Att göra det som är rätt

Vem ska du känna skuld inför...? Du tänker klokt kring beslutet, ni verkar överens, vem annars ska bry sig? Du behöver inte berätta för någon om aborten och om du gör det så stå med huvudet högt! Du har goda orsaker för detta! Folk som dömer dig negativt då kan dra dit pepparn växer.

Är det så att du vill behålla så ska du göra det. Det praktiska löser sig. Gör inte abort om du tvekar eller inte vill. 

Jag gjorde en abort när jag var i din ålder. Jag var också student, hade ingen ekonomi och hade nyss träffat min kille. Jag hade haft stark barnlängtan sedan jag var 19 så ville egentligen också ha barn, och det ville min kille också. Men det som avgjorde för min del var att jag inte mådde bra psykiskt och kände att jag hade för mycket kvar att lära mig i livet innan jag kunde bli en trygg och bra förälder, som var redo att lägga mitt eget åt sidan och fokusera helt på en annan människa. Vill man verkligen ha barn så tror jag att man löser bitar som ekonomi och studier även om det är tufft, men personligen tror jag det är viktigare att fundera på om man är redo mentalt eller tror att man kan bli redo mentalt.

Jag fick komplikationer efter aborten trots att det var en väldigt tidig abort (v.5/6) och behövde gör en skrapning. Mådde väldigt dåligt efteråt och bitvis kände jag ånger, men samtidigt kände jag också en lättnad över beslutet och landade till sist i att helt enkelt lita på min magkänsla som sa att det var rätt beslut, och känna tillit till framtiden.

Åren efter aborten lärde jag mig mycket om mig själv och livet som jag tror att jag kanske inte haft chansen att göra om jag istället blivit förälder. Och tack vare dom erfarenheterna känner jag att jag är en tryggare och bättre förälder nu.

Idag är jag 30 och är gift med killen jag precis träffat när jag var 21, och vi har en tvååring. Jag är idag väldigt tacksam för att jag väntade med att skaffa barn - men samtidigt har jag såklart ingen aning om hur det hade blivit om vi behållt graviditeten. Förmodligen hade jag varit lika tacksam för det barnet.

Visst vill man göra det rätta - men det kanske också är okej att tänka att båda besluten kan vara både rätt och fel på sitt sätt. Det vikigaste tror jag är att lita på sin egen magkänsla och inte låta någon annan person eller samhället influera beslutet. Det är bara du som vet vad som är rätt för dig.

Jag vet hur tufft det kan vara att ta ett sånt här beslut och jag skickar dig all styrka vad du än väljer att göra ❤️

Inte jag själv men en kompis, hon var 20, idag 36, jag kände inte henne då så vet inte hur känslorna gick men vi pratade om det vid något tillfälle och hon sa att ibland tänker hon på det, "shit jag hade kunnat ha en 16åring" men hon vet att det beslut och ångrar det inte på det sättet, idag har hon två barn i lågstadiet som hon är tacksam över att kunna ge en stabil tillvaro men hus, bra jobb osv

Tänkte bara uppdatera, jag var på min abort tid och svalde det första pillret - det kändes rätt och nästan självklart val när jag väl var där, men nu idag ska jag ta slidpillren och känner någon typ av ånger men jag tänker att det kanske är en typ av rädsla inför att det ska göra ont. jag tackar för alla svar jag fått i tråden ❤️

Kram vännen!

Det gör lite ont, som kraftig mensvärk. Våga ta ordentligt med smärtlindring och värm en rispåse till magen (går att hälla ris i ett örngott och knyta igen om du inte har någon). 

Hur gick det? Jag är i samma situation är 22 år och tänker också göra abort. Det känns jobbigt men mest är jag rädd för att det ska komma göra ont ont. Men vill verkligen inte ha barn nu och har en ganska dåligt förhållande med min kille och pluggar.

Är ?mitt i? just nu, tog pillerna för 1.5 timmar sen. Fick mensvärk efter 30 minuter ungefär. Efter ytterligare ca 30 fick jag några ?värkar? - vill vara ärlig med att de gjorde ganska ont men höll inte i sig längre än kanske 10 minuter. I samband med det så ?kom det ut? och då avtog även ?värkarna? , nu har jag som en vanlig mens och mensvärk. Jag tog 2x alvedon, 1 ipren samt en illamående tablett circa 45 minuter innan jag satte in slidpillren, något som jag tror gjorde det lite lättare. har dessutom värmedyna. Det är absolut inte kul, men betydligt lättare än vad jag trodde. Det kommer att bli bra , vi är starkare än var vi tror❤️

Jag blev oönskat gravid vid 20 (trots ppiller) och gjorde abort. Jag och killen hade dejtat lite halvseriöst i 3 mån och det tog slut strax därefter. Jag personligen mådde väldigt dåligt psykiskt efter aborten och har ångrat mig hela mitt liv. Blir fortfarande ledsen när jag tänker på det, även om det var värst första åren efteråt.

Idag är jag nästan 40 år, gift och höggravid med mitt första barn. Det var inga som helst problem att bli gravid, det gick på första försöket. Har gjort alla tester som går och barnet är fullt friskt. Vet att det finns många fördelar med att skaffa barn tidigare men det jag vill säga är att det fungerar bra för många att göra det senare också.

Detta är min personliga erfarenhet, jag säger inte vad jag tycker att du ska göra. Du ska såklart göra det som är bäst för dig och din situation, och vad som är rätt vet bara du. 

Ber om ursäkt för att jag inte läst tråden ordentligt, såg nu att du har gjort det som kändes bäst i din situation.

Min mening var endast att dela min erfarenhet, inte att vara okänslig på något sätt.

Önskar dig hur som helst lycka till med allt, och tänk på att du kommer att kunna bli gravid igen när tillfället är mer rätt. Du är ung och har lång tid på dig.