• Anonym (Filippa)

    Ångest och depression

    Min bonusdotter flyttade hemifrån rätt tidigt och trivdes väldigt bra. Men efter ett par år kom ångest, depression, social fobi och mycket annat. 


    I och med detta så vill hon inte längre vara i sin egna lägenhet utan behöver vara hemma hos föräldrarna för att känna deras närhet, deras närvaro, deras röster och känner då sig tryggare. 


    Hon planerar saker med vänner så som hemmafester, middagar osv men sedan kommer ångesten över att få ångest, ångest över att känna sig ensam hemma dagen efter att ha umgåtts med kompisarna och därför ställer hon hellre in allt och åker hem till någon av föräldrarna för att känna trygghet, 

    Hon har flera vänner och vännerna vet om hennes mående men ändå backar hon ur alla planer och är hellre hemma med mamma eller pappa. 


    Hon har fast jobb och är 22 år gammal. Ofta får hon sjukskriva sig från jobbet eller åka hem pga ångest och då får hon ofta ångest av att vara ensam hemma. Hon behöver alltså någon av föräldrarna boendes hos henne eller flytta hem igen. 


    Det här börjar givetvis tära på oss och vi kan inte åka någonstans för att vi måste finnas hemma om hon behöver komma till oss. 


    Är det fler än vi som har detta mående hos vuxna barn? Hur har ni löst det hela och går det att lösa det eller kommer det ta många många år innan allt stabiliserats och det vuxna barnet kan känna trygghet att vara ensam? 

  • Svar på tråden Ångest och depression
  • Anonym (Emma)

     hur ser hennes vårdkontakter ut?


    Ni är två hem, självklart kan ni åka iväg.

  • Anonym (Smultron)

    Men hur yttrar sig hennes ångest då?
    Jag har haft mycket ångest i mitt liv, och även då jag bodde hemma så skulle jag inte vilja att mina föräldrar eller syskon stannade hemma för min skull för att jag mår dåligt. Jag vill ju att de ska "leva sitt liv". 

    Hon vill nog inte heller det? Eller har hon uttryckligen sagt att hon inte vill/kan vara själv pga. ångesten?

  • Anonym (Filippa)

    Hon kan bli helt förtvivlad av ensamheten så fort kompisarna gått hem till sig. Det kan vara så illa att hon behöver prata med föräldrarna flera gånger per dag. 


    Hon saknar ofta tiden som barn då mamma och pappa levde ihop. Hon kan berätta saker ofta om sådant hon minns som barn och hur hon längtar efter den tiden. 


    När vi varit på resa så har min sambo fått ta samtal när som helst på dygnet. Han har ofta fått avbryta middag pga att han måste tala med dottern. 


    Vi har även fått avbryta resor pga att min sambo har behövt åka hem till dottern. 

  • Anonym (Emma)

    Så, vad görs för att dottern ska bryta denna nedåtgående spiral?


     

  • Anonym (Filippa)

    Hon går hos psykolog men inget verkar hjälpa. Det  blir bekymrad över är att hon väljer hellre att vara med mamma och pappa än kompisar. 


    Min sambo vill att hon flyttar hem igen och att det vore det bästa för henne. 

  • Anonym (Emma)
    Anonym (Filippa) skrev 2024-12-30 22:03:38 följande:

    Hon går hos psykolog men inget verkar hjälpa. Det  blir bekymrad över är att hon väljer hellre att vara med mamma och pappa än kompisar. 


    Min sambo vill att hon flyttar hem igen och att det vore det bästa för henne. 


    Det är inget konstigt, föräldrarna är en annan trygghet för henne än vännerna. Att bli medberoende hjälper inte.
  • Anonym (Emma)

    Vad händer om hon är ensam?

  • Anonym (Filippa)

    När hon är ensam ringer hon föräldrarna och säger hur dåligt hon mår. Hon behöver höra deras röster, närvaron, 

    Hon säger ofta att hon önskar att pappa eller mamma köper hus i den stad hon bor i och att hon då kan flytta hem igen. 


    Min sambo menar att det bästa är att hon flyttar hem eller kommer hem helgerna för att få umgås med familjen. Hon vet inte själv vad hon vill i den frågan och det har då blivit så att hon kommer hem nästan varje helg och så endast till oss. 


    Jag tror att något hände med henne när hennes mamma träffade en ny man. Mamman hade levt ensam i 12 år och plötsligt kommer en ny man och ?tar? mamman ifrån henne. För det var då allt började. 


    Hon vill knappt åka till mamman medans hennes systrar gärna åker dit. Så jag är helt övertygad om att något hände då mamman träffade ny kärlek. 

  • Anonym (Emma)

    Ja fast vad händer? det kommer inget för oss att utgå ifrån..

    Att vara i ångest, att bemöta den och distrahera sig är viktigt.
    Händer inget mer än ångest är det inte farligt att vara i.


     


    Medicinerad?


     

  • Anonym (Filippa)

    Inget händer mer än att hon får ångest men hon kan även få ångest över att få ångest. Dvs hon går händelserna i förväg. 


    Ångestmedicin samt antidepressivt. 


    När hon jobbar kan hon plötsligt få ångest och åker då direkt hem från jobbet oavsett om det är förmiddag och halva arbetsdagen är kvar. När hon gör detta så får hon ofta vara hemma ett par dagar efteråt pga att hon känner sådan ångest att hon inte klarar av att jobba. 

  • Tow2Mater

    Skulle en katt kanske hjälpa? Hon får fågon att ta hand om, och det motverkar ensamhet.

  • Anonym (Filippa)

    Hon har velat ha katt men hennes pappa avråder från det. Han vill hellre att hon kommer hem och får trygghet och sällskap. 

  • Anonym (Filippa)

    Vi har funderat på om vi helt enkelt ska dela på oss vid resor, dvs att min sambo åker med hans dotter så hon får tid tillsammans med honom. 


    Hon har åkt på resa med kompisar men det slutade med att hon ringde pappa och var ensam kvar på hotellrummet medans kompisarna såg sig runtom i staden. 


    Så kanske vore det bästa att vi åker var för sig på resor och att hon flyttar hem igen. Hon säger ofta att hon vill åka på resor med pappa och att få umgås. För vi kan inte bara låsa oss till att vara hemma eller avbryta resor för att hon mår dåligt då är det bättre att jag åker på resor ensam och han åker med sin dotter. 


     

  • Anonym (Emma)
    Anonym (Filippa) skrev 2024-12-30 22:27:27 följande:

    Hon har velat ha katt men hennes pappa avråder från det. Han vill hellre att hon kommer hem och får trygghet och sällskap. 


    Pappan verkar vara en stor del av problemet.
  • Ectea

    Föräldrarna matar hennes ångest
    De bekräftar att hon inte ska vara själv utan ska komma hem. 
    Det är lätt hänt såklart 
    Man vill sitt barn det bästa
    Men det leder INTE till förbättring av mående 

Svar på tråden Ångest och depression