Min man och jag är på olika våglängd

Om han vill sluta leva två separata liv, låt honom komma med förslag på åtgärder. Tydligen duger det inte vad du säger. Så då måste han lyfta fram "sina villkor" så ni andra vet vad han vill.

Visar han ingen vilja till det återstår separation eller att ni fortsätter som nu.

Föreslå parterapi. Om han inte vill så säg att han då får vara mer framåt i att planera saker om han vill att ni ska leva som en familj igen, eller så kommer ni att gå isär om det inte har blivit bättre inom x månader (max ett halvår).

En treåring bryr sig inte om era gamla traditioner, du kunde gott tagit hänsyn till honom.

Barnet ifråga hade vaknat och undrat när vi skulle gratta och var orolig att vi hade glömt så lite betydelse hade der uppfattade jag det som. Min man har sovmorgon varje helg så jag tänkte nog att just denna gången kunde han gå upp när barnen går upp. Men absolut hade vi kanske kunnat gratta på annat sätt än på sängkanten i år. Kanske jag helt enkelt får överlämna traditionsskapandet till honom. 

Utifrån det du beskriver så kan jag inte annat än att hålla med dig. Ni är inte på samma våglängd och din man känns inte som en vuxen person på det känslomässiga planet. Det verkar som att han i första hand är inställd på sina egna behov. Tex om han känner sig trött så vill han kunna sova som HAN bestämmer, detta trots att han nu är förälder och bör tänka utifrån sin familjs och sina barns perspektiv.
Istället har han barnsliga och oerhört omogna känslor. Som att han känner sig kränkt för att han inte får bestämma något. Han vill ju minsann också få bestämma saker!

Alltså är det här ens en vuxen person? En person som har valt att sätta två barn till världen och bilda familj?!

Och ärligt talat, med tanke på att han inte verkar vara så inkännande gentemot sin familj utan hans tankeverksamhet upptas snarare av vad som får HONOM att må bra.. hur ska han någonsin kunna styra upp och ta bra beslut för er som familj?

Precis som Tecum skriver.. ge din man en chans att få bestämma saker (för det är ju viktigt för honom att få bestämma..) och då ska sakerna som bestäms vara utifrån barnens bästa i åtanke, inte vad som är mest bekvämt för honom själv.
Klarar han inte av att göra detta (vilket han inte kommer att göra, människor som står på hans nivå klarar inte av att sätta andra människors behov framför sina egna) så har du svaret där. Ni står inte på samma nivå och väljer du att fortsätta livet ut med denna man så kommer du att köra slut på dig själv.

Kram <3

Kan han ha någon depression kanske? Han låter lättretlig. måste Vara kämpigt för dig att Han är så