• BellaDonnna

    Att lämna när man saknar andra anhöriga?

    Jag är en kvinna på 43 år som funderar kring hur livet ska se ut framöver. Lever i ett samboskap med samme man sen ca 20 år med två äldre tonårsbarn. Vårt förhållande har varit både upp och ner genom åren, de senaste har det på många sätt varit våra bästa då vi varit sams och varit bra föräldrar till våra barn. MEN vi är inget par in den bemärkeksen på par. Jag är osäker på om vi låg en endaste gång 2024, i så fall ha det i början av året. Det är inte bara avsaknaden av sex som fattas utan också det sociala, vi har inte mycket att säga varandra längre. Vi skulle egentligen kunna unna oss en helg npnsrans eller dejt eller vad som helst på tu man hand men tror inte nån av oss skulle få ut så mycket av det. Så jövka sorgligt är allt egentligen när jag tänker på det. 


    men hur som det vet jag att alla hör kommer säga att det är dags att gå vidare men tänker också på min och vår ensamhet. Jag har ingen direkt släkt att tala om, är ensambarn med döda föräldrar. Hans bor 25 mil bort, vänner är väldigt begränsat tyvärr. Vet liksom inte vad livet kommer erbjuda, blir det verkligen bättre när man är saknar anhöriga omkring? Eller ska man köra ändå? På ett sätt känner man sig så gammal men samtidigt va fan om man hittar nån om ett par år kan man ju få många fina år framåt med någon annan istället för det här? Samtidigt vet man inte om det kommer hända och då vete 17 om jag vill bi helt själv?

  • Svar på tråden Att lämna när man saknar andra anhöriga?
  • Anonym (Filippa)

    Kanske skilsmässan kan blir den  spark i baken ni behöver för att gå ut i livet och hitta nya kontakter?  Dvs bli moroten att inse att livet pågår medan ni sitter på varsin stol och bara tittar på. 

    En nystart i livet tvingar en oftast att ta tag i saker och tvingar en att ta dom kontakter som man kanske annars har duckat för och dragit sig för.  Man brukar också få ny energi vid nystart och hittar saker amn kanske aldrig skulle blivit intresserad av tidigare. 

    Ibland räcker det med att man flyttar och får nya grannar som visar sig bli en källa till samvaro , kanske den där BF-föreningen består av en fin sammanhållning,  en AW med kollegor kan bli trevligare än man tror och kanske du äntligen ska börja sjunga i kör ? (Eller välj valfri aktivitet..) 

    Ibland är det så att ens småtrista förhållande gör att man inte heller känner lust att hitta vänner för att man inte vet vad man ska prata om med vänner heller då allt bara känns trist och man inte upplever något som.är värt att prata om. 

  • Anonym (Social katastrof)

    ...och ibland är problemet hur ens man beter sig och besserwissrar sig när man träffar folk, så han får dem avtända på att umgås.

    Min bästa vän sa för nåt år sen "om du går så kommer du att ta med dig hela hans vänkrets, det blir hårt".

    Ja, jag har ju inte tvingat honom att bete sig som han gör och jag har påtalat många gånger att besserwissrar som satsar livet på ett sällskapsspel och surar som ett dagisbarn om de förlorar samt även är dåliga vinnare knappast är de folk helst hänger med.

  • Anonym (M)

    Det är en helt annan ensamhet! Dessutom finns det inget som hindrar dig från att skaffa vänner efteråt.

  • Anonym (M)

    Det jag menar är att du är ensam redan nu, en ensamhet som gör dig ledsen, men att vara skild och på egen hand är något helt annat.

  • Anonym (S)

    Varför har ni inte sex? Är det någon av som saknar lust i allmänhet eller är ni inte attraherade av varandra? När man har varit tillsammans så länge måste man anstränga sig lite för att behålla eller få fram gnistan. Fixa sig, hitta intressanta saker att prata om, hitta gemensamma intressen osv. Har du/ni inga känslor kvar? Går det att hitta tillbaka på något sätt? 

Svar på tråden Att lämna när man saknar andra anhöriga?