Blir galen på in tonårsdotter

Tja, det låter ju som en ganska typisk tonåring.
Om det där är de enda problemen du har med henne så är det läge att vara tacksam att det går bra för henne, tonåren kan vara rejält jobbiga för många. 

Jag skulle också blivit galen och det hade blivit ständiga bråk.

Hur är hon hos sin far då? Är hon snällare där, har hon större respekt för honom eller "lyder" han henne utan att protestera? Eller pratar ni inte med varandra?

Du får förklara så lugnt du kan att det är ditt hem och inte enbart hennes. Hon får vänta tills hon flyttar hemifrån för att ensam få bestämma.

Om det nu är bara hormoner så får du hoppas på att det lugnar ner sig.

Att tonåringar är så bråkiga är en kulturfråga. Det har inte varit så förr och det är inte så i alla kulturer. 

Haha vilken värld lever du i? Jag var tonåring på 70-talet och vi var verkligen inga väna små väsen som gjorde precis som mamma och pappa sa och uppförde oss som små änglar. Jag upplever snarare att många tonåringar i dag är betydligt mindre rebelliska än vad vi var då.

Och det är inget illa menat mot dig TS att du på något vis skulle vara en dålig förälder. Jag skulle också bli galen på din dotter  Men många tonåringar ÄR jobbiga och väldigt ego det hör ju till frigörelsefasen. Allt kretsar kring den egna personen och som tur är växer de flesta ifrån det så småningom. Håll i och håll ut som Tegnell sa!

Alltså jag tänker att det är en stor omställning från er båda. 
Från att ha varit en ren vuxen&barn relation, där den vuxne är den som i första hand har erfarenhet och kan fatta beslut som rör exempelvis hemmet då i detta fall, till att gradvis övergå i två vuxna personer som ska dela hem, där båda måste ta in den andres perspektiv på ett sätt som inte gjorts förut. 

För många tonåringar så svänger pendeln över åt ena hållet, dvs de testar gränser, kan bli ganskla egocentrerade, dryga, innan den förhoppningsvis kan landa i mitten och bli i en mogen ansvarstagande vuxen som tar hänsyn till andra utan att åsidosätta sig själva. 

Det känns om att det är precis i den brytpunkten ni hamnat, din dotter har blivit gammal nog att börja ha egna synpunkter på inredningen i ert gemensamma hem, medans du är van att det är du som vuxen som tar de besluten på egen hand utifrån det gemensamma bästa. 

Som tonårsförälder är det din uppgift att lära henne hur man samarbetetar med andra, hur man tar in andras perspektiv utan att åsidosätta sig själv, och hur man hanterar konflikter på ett moget sätt. Och den viktigaste insatsen är att vara en förebild och helt enkelt göra detta själv. 

Det är tufft och jobbigt men belöningen blir en ansvarsfull vuxen så småningom. 

Slänger hon sina saker eller dina? Om det är hennes så skit samma. Köp inte nytt och ersätt! Det får hon isf göra för sina egna pengar. Om det är dina så ta av månadspeng, csn eller vad hon har så hon betalar för det hon förstör.

Utöver det, googla grey rock. Hon beter sig pissigt och det bästa du kan göra är att inte lägga energi på att bemöta det. Umgås inte med henne. Prata inte om du märker att hon är sur. Servera mat osv som vanligt. Men om hon surar så blir det inte heller några myskvällar under helgen, inga kompisar som hälsar på eller andra förmåner i hemmet. Då kan hon sitta ensam på sitt rum och sura. Dessutom ska du säga åt henne att be om ursäkt för sin attityd mot dig. Gör hon inte det kan hon fortsätta sura på rummet tills hon är klar. Lite som man gör med trotsiga småbarn, för det är så hon beter sig.