Syster kan aldrig umgås utan sin pojkvän

Hon är nykär och då är det inte konstigt att man vill vara med partnern så mycket som möjligt.

Ja du överdriver och bör skifta fokus till att vara glad för din syster. Efter ett år eller så umgås hon säkert inte lika intensivt med honom men tror inte du kan förvänta dig att hon ska ägna fredagskvällar för att se serier med dig. Fredagar vill jag antingen umgås med min partner, barn som jag har halvtid eller göra något mer uppstyrt med vänner.  

Varfor kan inte du, din pappa, din syster, din systers pokvän, och din systers pojkväns mamma alla fira jul tillsammans? Kanske t o m din sambo och/eller pojkvän vill vara med?

 nej det förväntar jag  mig inte. Jag tycker det är skönt att hon hittat någon för tidigare har jag alltid känt skuld då hon alltid velat ses o sagt att jag borde va med henne o inte min kille. Men jag ångrar att jag påverkats så mycket o inte prioriterat min kille mer. Tex har hon tidigare fått bestämma om han ska vara med eller inte. Tex om vi träffat vår mamma på fika har min mamma frågar om det är ok min kille är med, varför ska hon fått bestämma det 

Hon är nyförälskad och vill träffa honom så mycket som möjligt

Hon ska fira jul med sin nya pojkväns släktingar så hon har ju att fira med

Jag har en vän som gör likadant.

Först umgås vi massor, hon är singel. Sedan börjar hon dejta, hon glömmer bort att hon har barn, byter barnveckor efter andra dejten för att få umgås med den nya. Sedan är det fel på killen, hon ska laga honom?. Hon försvinner bort, blir svår att nå. Tatuerar in hans namn på kroppen. Fyra månader senare är det slut. Då umgås vi som vanligt. Så går det bra i tre månader. Sedan träffar hon en ny snubbe sedan är det samma visa igen. Sedan tar det några månader till, det tar slut och hon ska gå i terapi, lära sig sina relationsmönster och bli en bättre människa. Sedan träffar hon efter 1 vecka in i sin terapi en ny snubbe och flyttar in andra dejten trots att hon har barn.

Det kommer nog alltid se ut såhär. Dock verkar inte din syrra lida av detta. Det finns totalt gränslösa och omdömeslösa och sedan finns det dom som bara är kära och galna? det sistnämnda är normalt. 

 

Jo det är lite så min syrra är. Såfort hon börjat dejta någon blir hon besatt av deras intressen. Tex en kille gillade fotboll, hon ska kolla varenda match. En kille gillar golf, hon börjar spela golf o slutar såfort det tar slut. En kille gillade padel, hon ska börja spela padel.

Ja det blir ju ett problem om hon helt förlorar sig själv. Hittills verkar det vara harmlösa saker, men en dag kanske det inte är det längre. Då är det en IS anhängare eller gängledare? då är det inte lika ofarligt längre. Låter destruktivt. Man måste kunna dejta utan att helt förlora sig själv och sina egna intressen. Dansar man tango på torsdag och alltid gjort detta så ska man fortsätta med det även om man träffar en partner. Det får inte gå för snabbt, det är bara sjukligt. Om detta dessutom är ständigt återkommande 

Ni är i olika livsfaser. Du har redan etablerat dig med partner och fått barn.
Nu är det hennes tur.
När man precis träffats så är man intensiva med varandra.
Du kan inte göra annat än att acceptera att relationer förändras

Du har startat många trådar om din syster. Testa några samtal hos professionell om du har svårt att hantera dina familjerelationer