Vill orosanmäla barnens pappa, men hjälper det?

En orosanmälan kan förstöra väldigt mycket för en person och bör endast göras av utbildad personal så som polis, vård, soc osv. 

Vill barnen vara hos sin pappa? Hur ofta är de där?

De ska inte behöva utsättas för hans okontrollerade humör. Alla kan bli arga, men att bli aggressiv och slå sönder saker framför barnen, eller så barnen hör, är barnfridsbrott. Det är straffbart numera. Han skulle kunna bli polisanmäld.

Kanske kan barnen själva prata med en psykolog, eller annan myndighetsperson, och berätta vad de har blivit utsatta för. Med egna ord. Så kan denne person orosanmäla. Det ger större tyngd än om du gör det.

Ring även Socialtjänsten och rådfråga. Egentligen är du skyldig att hålla dina barn ifrån pappan om de far illa hos honom. Men om det som sker inte anses vara tillräckligt allvarligt, och du ändå inte låter barnen åka dit, kan du göra dig skyldig till umgängessabotage. Så det är något av ett moment 22 tyvärr.

Kanske bör du ansöka om ensam vårdnad?

Tack för svar. Vi kör varannan vecka, men bor väldigt nära varandra så barnen kan gå emellan om dom vill. 

Och jag tror dom är så vana vid det här laget, men särskilt den yngre saknar mig väldigt mycket när hon är som honom. Han har dock gormat och skrikit framför dom sen dom var bebisar, och efter så pratar han med dom, skyller förmodligen ifrån sig, är kärleksfull och köper roliga saker åt dom.. (Och klarar av att vara snäll några veckor eftersom han har haft sitt utbrott)

Och jag vill verkligen inte ha egen vårdnad.. Det jag vill är att dom ska ha en bra relation och att dom ska vilja vara både hos honom och mig, utan att behöva vara rädda. 

Jag vill även ha en bra relation med honom, och när han är lugn kan vi ha det, men det är liksom hans okontrollerade ilska som ställer till allt. Så det är därför det känns som prio ett att han tar hjälp för den. 

Tack igen för att du påminner om hur allvarlig situationen faktiskt är <3

Gör du en orosanmälan så är det oåterkalleligt. 

Så NEJ. Dra ej in Socialtjänsten för är ni väl inne i deras system så blir ni aldrig av med helvetet. 

Jag tycker du ska bestämma en träff med honom, absolut inte döma honom utan säga att du är orolig för hur han mår och om han då kanske öppnar upp sig?

Peppa honom och beröm hans positiva sidor. Sen glider du in på att ni alla är oroliga för honom. Detta visar att du bryr dig om honom. Sen kan du försöka förstå vad orsaken är till ilskan. Kan vara stress, press, eller hälsorelaterat. 

Att han är så arg kan bero på många faktorer men han har något inuti sig som han bär på uppenbarligen. 

Tack, men vi har pratat och pratat. Många gånger påstår han sig förstå allvaret, och säger att han tar hjälp, men utbrotten fortsätter komma ändå, och då har han glömt vårt samtal. 

 

Brukar han droger eller mediciner?

Du kanske inte ska lägga upp det som om det är "allvar". Då kommer han sluta lyssna. Du ska ta bort barnen i fokus och istället visa att du är orolig för honom. Att du visar omtanke och ej ger honom dåligt samvete för barnen etc..

Det var precis det jag syftade på  med mitt inlägg som fick många tummar ner. Folk verkar inte förstå inverkan en orosanmälan kan få, jobbar i en myndighet och hanterar anmälningar dagligen. 

Tänk efter en gång till före. 

Barnens säkerhet skall ställas först.

Om du har pratat med honom som du beskriver, nya flickvännen också lämnat pga rädsla och barnen fått uppleva utbrotten så skall du absolut anmäla.

Varför? jo för att du redan har pratat med honom som andra råder dig att göra och då eftersom han inte vill göra något åt det.
En person med aggressions problem vet man aldrig när det går för långt.
Vad händer då? Vart är dina barn då?

Hur kan en person som jobbar på en myndighet (som denna påstår) avråda från att söka hjälp om man behöver den?

Det kommer bli en tuff tid imellan er om du gör det, men du måste ställa detta ultimatum för dina barn så dom vet att det inte är okej att skrämma andra till tystnad som deras pappa gör.
Du visar dina barn att man måste våga säga ifrån mot såna personer.

TS har pratat med honom upprepade gånger. Det är inget förhastat beslut precis.

Nej men ts verkar inte förstå hur mycket det kan påverka den som defakto blir anmäld. Om folk bara visste hur många som anmäler på felaktiga grunder, kan göra så den andra parten mister jobb, förhållande osv. 

Därav tänk till en extra gång före, säger inte att man inte ska anmäla men man ska veta vad man gör.