Överreagerar jag kring min mamma som kallar mig latmask?

En jul har gått. Jag har precis som många två småbarn, ett heltidsjobb och står mitt uppe i en flytt. Inte en minut går till mig själv just nu, som får många andra. Denna jul har min mamma varit sjuk och legat på sjukhus så jag har åkt fram och tillbaka för att muntra upp, handlat, lämnat julklappar, julfika funnits där. Inte en enda gång har hon visat uppskattning. Jag börjar förstå att det finns en anledning till att jag är låg och ledsen efter varje träff. Nu har hon skrivits ut från sjukhuset och jag erbjöd att sova över där med min äldsta för att finnas där då hon annars är ensam.  Hon har under detta dygn kallat mig ?latmask? två gånger. När vi var på väg hem och jag bäddat ner min dotter i sin vagn så sa jag att det såg skönt ut och att jag också skulle vilja ligga där varpå min mamma snabbt svarade ?jag kan köpa en rullstol åt dig?.  Jag skrev till henne i slutet av dagen att hennes ord sårar mig och att jag känner mig låg varpå hon svarar ?okej ber om ursäkt för jag inte är i toppform! klart slut!?. 

Jag orkar inte med den här relationen mer? Men jag tycker samtidigt synd om mina barn att inte ha en närvarande mormor. Men jag mår får dåligt av det? Hur klarar man av att ta avstånd?