Min familj gillar inte min sambo
Jag har en sambo sen 4 år tillbaka och tillsammans har vi en son på snart 3. Min sambo har två barn på 11 och 14 från ett tidigare äktenskap och de är hos oss varannan vecka. Som familj är vi som de flesta och allt rullar på hyfsat. Vi har dock haft en del meningsskiljaktigheter kring hur barnen ska uppfostras och vi är dåliga på att kommunicera våra behov vilket jag ventilerat med mina systrar.Min sambo har svårt att säga ifrån till sina barn och backar hellre än att ta en konflikt. Om hans tonårsdotter ex säger fula saker och han säger ifrån, då backar han om hon blir arg för att han säger till?
Jag är noga med att man ska visa varandra respekt och finnas där för varandra vilket min sambo inte lägger lika stor vikt vid att förmedla till sina barn. De förser sig av allt tänkbart utan en tanke på att vi är fler i familjen. De behöver inte hjälpa till hemma mer än ibland och då är det med saker de tycker är roliga så som att laga middag. Städa gör de aldrig, inte ens sina egna rum. Om äldsta dottern inte gillar en viss mat som vi lagat, får hon laga något själv, som hon gillar. De får månadspeng löpande, dvs. utan krav på minsta lilla motprestation. Detta är så långt ifrån den värld jag har växt upp i och de värderingar jag har. Men i och med att jag inte är deras biologiska mamma har jag valt att inte lägga mig i så länge min sambos uppfostringsmetod inte går ut över mig.
Min sambo jobbade borta en hel del under 1 år för att starta upp ett företag men gjorde inte upp med sitt ex om annan plan för barnen då ?jag ändå var hemma?. Min sambo lånar ut mina saker till sina barn utan att fråga mig först. När jag tagit upp detta med honom menar han att vi har alla saker tillsammans nu när vi är en familj medan jag tycker att vi ändå har våra egna ägodelar vilket ska respekteras. Självklart får barnen låna min cykel eller mitt underställ, om de frågar Mig först och lämnar tillbaka sakerna i samma skick. Detta har min sambo förstått först nu? bättre sent än aldrig. Jag har dock kommit på honom med att ställa in mina prydnadssaker som jag inrett mitt arbetskontor med i barnens rum för att han vill göra fint hos dem. Jag kan förstå att han vill bona om för barnens skull men inte på min bekostnad.
Rent ekonomiskt ligger vi rätt lika i lön men jag har till skillnad från honom ett sparkapital. Jag har därför betalat kontantinsatsen för de två hus vi köpt under de få år vi varit tillsammans. Jag har upprättat ett skuldebrev på att min sambo är skyldig mig hälften även fast han blev sur i början och tyckte det var onödigt. Min familj tycker att han utnyttjar mig ekonomiskt som inte upprättat någon avbetalningsplan för det han är skyldig mig? och att han inte har någon respekt för mig rent generellt. De anmärker på att han är sarkastisk eller använder ironi gentemot mig alltför ofta vilket är nedvärderande. Jag älskar min sambo och tycker han är snäll och rolig men att vi har olika syn på vissa saker som vi kämpar med att hitta en medelväg som funkar för oss alla, ex gällande barnens uppfostran. Han är en jättesnäll pappa.. om än kanske för snäll då han har svårt att säga ifrån och ställa krav. Jag tänker hela tiden att vi jobbar på relationen och med varandra medan min familj tycker att det inte finns något att jobba på och att jag ska dumpa honom. Det har gått så långt att min familj inte vill träffas om jag ska hälsa på och min sambo är med. Kan tillägga att samtliga i min familj har diagnoser så som aspberger/autism och därför har svårt att läsa av andra? kanske har även jag en släng av aspberger men jag vet ärligt inte om det är så illa som min familj säger att det är.
