inget fel med dem egentligen. 


    Intressant. Tror du att det går att säga/ göra något för att få dem sluta utreda, när det blir för obekvämt för mig? De gör det gärna inför andra människor också vilket är extra jobbigt. Vill gärna prata med dem men vill också kunna säga ifrån att "nu är det nog" utan att göra det rakt ut och utan att det blir dålig stämning.

    Märker tex att många är väldigt fokuserade på datum, årtal, händelser osv. Men tänk liksom om åren 2014-2016 var jättejobbiga för mig med sjukskrivning, dödsfall i familjen, (insert jobbig privat händelse) osv och jag bara vill att deras offentliga utredning av mig och vad exakt jag gjorde och jobbade med dessa år i fikarummet ska upphöra genast?
  • Tow2Mater

    Hur lyckas du hitta alla dessa personer, kanske de är överrepresenterade i din branch?
    Bara säg typ  'nog om mig nu, berätta om din xx och vad du ska göra i helgen'. Insisterar de, ta det längre med 'nu vill jag faktist inte säga mer om detta'. Var inte folks dörrmatta bara för att försöka hålla en bra stämning.

  • Anonym (Varför)
    Tow2Mater skrev 2025-01-24 18:41:39 följande:

    Hur lyckas du hitta alla dessa personer, kanske de är överrepresenterade i din branch?
    Bara säg typ  'nog om mig nu, berätta om din xx och vad du ska göra i helgen'. Insisterar de, ta det längre med 'nu vill jag faktist inte säga mer om detta'. Var inte folks dörrmatta bara för att försöka hålla en bra stämning.


    Alltså nej det här är väl samlade erfarenheter från livet kan man säga. Är väl enkelt att ta gamla och nuvarande arbetskamrater som exempel för där blir det gränslösa mer tydligt gränslöst. Men stöter på dem då och då i olika sammanhang och har ofta reagerat på detta, ser ett tydligt mönster med samma personlighetstyp.

    Har btw såklart testat det du tipsar om. Blir väldigt konstig stämning och det är ju precis det jag vill undvika. Önskar hitta andra sätt om möjligt.
  • Anonym (korven)

    Svara inte så utförligt öht. Låter som du ger rätt mkt detaljer innan du fått nog. Svara bara kortfattat, var tråkig. Enstavigt. 

  • Anonym (Frida)

    Jag vet inte om detta är typiskt för "blå" personer. När jag jobbade på restaurang fanns det många som såg arbetsplatsen som deras hem och vi kollegor var deras familj, och det blev väldigt intima frågor emellanåt. Jag höll mig på min kant för jag visste hur mycket skvaller som spreds på jobbet. Detta verkade dock trigga vissa kollegor ytterligare, de tyckte jag var dryg som inte deltog i skvallrandet och svarade kortfattat på derad frågor.

    Men man har faktiskt ingen skyldighet att delge varenda detalj av sitt privatliv för sina kollegor. Nu när jag slutat på arbetsplatsen känns det bra att jag lämnade med integriteten i behåll.

  • fornminne
    StudierKemi skrev 2025-01-24 18:08:03 följande:

    Min bror är sådan. Han är väldigt detaljerad och utredande och går till botten med saker och ting. Sådana personer har andra styrkor och andra svagheter, inget konstigt alls. De blir ofta workaholics och det händer väldigt ofta att de högutbildar sig, andra/vissa får chefsposition av nåt slag, och de har mindre intresse av att fokusera på det andra könet. Sånt nedprioriteras olika mycket, ofta väldigt mycket. Men de blir bra på annat som sagt. Min bror är bra som han är, trots sin ständigt utredande natur. :) Han har inte haft en partner ännu... Men han är civilingenjör. Han vill inte riskera att man skiljer sig, han vill bara ha en enda partner under sin livsstid (så som jag förstått det). Han retas med mig ofta att jag provat "många" gånger och failat. (Jag har en normal siffra på 11 försök tror jag, i bagaget, han skrattar mycket åt det). Jag är 33 år snart, och han har nyligen fyllt 30. Jag känner igen den personligheten mycket väl. Inget fel med dem egentligen. 


    Både du och din bror verkar befinna er på autism-spektrumet. Det är inget fel med det, men det kan bli jobbigt för omgivningen om man inte förstår sociala koder, om man beter sig gränslöst osv.

    TS beskriver gränslöst beteende, inte att gräva ner sig i detaljer inom jobb eller intressen. Det är något annat.
Svar på tråden Gränslösa "blå" människor