Var det illa av mig att säga emot?

Nej, det tycker jag inte.

Kanske slappt anus och märker inte när de pyser ut. Men då är det bara bra att du gör honom uppmärksam på det.

Det pyser inte, det är regelrätta pruttar. Han måste leva i förnekelse om han tror att det inte hörs.

Och du är tydligen ok med det, så varför ta upp det nu?

Tycker det är vidrigt och är egentligen inte alls okej med det, men trodde som sagt att han inte kunde hjälpa det och ville inte göra det värre. Jag tog inte upp det, det var han som gjorde.

Ja han lever helt klart i förnekelse, han trodde väl att du inte hörde dem eller något. Låt honom tjura och prata om det sen, säg hur du känner för det och att du hade föredragit om han går undan när han ska fisa för att du inte gillar det. 

Ni som tummar ner som om det gällde livet får gärna berätta varför, för jag ser inte hur jag kan ha gjort fel här.

Var det bara ni där så är det han som behöver lära sig att öppna upp för ärliga konversationer.

Var det andra där är det du som behöver lära dig att man inte pratar om privata och pinsamma saker när utomstående hör. 

Det var HAN som förde det på tal. HAN får lära sig att inte ställa frågor han inte vill höra svaret på. Jag har varit väldigt finkänslig trots att det egentligen stör mig massor, men nu var det han som påstod något som
absolut inte är sant.

Jag tycker att det beror på tonläget, sa du med ett leende och lite skrattade eller ett hårt "tror du att jag är döv eller?" Och så håller jag med om att man inte säger det framför andra, det är väl bara att ignorera påståendet om att han inte pruttar, jag gissar att ni är rätt unga 

Det var alltså andra som hörde det du sa? Då sket du i det blå skåpet 

Vadå inte kunde hjälpa det? Och även om det var så så säger man ifrån. Konstigt beteende av er båda. 

Inga andra än katterna.

Nej vi är inte unga. Jag blev genuint paff över hans påstående, det var liksom inte min avsikt att "trycka till honom" eller nåt.

Du känner inte till att man kan ha problem med gaser? Det händer definitivt att jag har dagar där det är omöjligt att hålla dem inne, oftast i samband med mensen.

Jag utgick ifrån att han inte släppte sig inför mig med flit och ville inte göra honom mer brydd över det än han redan var... men det tog han tydligen som att jag inte hörde det alls.

TS borde lära sig mer om vett och etikett. Repliker som 'skämtar du?' och 'tror du jag är döv?' ligger i den mer oförskämda del av skalan. Det kunde ha hanterats bättre av TS, när han nu hade en annan bild av sig själv.

Jag trodde han drev och min ton var inte oförskämd, bara paff. Han borde ju veta att han släpper sig, även om han tror att det inte hörs, så ansvaret att det här ens blev en grej tycker jag ligger på honom. Varför ska det daltas?

Folket som tummar ner varje inlägg här är de barnsliga i denna tråden då de verkar ha svårt att prata om något så naturligt som fisar och att det inte är ett dödsallvarligt ämne. TS reaktion var helt rimlig och förstår också att hon inte fört det på tal tidigare om hon inte ville göra en pinsam situation av det, vissa människor kan ha problem med gaser och det kan vara väldigt jobbigt för dem. 

TS jag hade blivit lika paff och reagerat på samma sätt som du. Jag tycker som sagt att du borde prata ut om det med honom när han tjurat klart, be om ursäkt att det kanske sades på ett okänsligt sätt av dig men förklara att du uppriktigt blev paff då han fisit en massa framför dig. Fråga om han inte märkt det själv eller om han inte trodde du hörde eller om det är något annat och säg att han kan prata om allt med dig/det inte finns något att skämmas för. Så kan du också be honom gå undan om han behöver fisa, mer än så är det inte med det.