Vad skulle hända/hur skulle samhället bli om 1/4 av Sveriges befolkning försvann under de närmaste 15 åren?

Vård och omsorg skulle krascha.

Risken för utbredd fattigdom torde vara hög.

intressant ändå.
Sverige utförde en hel del sociala reformer på den tiden för att locka människor (med stor framgång) Det är ganska intressant faktiskt. Andra länder har gjort levnadsstandarden värre i stället och förbjudit människor/ minska friheter. Bättre med honung än piska för att öka ens befolkning.

Man kan ju tänka sig att de som har möjlighet att utvandra likt på 1800-talet, fast omvandlat till idag mestadels kommer vara relativt unga och välutbildade. Dvs de som faktiskt har en möjlighet att skapa sig ett nytt liv på en annan plats.

De som blir kvar är äldre och outbildade och människor med mindre driv. 

Det betyder väl att vårt samhälle kommer att kräva mer arbete av de som blir kvar för att gå runt. 

Det kommer ju att saknas en hel del arbetskraft, beroende på vem som försvinner.

Är det arbetslösa så händer väl inte så mkt, mer än att vissa myndigheter får en mindre arbetsbörda. 

Är det folk som arbetar så kommer det att bli arbetsbrist på vissa arbetsplatser. 

Hur mkt detta kommer att påverka samhället beror på sammansättningen på de som lämnar, samt deras ålder och yrken. 

Det kommer att bli mkt bostäder över, en del områden kanske rivs. Är det välutbildade så kommer antagligen priser på bostäder att gå ner pga mindre efterfrågan. 

Föreningar kommer att läggas ner, det finns inte tillräckligt med folk för alla att hålla igång. Kollektivtrafiken kommer att minska antalet avgångar pga mindre folk som pendlar. Färre affärer av samma orsak. 

Säker en hel del mer, men detta är några exempel som kommer att påverkas. 

Är det bara folk i den branschen som flyttar? Antalet patienter kommer också att minska.

Rent hypotetiskt så tillåter dagens industri och teknologi oss att producera mat, varor och tjänster extremt effektivt. Det krävs med andra ord relativt få personer för att få samhället att gå runt, om man fördelar arbetet strategiskt och inte håller kvar vid att upprätthålla gamla system.

Som jämförelse så skulle vi behöva betala 65 miljarder mer i skatt om inte invandringen sen 50-talet ägt rum som genererat 900 miljarder. För samma standard (infrastruktur, försvar, forskning osv)

https://arenaide.se/wp-content/uploads/sites/2/2015/07/900miljarder-1.pdf

Personen i fråga tror att det är lågutbildade invandrare som kommer flytta. 

Mer sannolikt skulle välutbildade med lite pengar på banken av alla bakgrunder flytta om det blev någon slags nöd här i Sverige. De som har det som krävs för att starta ett nytt liv. 

Du har rätt, jag tänkte för snabbt när jag satt på tunnelbanan, feltänk av mig.

De flesta banker och låneinstutioner skulle få enorma problem, alt krascha då bostadsvärdet skulle gå i botten och de skulle få kreditproblem då mängder av lån både ifrån privatpersoner och företag inte kommer kunna betalas tillbaka (företag som går i konkurs i brist på kunder och inte kan ställa om sig tillräckligt snabbt). Även värdepappermarknaden skulle gå åt helvete.

Detta skapar givevis stora ringar genom hela samhället.

Lite beroende på inom vilka branchen brister uppstår kommer vi börja behöva importera arbetkraft för  t ex vård, industri, jordbruk, service. Lite som vi idag importera arbetskraft till skogsbruk, bygg, skörd och olika specialister

 

Lite svårt at jämför för under perioden av den stora emigrationen 1850 till 1930. Vi hade  dels en kraftig befolkningtillväxt pga vaccin, bättre vård och mer mat samt en kraftigt ökad effiktivisering av jordbruket, det behövdes färre för att producera kaloriererna.

Från 1850 till 1930 ökade Sveriges befolkning från 3,5 miljoner till 6,1 miljoner. 1900 var den 5,1 miljoner.  Detta trots emigrationen.

Det beror på anledningen också. Är det pga utvisning av alla icke-svenskar eller pga klimatkatastrof som ger hungersnöd?

Det beror på vilka som flyttar. Om  man teoretiskt tänker att ett tvärsnitt av befolkningen flyttar, alltså även gamla, barn, arbetslösa, sjuka och bidragstagare händer inte så mycket. Då kompenserar ett lägre vård- och bidragsbehov att kompetent personal lämnar vård, skola och omsorg.

Men i praktiken blir det inte så, det är ofta friska personer med driv och initiativkraft som flyttar för att få det bättre, alltså folk i produktionen. Det innebär braindrain och en sned ålderspyramid. Brist på arbetskraft måste täckas med invandring.

Vid emigrationen på 1800-talet fanns de ten stor andel personer som inte kunde försörja sig. Man kan säga att de var arbetslösa även om de odlade på små jordlotter som inte gav tillräckligt för att de skulle överleva. Det blev bättre för alla när de försvann, mer resurser till de som stannade. Fler barn överlevde och befolkningen ökade.