Duktig som är sig själv

Jag har ADHD, har problem med impulskontroll och får ofta höra av folk att jag är så häftig. Jag går min egna väg, gör som jag själv vill, är mig själv?

Tillåt mig att le. Jag har inte vaknat upp en morgon och tänkt att jag ska vara mig själv. Och det märkliga är att många med samma diagnos som mig får höra att det är så häftigt att vi är oss själva. 

Frågan är om inte andra människor är sig själva. Om någon med typ en diagnos springer runt på en extremt unik mössa och en propeller på ryggen så får den beröm för att vara sig själv. Men helt seriöst, hur många vill springa runt med en propeller på ryggen? Känner andra människor sig begränsade av att inte VÅGA bära detta. 

Det känns som att uppfattningen är att normalbefolkningen som inte är extrema, gränslösa och liknande förställer sig. Jag har svårt att känna detta. Jag tror faktiskt folk går med en svart jacka just går i svart för att dom vill ha svart, inte för att dom egentligen velat ha chockrosa men inte vågar. 

Blir väl ändå märkligt om att vara sig själv innebär att vara gränslös? Jag är inte mig själv för att jag är modig, jag är bara gränslös och omedveten om att andra tycker att det är konstigt att gå i färgglada kläder och saknar impulskontroll till att inte avbryta folk som pratar. Som inte har förmågan att vara tyst om jag upplever att någon blir kränkt. 

Att jag valt ett unikt yrke och inte sitter på ett traditionellt kontor handlar ju om att jag inte kan bete mig i den miljön, inte att jag är modig som valt det jag gjort? och dom som sitter på ett enligt mig trist kontor gör inte detta för att dom inte vågar vara sig själva? 

Vad är era tankar?